WEEƁITANNDE 44re FOOLOTIRO NGENNDIYANKEWO FII JANNGUGOL ALQUR’AAN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN UDDITII FOOLOTIRO NGON.

Konaakiri ñannde 25 collite – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa udditii foolotiro janngugol Alqur’aan weeɓitannde 44re nden. Ko koolaaɗo konngol alhaaliiji diina on woni ko timmbi foolotiro ngon.

Foolondirteeɓe 250 iwruɓe e ngenndi ndin fow, woni ko foolotirta gila ñannde 25 collite haa ñannde 04 mbooy 2026. E ngoo foolotiro nunnɗal e angisannde sukaaɓe ɓen ardinirte ɓowrinngol deftere mawnde nden.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen hewtinii ñinnuɓe foolotiro ngon salminaango Ardiiɗo Hawtaandi ndin Koohoo Maamadii Dummbuyaa. O weltanii fahin luujooɓe ɓen tentinii, jaagorɗo dawla Sawdi-arabiiya sabu ballal maɓɓe tiiɗungal ngal fii ñinnugol ngal kuugal mawngal.

« ndee weeɓitannde no hawrondiri e saa’i hittuɗo wonannde dewal, ɗun ko lewru suumayee, lewru dewal, lewru ɓuttu e deeƴere, lewru bantal leydi », O ɓeyditi.

E nder ko o jokkitii kon, o ɓanngini wonnde Gine ko leydi ndi ɗoworaa dinaa woo , o ardini misal yewtere hakkunde diinaaji ɗin. O holli wonndema  julɓe ɓen e annasaaraaɓe ɓen no wonndi naɓidi naɓidal coobaangal ɓaawo keeri hawtaandi ndin.

O jarniɓe, o toriiɓe ɓeydugol ngal naɓidal sabu ko ngal tugalal ɓuttu e deeƴere renndo. Huunde hittunde e saa’i mo wonuɗen on e mun e nder ngal laral hirnaange Afiriki ka hareji ƴuriri hen fow.

RGPH-4 : GINE HEYƊINTINII ALLUWAL MUN LIMOORE YIMƁE NGAL E ƁEYTII DAƳƳE HEBULORƊE NGENNDI NDIN.

Konaakiri ñannde 25 collite 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ardike hollitannde njaltundi araniri ndin ka winndito nayaɓo mawɗo jamaa Gine on e wonunndeeji ɗin (RGPH-4) e nder werde mawnde ka sare Konaakiri.

Hollituɗo on ka yaakitorde eɓɓooje ɗen e huuwondire ɗen  wonndude e l’Institut national de la statistique, herorɓe ɓen muraadu ndun. Ngal kuugal ko lowre mawnde e hebulino ɗoworɗe ngenndi ndin.

Hollitannde nden ko e tawnde Ardiiɗo mbatu mawngu ngun Dfru Dansaa Kurumaa e wonndude e yaakitoraaɓe e luujootooɓe ɗuuɗuɓe e banŋe karallaagal e faggudu.

Limoore aranere nden no ɓanngini adadu jamaa mo 17 521 167 yimɓe e ɓuroral sonnaaɓe yeru 51,8 % liddu worɓe yeru 48,2 % yimɓe ɗun holli e hoore Km2 kala ko yimɓe 71. Duuɓi hakindiiɗe jamaa on ko 22,2 wonndude e anndinngol wonnde ko ɓuri e ɗuuɗe ko sukaaɓe ɓen : 43 % ginenaaɓe ɓen ko ley duuɓi 15 e 79 % ko ley  duuɓi 35. E banŋe goo yeru, 61,3 % yimɓe ɓen ko ka dowri hoɗi liddu 38,7 % pet ka ca’e.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, jarniɓe sabu golle kelɗuɗe ɗe kippu karalɓe ɓen waɗi ɗen e winnditooɓe, jinnduɓe e nder leydi ndin fow. O holli wonnde ndee limoore ɗoo ko aala mawɗo fii yiilugol pehinorɗe ɗoworɗe ngenndi ndin fii ɓantal e kala kuugal laamu ngun.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tentinii yo RAVEC lannito golle mun ɗen fii yo en dañu daƴƴere limoore huuɓunde e hesre fii newinngol ardagol ngol e ende laaɓal.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN NO LUUJONDIRDE E ARDIIƁE KOMIINUUJI ƊIN FII EGGINGOL HEYƊINTINA MAAKITIIJI ƊIN.

Konaakiri ñannde 24 collite 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tolnii ka jonnde mun guwerneer saare Konaakiri nden, e koolaaɗo kaydi mawɗo yaakitorde ca’e ɗen e ardiiɓe komiinuuji ɗin 13 Konnakiri fii yewtidugol laatina eggino ngon e nder saare nden.

E nder ngal tummbondiral, ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓanngini e nder yurmeende ko tawi kon haa ka fewndii ɗoo egginaaɓe ɓen tentinii yeeyooɓe ɓen heɓaali werdeeji haanuɗi goo.  E maaku maɓɓe, haray ɗun ɗoo no pelɗini njuɓɓudi ndin e ɗun haanaa e leyɗi ndi tawata yimɓe ɓen no ɓeydaade ñannde woo ñannde e tawde ca’e ɗen no heewude tun. O ɓanngini ɗoworde ɓantal hay e wootere dañataa ɓure duumotooɗe si ɗe adintintaa wonndude e tambital haanungal.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, aybini ko waɗaynoo ɓaawo ɗoo, yeeyugol nokkeeeli ɗi laamu ngun halori ɗin tentinii wano maakiti, berɗe, e tummbe ɗe laamu ngun howi fii alhaaliiji mun goo wonanayɗi renndo ngon fow nafoore.

Wonannde ko fewndii kon, o yamiri yo ardiiɓe komiinuuji ɗin hollu e nder yontere tummbe gaseteeɗe huutoreede kenenti egginaaɓe ɓen adi dañeede nokku hertoraaɗo. O watti ɗon komiinu hay e gooto innaataa wonnde tummbe alaa. Kala yo rutto ndaara ka gasetee kaafinireede kenenti.

E banŋal goo, Guwerneer on tentini wonndema komiinuuji ɗin 13 non hollay ka maakiti gasetee darneede.

Guwerneer saare nden Seneral Maahawaa Sillaa ɓanngini wonndema tummbe  kenentiije goo heɓike e komiinuuji goo, wano maakiti matooto on, e maakiti on enco 5. Tummbe ɗen darnaama fii artirgol sonnaaɓe yeeyooɓe ɓen. Sanngoyaa maakitiiji 5 darnaama kono no metti fii ka sonnaaɓe yeeyayɓe dimɗe e ngooƴe yo artiriree ɗon sabu anngal yulirɗe laatiiɗe e kiwal tentinii e saa’i ka ɓe hewtita ɗon.

« hino jokkaa fii darnugol tummbe ɗen fow, wonndude e adinntinngol darnugol maakiti on Awariyaa e wattorana hilli fii no ngeengu ngun yaarira no haaniri.».

 

 

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN TOLNII SEENIIƁE IMMORDE E LEYDI CA’INA

Konaakiri ñannde 23 collite 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sannii ka jonnde mun wintotooɓe Seeniiɓe immorde leydi Ca’ina. Ko ardiiɓe ko Moodi He Wenji’an Ardiiɗo Aluminum Corporation of China Limited (Chalco), Salndu groupe Aluminum Corporation of China (Chinalco), arano e nder aduna on e banŋe njanɗe e ko nannditata e mun.

Yewtereeji ɗin ko e fewndaare eɓɓooreeji humondirɗi e oogirɗe fuɗɗaaɗe ɗen Gine e saatinaɗe fii wintooje arooje.

Chalco no tawtoraa e eɓɓoore baafata nden Bofa e eɓɓoore mawnde nden Simanndu. Oogirɗe ɗiɗi mawɗe wonannde Gine. Seeniiɓe ɓen Bannginii faale maɓɓe toppitagol yanña huuwondiral hakkunde maɓɓe e ardiiɓe Gine ɓen fii yeñinngol oogirɗe ɗen waylaɗe ko ɗe gasata wonude kon ɗon e ɗon.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginii hitteendi wintagol wonndude e ɓeydere keɓal e ligge fii faggudu ngenndi ndin. O jiñini timmbugol huuwondiral duumiingal e nder tawnugol fow wonndude e ñeñinooɓe jeytoral ɓen (sekteer piriwee on)

 

HEYƊINTINGOL E YANÑUGOL ALHAALIIJI YULIRƊE ƊEN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ƳEWTOYIKE POORU KONAAKIRI ON.

Konaakiri ñannde 23 collite 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa wonndude e yaakitoraaɗo fii dillere nden e huuɓindiiɓe jeyaaɓe ka laamu ƴewtike ka pooru Konaakiri

Ndee ƴewtannde no homondiri e eɓɓoore mawnde nde ardiiɓe pooru on ɓen ƴetti fii heyɗindingol yanña pooru on. Faandaare nden no laaɓi : ɓeyditugol ko pooru on gasata kon wernude, e newinngol golle ɗen yaccina ɗe fii ɓeydugol keɓal faggudu ndun e nder ngenndi ndin.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen hewtorno ka pooru oogirɗe e ka terminal konteneer ka tawata golle mawɗe no waɗeede fii yanñugol daral ngal. Ɗun ɗoo ɓeydal faggudu ngenndi ndin.

Ardiiɓe ɓen ka golle karallaagal ka pooru ɓanngini ka golle ɗen fewndii ɗon, e ko ɗun habboraa kon e ka naadanta kon leydin e banŋe faggudu. Tentinii nde tawnoo ɗun ɗuytaa daral laaɗe njane ɗen newinana gollooɓe ɓen golle maɓɓe ɗen yaccina golle ɗen.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ben heyɗintinii faandaare laamu ngun fii heyɗintingol alhaaliiji dillirɗe ɗen sabu ɗun ɓeyday huuwondire Gine ɗen e nder hirnaange Afiriki e nder winndere nden. Ɗun wonay sommbo yo pooru Gine on jeye e pooruu tinniiɗi, hittuɗe e ballondirayɗi.

 

 

HUUWONDIRAL : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN SANNII IMMORƁE KA ƁANKI ISLAMIK FII ƁANTAL CEDEAO

Kanaakiri ñannde 23 collite 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sannii immorɓe ka Banki Islamik wintotooɗo fii ɓantal CEDEAO on e faransiire no ñoggaa (BIDC). Ko ardii seeniiɓe en ko M. Gu’anu.

Oo seenayee no humondiri e faandaare ɓeyditugol giiyaa huuwondiral ngal hakkunde BIDC e Gine ; leydi jeyaande e wintotooɓe e jeyeendi e kawtal hirnaange Afiriki.

E nder yewtere nden, eɓooreeji buy yewtaa haanaaɗi ñinneede e banŋeeji yuɓɓondirɗi e waylayɗi faggudu leydi ndin. « yewtere nden wonndude e laamu Gine ngun, newinii ɓannginngol eɓɓooje laatiiɗe gasetteeɗe winteede e mun, wano ndiyan, giiyaa, alhaali ɗate », holli M. Maalik Baa ardiiɗo keso laral wonungal Abijan.

No jeyaanoo e seeniiɓe ɓen ardiiɓe ɓen ka banŋe yeñinooɓe jeytoral e alhaaliiji ñaawoojeɗen, e nder ɓannginngol faandaare Banki on e noone no o tammbitora eɓɓooje ɗen.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen heyɗintini angisannde laamu ngun faadee e tammbitagol luujondirteeɓe ɓen ka BIDC e nder nunɗal fii ñinnugol eɓɓooje ɗen e nder yaccaare.

DOKKAL WOOFOORƊE “TAFANNDE GINE” : LAAMU NGUN NO TAMMBITAADE NE’OOƁE JOOROOJE E NO JIÑINDE JEYITORAL

Konaakiri ñannde 21 collite – e innde Ardiiɗo hawtaandi ndin Maamadii Dummbuya, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu wuuri Baa ardike dokkal masin wooforɗe 50 haa e suukaae ginenaaɓe ne’ooɓe joorooje.

Ndee eɓɓoore no humodiri e jiñinngol huutorgol jeyitoral (tafal-gine) e banŋe yeñinal jawle sukaaɓe ɓen. Ɗun ɗoo ko palannde mawnde wonannde ɓeydugol boofo e nder ngendi ndin. Ɗee wooforɗe ko Gine ɗoo tafaa, ɗun no ɓanngini faandaare laamu ngun e banŋe jiñinngol tammbitoo tafal-gine ngal fii ɓantal ne’o joorooje.

Yaakitoraaɗo ngayna kan Felis Lamaa anndini kañun wonndema ngal dokkal no humondiri e faale heyɗintingol yuɓɓindira no joorooje ɗen wonaa e ne’ireede non.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginii wonndema ngal kuugal ko maande mawnde. Hingal ɓanngini ñeeñal ginenaaɓe ɓen e anngisannde laamu ngun tammbitagol tafal-gine ngal fii waylugol faggudu ngenndi ndin, sincana sukaaɓe ɓen ligge duumiiɗe.

JASUGOL KANNE KA OOGIRDE E KIWAL HUNNDAARI NDIN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN NO SEENII SIGIRI.

Sigiri ñannde 20 collite 2026 – wonannde yaadu maɓɓe aranuru ndun ka dowri Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen suɓike hewtugol Sigiri ka oogirde kanŋe leydi ndin.

Wonndude e yaakitoraaɓe ardiigu leydi ndin Seneral Iburaahiima kalil Konde e oo ka oogirɗe Buna Sillaa e oo ka hunndaari Jami Jallo e yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ka yaakitorde aranere Doftooru Dawda Kamisoko, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen hewtuno ka oogirde fii etugol ŋakkereeji e tallallakkeeji jasugol kanŋe e boyre hunndaari ndin.

Ka suudu laamu Sigiri, tummbondiral mawngal mooɓitii ardiiɓe Sigiri, wonndude e kippuɓe fii kiwal ngal. Ngal tummbondiral wallii ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen faamugol ko fewndii ton tentinii piiji kaanuɗi feƴƴuɗi balɗe no feƴƴi : « E nder nduu muraadu, ɓural men kafaangal no jeyaa hen », o holli.

Ɓay ngal tummbondiral gasii, yaakitoraaɗo on ka ardiigu leydi ndin, hollii wonndema pehe ƴettete fii ɓeyditugol kiwal ngal woni ko yimɓe ɓen woni ko hunndaari ndin.

Tippude e boyre hunndaari ndin wonannde saare Sigiri nden ardiigu ngun timmbay heyɗintine jiñinayɗe ɓantal saare immorde e jaso kanŋe woni ko Sigiri, woni ko laral ngal fow. « hino haani ka pehinorɗe hittuɗe timmbe yuɓɓiiɗe e duumotooɗe », ñoggi Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen.

 

E LEY ARDIIGU ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN, ƁE TIMMBII MOJOBERE ÑINNOORE SAÑOODI MOƳƳINO E ƁANTO LARE ƊEN E FARANSIIRE (SRAD)

Konaakiri, ñannde 19 collite 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardike ka jonnde Yaakitorde aranere fii timmbugol joɗɗina jeyaaɓe e mojobere ñinnoore sañoodi moƴƴino e ɓanto lare ɗen e faransiire (SRAD)

Mojobere nden ko timmbiraa ko fii wallitagol, miijitoo fii eɓɓoore ñinnugol ndelo ngon huutoraa ngaluuji ngenndi ndin fii no faggundu ndun senndiree fonnee e lare ɗen fow.

No tawanoo ka tummbondiral, jeyaabe ɓen ka laamu, luujodeteeɓe e liggotoobe ɓen ka CNT e patoronaa Gine on e mojobe soosiyeetee siwil on e Jaagoraaɓe goo e huɓindiiɓe ka ardiigu buy.

Yaakitoraaɗo ka eɓɓooje e huuwondiral winnderyankoore e ɓantal duumiingal Moodi Isma’el Nabee hollii wonndema sifa ɗee ñinnirɗe no haani huurugol ɓantal ngal e banŋe ɗen fow e kala eɓɓoore e nder ngenndi ndin. « Joɗɗingol sifa ndee mojobere ko hessun e kuuɗe men ɗen no haani ka annden yiilorde leydi men ndin fii timmbugol aroore mayri nden », o holli.

Ardiiɗo yaakitoraaɓen nde tawnoo ko kanko woni ardiiɗo ndee mojobere o ɓanngini ɓure ko woni kon e ndee mojobere tentinii fewndo ka hirnaange Afiriki woni e naɓidude e caɗeele njane woni ko banŋe faggudu, woni ko banŋe renndo. O watti wonndema anngal adintingol piiji ɗin ka nder mojobere no adda hareeji goo.

Tippude e ɗun SRAD no haani wonude « aala ɗoworɗo tentinii e banŋal winnditugol yimbe ɓen e wonunnde maɓɓe nden.

« Gine ɓantortaa hottagol maa e nder fawindirgol eɓɓooje weddiiɗe. Gine no haani ɓantaade tippude e faandaare ñinnaande digii ɓantal ngal faadee aroore Gine » o hommbiri.

YEWTERE ƊOWORDE : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN YEWTIDII E YALTUNOOƁE FII LAAMU ƁEN KA SUƁO-SUƁO FEƳƳUNGO.

Konaakiri ñannde 18 collite 2026 ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa sannii ka jonnde yaakitorde aranere, yaltunooɓe fii laamu ka suɓo-suɓo 28 bowte 2025.

Ngal tummbondiral, ko aranal gila suɓo-suɓo ngon lanni e hingal humondiri e yewtidigol, ñippa harehoy humondirkoy e ɗowoodi ngenndi ndin.

Yewtereji ɗin no yaadi e ngootinɗingol ngenndi ndin, jiñina yewtereeji kenndeeji hakkunde jom pelle ɗoworɗe, e hoore ardinngol ɓural ngenndi ndin, deeƴina hawtaandi ndin.

Sonna Makalé Kamara ɓay ƴettii konngol, sabu ko kanko toɗɗaa koolaaɗo konngol e ngal tummbundiral, o jarnuno Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen nde tawnoo o timmbii ngal yiitidal. O holli wonndema kamɓe faɗuɓe ɓen, hiɓe hettanii e hiɓe e sago ardiigu ngun fii kala haaju ngenndin yanuɗo e nder ɓuttu, fii ɓantal ngenndi ndin.