GINE – ROWAYOM UNI : FOKKITANII ƁEYDUGOL WINTAAJE ƊEN

Konaakiri ñannde 24 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa wernii ka jonnde mun kawtital mojobe engelenaaɓe hittunngal wintotoo ngal. Ko ardii seeniiɓe ɓen ko Moodi Samir Parkas, nootaniiɗo mojobe ɗen UK Export Finance e ñoggannde  (UKEF).

Ko seenodi e maɓɓe, ko Yaakitoraaɗo eɓɓooje e huuwondiral winndereyankewal e ɓaltal ngal Isma’el Naabee. No jeyaa e ngal tintidal fagguduyankewal, ɓeydugol naɓidal ngal hakkunde Gine e Rowayom Uni. Ngal naɓidal no hewti fewndo ka tawata Gine no faandii timmbugol faggudu e banŋeeji buy ballondirayɗi yaaduɗi e kuulannɗe eɓɓoore Simanndu 2040.

E nder yewtere nden, eɓɓooje ɗuuɗuɗe weeɓitaama wano darnugol werde laamu ngun koolooma e kuuɗe heewuɗe e banŋe ɗate ɗen, e keɓal ndiyan laaɓuɗan e dillere e giiyaa (ilan yiite) eɓɓooje ɗe tawata heewuɗe ɗen ko lannitagol wonaa e mun. Ɗun no ɓanngini faale laamu ngun wallugol ngenndi ndin no haaniri wonndude e ɓantal.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardinii eɓɓooje humondirɗe e ɓantal wano alhaaliiji dillere nden, ilan yiite ngen e oogirɗe ɗen. Gaanin huutorgol oogirɗe ɗen, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintinii ardinngol ɓantal faggudu ndun. Ko ɗun si o ardini alhaaliiji humondirɗi e demal, dillere nden e ilan yiite ngen fii timmbugol ɓantal duumiingal nafayngal fow.

« Meɗen faalaa faggudu ɓantiindu e banŋeeji ɗin fow yawtundu banŋal oogirɗe ɗen » O holli.

E nder hen, Aamadu Wuuri Baa holli jiwɗinngol hunndaari huuwondire Gine ndin, o holli ko yo yacce fii no ɗun laatora : « Gine no hebulii, Gine no huuwondiroo, no fonti sooke fadii wintotooɓe » o ɓanngini.

Engelenaaɓe seeniiɓe ɓen yeru mojobe yeñinooje cappanɗe nayi, ɗe maral mun tamƴinaa miliyaaruu 1,8 mbuuɗi engele (livres sterling). Ɗun no ɓanngini angisannde ɓee luujooɓe winndereyankooɓe fii ɓantal Gine.

JULDE SUUMAYEE: ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN NO TORII POTTAL

Konaakiri ñannde 20 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tottii haqqee ruƴƴugol julde suumayee ka juulirde mawnde Faysaal wonndude e yaakitoraaɗo on ka sukaaɓe e eltere ɓanndu.

E nder yewtere ɓenndunde, o weltanike Alla nde tawnoo on newinanii julɓe ɓen hoorugol lewru suumayee e o weltanii fahin ginenaaɓe ɓen yankinaare maɓɓe nden. O holli hawrondiral suumaayee on e ñalɗi korka annasaaraaɓe ɓen, e wi’e makko ɗun ko maande mawnde yurmondiral e huuwondiral wonannde ɓii-leyɗi ngenndi ndin fow.

E nder yewtere makko nden Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen weltanike jamaa Gine on fota non sabu muñal ngal o ardini e sadakaaji ɗi o totti faadee e miskinaaɓe ɓen. E nder ɗun, yurmondiral e naɓidal ɓeydike e nder ngenndi ndin e kadi ɓuttu ñiiɓii e nder renndo ngon.

Ka lannoode, e innde Ardiiɗo leydi ndin, o torike ardiiɓe diina kan du’agol fii ɓuttu wonannde Gine e Laral hirnaange Afiriki ngal fow.

HUUWONDIRAL: GINE E BAD ON YEWTIDII FII EƁƁOORE BANKI FII WINTAARI

Konaakiri ñannde 18 mbooyi 2026 – yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on Doftooru Da’ouda Kamisokoo wonndude e cukko makko on  e waajo on fii njuɓɓudiiji ñinneteeɗi ka yaakitorde aranere tolnii ɓaŋorɓe ka Banki Afirikinaaɓe fii ɓantal ñoggaaɗun e faransiire BAD. Seenayee maɓɓe on ko fii taskagol no ɓe timmbira Banki wintaari fii sukaaɓe ñinnooɓe faguudu e nder Hawtaandi Gine ndin.

Ngal kuugal ko mawngal wonannde BAD on, hingal huuli tawnorgol kala e wintaari ndin e tammbitagol ligge fayɓe ɓen.

E nder yewtereeji maɓɓe, seeniiɓe ɓen immorde ka BAD ɓanngini faandaare mun nden e huulannde mun nden e ɓe torii ballal e pehinorɗe immorde e ardiigu Gine ngun fii yo eɓɓoore maɓɓe nden yaadu e faandaaje ɓantal ngenndi ndin. Yewterereeji ɗin newinno fahin faamugol ko laamu ngun habboriiɓe kon, annda nafoore ko woni e mun kon timmba noone no huuwondirira e no ɓuriri non newaade fii no battinira.

YEWTERE TASAKUYEE KA JAABI-HATTIRDE GLC-SC: ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN NO TORIIƁE TINNAARE FII YO JAABI-HATTIRDE NDEN TAWE E BAYLANDURU LEYDI NDIN.

Konaakiri ñannde 14 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tawaama e yewtere tasakuyee nde tiitoonde mun woni «  Afiriki e cattal mbaylanduru ɗoworɗe fewndiiɗe : dimankaaku, kiwal e ɗate ɓantal ». Ɗun ko ka Amfii Jiiril Tamsiir Ñaan ka Jaabi-hattirde Sonfoniyaa waɗi.

Ngal tummbundiral tasakuyee ko immorde e huuwondiral hakkunde suudu doftordu Jaabi-hattirde Sonfoniyaa nden e Jaabi-hattirde duɗal konunkeeɓe ɓen Pari e ñoggannde (IRSEM).

Fii sannugol tolna seeniiɓe ɓen laamiiɗo Jaabi-hattirde Sonfoniyaa nden Doftooru Daniyel Lamaa anndintini wonndema ngal tummbondiral ko fii udditugol laawol miccorgol fii baylanduruuji lare ɗoworɗe ɗen e nafoore mun wonannde duunde Afiriki nden.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓanngini wonndema Gine no anngisii e baylanduru heyru wonannde faggudu mun ndun e laamorɗe mun ɗen ɗe no lanndii yo jaabi-hattirɗe ɗen tawtu fii ñinnugol pehinorɗe e banŋe ɗowoodi.

O tentinii e ɓannginngol hannduyee naɓidal hakkunde ñinnirɗe ɗen e duɗe mawɗe ɗen fii mooɓitugol no haaniri ɓure ngenndi ndin wonannde fewndaare nden.

Nde o ɓanngini eɓɓooje mawɗe ɗen, tentinii Simanndu 2040, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen maaki polgal ɗee eɓɓooje no humondiri e alɗirgol neɗɗanke, e mbawdi Jaabi-hattirde nden waawugol taskaade ñinna pehinorɗe gasayɗe waylugol ngenndi ndin.

Ka joofinngol yewtere makko nden, o jarni fota timmbuɓe ndee yewtere Tasakuyee. E o toriiɓe ɓe duuminngol sifa ɗun ɗoo miijito e alhaaliiji gasayɗi nawrugol Hawtaandi Gine ndin yeeso.

 

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN HUURII HUNTODUGOL E GOLLIDETEEƁE ƁEN KA JONNDE YAAKITORDE.

Konaakiri ñannde 13 mbooyi 2026 – e nder naɓidal e yurmondiral, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen huntodii e liggotooɓe ɓen fow ka jonnde yaakitorde aranere.

Ngal tummbondiral fii huntaari waɗii fewndo ka tawata julɓe ɓen no hoorude lewru suumayee e annasaaraaɓe ɓen no hoorude korka balɗe cappanɗe nayi mun ɗen. Saa’i dewal, yumondiral e wawtaare  wonannde mo kala.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen kañun tigi jarnii ngal kuugal ngal o inni mawngal nde tawnoo hingal ɓeyda huuwondiral hakkunde liggotooɓe ɓen : «  ko kuugal mawngal moftindirgol liggotooɓe ɓen fow ka yaakitorde hunntoda e maɓɓe. Ɗun ko e nga’al fuɗɗii e miɗo tamƴinii ɗun ɗoo tawnorte e jikkuuji men ɗin ɗoo e yeeso » o maaki.

O tentini wonndema sonnaaɓe e du’iiɓe liggotooɓe ñanndewoo ñannde ko ɓeynguure wootere humondirnde e laawol tottugol hannduyeeji e angisannde wonannde ngenndi ndin.

Ko e on saa’i Aridiiɗo yaakitoraaɓe ɓen torii jamaa on yurmondiral, e nanondiral fii tammbitagol faandaaje laamu ngun e ley ɗowoodi Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen du’anii ɓe fii ɓuttu, kiwal e ngalu hawtaandi Gine ndin wonndude e ɓeynguureeji gooto kala.

JONNDE YAAKITORDE ARANERE : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN SANNII MAWƁE SAARE DINNGIRAAJI NDEN

Konaakiri ñannde 12 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sannii ka jonnde mun mawɓe saare Dingiraaji nden. Ɓen ko seeniiɓe jarnugol mo sabu annditeede e liggeeji humondirɗi e ɓantal ɗi o yeɗi saare maɓɓe nden.

« Oo seenayee, wonuno sommbo yo ɓe faamu eɓɓooje ɓantal ɗe laamu ngun fewtini e perefektiir maɓɓe on », holi Muhammed Lamiin Tuuree koolaaɗo konngol seeniiɓe ɓen.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginani ɓe faandaare laamu ngun jokkitagol, ɓeyda kuuɗe huumondirɗe e ɓantal Dinngiraaji. Tippude e ɗun o ɓanngini eɓɓooje wano ɗate humindirayɗe perefektiir on e koɗooli goo e nder leydi ndin.

WINTANNƊE E EƁƁOOJE ÑINNOOJE : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE BEN YEWTIDII E MOJOBERE SCHIBA NDEN

Konaakiri ñannde 9 mbooy 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, tolnii ka jonnde mun mojobere SCHIBA, moftal koddiwaarunaaɓe. Ko ardii mojobere nden ko ardo mayre on Moodi Nijabejan Soro.

Yewtere nden ko e banŋeeji buy joofornde haldigal mawngal jammaangal (MoU) humindirngal cenɗe ɗen ɗiɗii non.

E banŋe yulirɗe (ɗate) yewtere nden ko e timmbugol ɗatal ngenndiyankewal ngal RN27 Leelumaa- Baafin (km53) e RN30 Dingiraaji-Sigiri (km 266).

E banŋe dillere nden, mojobere nden hollii eɓɓoore mun nden fii dillere e nder Kalum (PDU) e hinde lanndii feƴƴugol e tayre ɗimmere nden.

E banŋe giiyaa (eneljii) yewtere nden ko fii centrale solaire mo MW 200 e fewnugol yulirɗe ilan yiite  HTB e HTA e ñinnugol ilan yiite e nder koɗooli 250 e nder leydi ndin.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii mojobere koddiwaarunaaɓe ɓen fii seenayee maɓɓe on e nder teddungal e faandaare maɓɓe e tawdegol fii dillere Gine nden e nder ɗii duuɓi arooji ɗin. O tentini wonndema : « Koddiwaaru, ko fewjinorteeɓe hannde e nder hiranaange Afiriki ». O fensitanibe eɓɓoore Simanndu 2040 nden. O watti ɗon wonndema ngol laawol ɗon no udditanii kala faalaaɗo tawdeede e ɓantal Gine.

Ka lannoode, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓanngini teddinngol jeyal Gine ngal e kala eɓɓoore timmbeteende. O holli ɓe wonnde waajooɓe makko ɓen no e sago saa’i kala mo tawi hiɓe hatonjini e maɓɓe ɗun non fii kala banŋal ngal ɓe hatonjini.

 

DAGINANƊE ƊERI MAWƊI FII AROORE EƁƁOORE SIMANNDU 2040 NDEN.

Konaakiri ñannde 5 mbooy 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tawaama ka jonnde mbatu Mawngu  fii daginngol ɗeri pehinorɗi huuɓuɗi kuugino eɓɓoore Simannde 2040 nden. Ndee eɓɓoore bunjinay baylanduru faggudu Gine ndun e nder ɗii duuɓi sappo e jowi arooji.

No tawanoo ka jonnde koolaaɗo mawɗo ka ardiigu e yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ka ardiigu hawtaandi e huɓindiiɓe goo e jaagoraaɓe e nootaniiɓe kawtitte winndereyankooje.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii faandunnde nden e Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa nde tawnoo ndee eɓɓoore ko immorde e makko e hinde huuli wonugol tugalal mawngal fii ɓantal duumiingal wonannde ngenndi ndin fii jeere aroore nden.

O anndintini kisan wonndema, ndee eɓɓoore no faawii e tugaale buy ɗuɗɗinayɗe laawi faggudu ndun fadee e ngenndi ndin, ɓeydita ɓure keɓal yimɓe ɓen ɓeyɗita  wintaari maɓɓe ndin ko duumi. Faale ɗen ko : « ɗuytugol ŋakkereeji humondirɗi e faggudu ndu tawata leyɗe hettiiɗe ɗen, no ndaarira ɗun wa faggundu tawaandi ».

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, tiiɗinii ko tawii kon si tawii ndee eɓɓoore laati no tamƴinaa telen miliyaaruuji 300 dola amerikinaaɓe, timmbugol pehinorde yaandunde e Sariya mawɗo leydi ndin tabintinaaɗo e hitaande 2024.

Saa’iiji hittuɗi e ndee jonnde ɗin ko tawde pehinorde nden daginaama e ley suɓo ɓuruɓe e ɗuuɗude ɓen faadee e ɓantal ngenndi ndin.

Ka lannoode, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen noddii jaamaa on e nanondiral mawngal wonannde ɓii leydi en fii no ndee faandaare ngenndi wonira ɓantal goongawal duumingal e nder deeƴere.

GINE- USA : LAAWOL FAGGUDU NGOL MOJOBERE YEEYOOƁE ƁEN TIMMBI.

Konaakiri, ñannde 02 mbooy 2026 kawtital yeeyooɓe e ñeeñuɓe  Gine ɓen e faransiire Chambre de commerce, d’industrie et d’artisanat de Guinée sannano hannde ka yaakitorde aranere. Seeniiɓe ɓen heyɗintinii tammbitannde mun nden faadee e laamu ngun, ɓe holli kadi nootaniiɗo ɓe on e leydi Ameriki (USA) ndin.

Ko ardii seeniiɓe ɓen, ko ardiiɗo CCIAG on Mammadu Balde, e nder hen ɓe weltanii ardiigu ngun ko ngu heyɗintini kon ardinngol Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen. E innde Patoronaa Gine on, o heyɗintinii faale kawtital maɓɓe ngal tammbitagol laamu Gine ngun e ɗee eɓɓooje ɓantal ɗe ngu timmbi

Ko e nder ɗun ɓe holli sonna Hawaa Bari nootaniiɗo ɓe e leydi Ameriki (USA), ɗoo e yeeso o wonanayɓe ƴanngal hakkunde Konaakiri e Wasinton. O mottindiray ginenaaɓe yaltuɓe ɓen fii no ɓe wintora ka ngenndi maɓɓe.

“ko o salndu Saambur ngenndiyankoojo on wonuɗo USA on. Faandaare makko ko jiwɗingol newina huuwondiral hakkunde Konaakiri e Wasinton fii jiñinngol anterepiriissji amerikinaaɓe ɓen yo ɓe wattan hilla ɓe wintoo Gine”.

HUUWONDIRAL HAKKUNDE LEYƊE ƊIƊI : KONAAKIRI E FIRITON SUƁIKE FAAMONDIRGOL FII KEERI ƊIN.

Konaakiri ñannde 27 collite 2026, immorde e yiitidal naɓidal mawngal, yaakitoraaɗo ginenaaɓe ɓen ka alhaaliiji jananiri Dfru Morisanndaa Kuyaatee ardii e nanndo makko mo Saralon on Alhajji Muusaa Timotii Kabaa  wonndude e gollideteeɓe makko ɗuuɗuɓe ka Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa.

Timmbondiral ngal ko e tawnde gollideteeɓe ɗuuɗuɓe e ƴellitiiɓe ka konu. Ngal tummbundiral ko waɗiraa ko sabu ko waɗi kon ka keerol hakkunde Gine e Saralon.

E nder yewtere nden yaakiraaɗo mo Firiton on yottinno  maakuuji immorde e Ardiiɗo Mada Bi’o, maakuuji hiwrannde, naɓidal, e ɓannginannde faale makko ardinngol yewtere hakkundeeji maɓɓe. O jarni ginenaaɓe ɓen sabu haqqille ɗe ɓe ardini ɗen fii ruttugol ɓe konunkeeɓe 16 nanngaaɓe ɓen ka keerol.

Senngo Gine yaakitoraaɗo Mori Sanndaa Kuyaatee ɓanngini yamiroore Ardiiɗo hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa fii yo haaju on ƴettitire haqqille e nder yurmondiral. O anndini wonnde ɓe haldii yo tooke ɗen ñippe ka hoore taaɓal yewtere e nder ɓuttu e huuwondiral.

Mori Sanndaa holli wonndema leyɗe ɗen ɗiɗi haldii timmbugol mojobere kununkeeɓe jinndidayɓe ka hoore keerol hakkunde Gine e Saralon fii humpitugol kala ella mo nde tini. O tentinii non wonndema ndee eɓɓoore ɗoo ko immorde e leyɗe ɗen ɗiɗii non fii hiwugol ɓuttu, ɓeyda hoolaare wanannde hoɗuɓe ɓen ka sera keeri e nder naɓidal duumiingal hakkunde Konaakiri e Firiton