ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN TOLNII MOJOBERE JEYAAƁE SIGIRI.

Konaakiri ñannde 24 juko 2026 ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, Aamadu Wuuri Baa tolnii ka jonnde mun mojobere jeyaaɓe Sigiri wonndude e mawɗo musidal maɓɓe ngal Alahajji Daraman Magasubaa.

Fanndaare seenayee mojobere nden, ko weltanagol Ardiiɗo Hawtaandi ndin, Koohoo Mamadii Dummbuyaa fadee e ko ƴellitini kon Saare Sigiri nden watti nde Laral ardorde.

Seeniiɓe ɓen e innde Sigiri, jarnii Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen battane tinnaare makko nden fii laatinngol faale maɓɓe ɓooyuɗo. Ɓe holli wonnde ngal ƴellital ko tayre hittunde fii ɓeyditugol ardiigu ngenndi ndin e wattanngol hilla e faandaaje jamaa Sigiri on.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa kañun kadi weltanike ɓe e o heyɗintinii anngisannde laamu ngun faadee e toppitagol huulannde Ardiiɗo hawtaandi ndin. E nder ɓantal e fotondiral hakkunde lare ɗen e nder leydi ndin.

YAAKITORDE ARANERE NDEN TAWAAMA E NAFAKKA ANITAL KETTAL NDIMU KODDIWAARU

Konaakiri ñannde 21 juko 2026, yaakitoraaɗo hooreejo kabinee on, Doftooru Dawuda Kamisoko nootino e innde Ardiiɗo yaakitoraɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ka nafakka mo jaagoraaɗo Hawtaaandi Koddiwaaru on Gine nodditi fii anital 66ɓal kettal ndimu ngenndi maɓɓe ndin

Ɗun ko e werde mawnde ka saare Konaakiri ɗoo waɗi. Haaju ngun moftuno huɓindiiɓe buy liggotooɓe ka laamu e jaagoraaɓe goo, e yeñinooɓe jawle wonndude e koddiwaarunaaɓe buy wuuruɓe Gine.

Ngal tummbondiral ko nder welo-welo waɗi e hoore seedintinal huuwondiral hawtaandi Gine ndin e ndi Koddiwaaru ndin.

Gine no jeyaano, hiɗen anndintina, e leyɗe teddiniranooɗe ɗen fii tawdegol Abijan ka anital, ɗun ko ñannde 6 juko waɗi ka saare Abijan.

HONCINIRDE LEYDI BAAFATA BOFA : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN SANNII SEENIIƁE E INNDE STATE POWER INVESTMENT CORPORATION (SPIC)

Konaakiri ñannde 17 juko 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa  sannii ka jonnde mun seeniiɓe e innde State Power Investment Corporation (SPIC). Ko ardii seeniiɓe ɓen ko ardiiɗo mojobere nden. Sommbo seenayee on, ko yewtugol fii suluuru honcinirdu leydi baafata ndin ka saare Bofa.

Mojobere nden ko nde Siin, hinde liggoo e banŋe eneljii SPIC no ardani Gine eɓɓoore suluuru mawndu waylayndu leydi ndin watta ndi baafata ɓeydita keɓal ngenndi ndin.

E nder ngal tintidal, yewtereeji ɗin ko no golle eɓɓoore timmbugol suluuru ndun fewndorii. E kuuɗe hikkotooɗe ɗon ɗen, fii yanñugol keɓal ngal faadee e wintaari ndin.

Timmbugol ndun suluuru ko gila ñannde 26 mbooy 2025 fuɗɗaa ka saare Bofa. Eɓɓoore suluuru ndun ko honcinngol leydi emmbere toonu miliyon 1,2 wonayɗun baafata e nder hitaande. No wattii ɗon alhaaliiji ilan yiite e ko bakondiri e mun.

Ɗun ɗoo no humondiri e faandaare ngenndi ndin waylugol jawle oogirɗe ɗen ka suluuji ngenndi ndin.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii anngisannde SPIC faadee e ñinnugol nduu suluuru ndu tawata no jeyaa e tayre hittunde fii ñinnugol faandaare ngenndi ndin, wayla jawle leydi ndin gay adeede.

Wonannde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, waylugol jawle oogirɗe ɗen no jeyaa e faandaare mawnde ngenndi ndin. Faandaare yaadunde e huulannde Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa e faandaare timmbugol suluuji ɗin ka eɓɓoore Simanndu 2040.

« En toppitoto golle ɗen, fii newinngol ngurndan yimɓe ɓen newinana wintotooɓe ɓen e nder ngenndi ndin ». Hommbiri Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen.

Eɓɓoore SPIC no jeyaa e wintaaje ɓuruɗe e mawnude ɗen en banŋe waylugol oogirde watta baafata. Wonndude e miijo sincugol golle buy e ɓantal alhaaliiji buy e ɓeyduru ganndal.

Timmbugol nduu suluuru honcinirdu Bofa ko tayre mawnde fii ɓeydugol golle e ɓantal faggudu.

NDARTINO YAAKITORƊE ƊEN : YAAKITORƊE JOWI WEEƁITII YALTUDI GOLLE FECCERE-HITAANDE NDEN IMMORDE E FAADAAJE ƊE ƊE TOƊƊANAA ƊEN

Konaakiri ñannde 14 juko 2026 ñalaande jowɓere golle ndartino jagge yaakitorɗe ɗen waɗii hannde e mawnde faadee e weeɓitugol ɗeri golle yaakitorɗe jowi. Ɗun ɗoo ko adintinngol ndartal mawngal ngal e silto 2026.

Kuungal ko ndartugol golle waɗaaɗe ɗen e nder feccere hitaande nden faadee e winntaaje waɗaaɗe ɗen e nder hitaande 2026. Anndugol ka fewndaa, golle ñinnaaɗe ɗen, caɗeele hawraaɗe e mun, e eɓɓooje timmbaaɗe e pehe ƴettaaɗe e nder feccere hitaande nden.

Golle ndartino ngon e ley konngol ardiiɗo Kabinee on Doftooru Dawda Kamisoko e cukko makko Lansine Hawaa Dummbuyaa nde tawnoo ko kamɓe ɗiɗo ardii jonnde. Tawtunoɓe luujagol waajotooɓe ɓen ka yaakitorde aranere toɗɗaaɓe e ngal banŋal ɗon.

Wonannde ngal ñallal sakkitoral, taskagol ɗeri ɗin no fewtunoo yaakitorde nden ka Ardiigu ngenndi ndin, e yaakitorde nden ka sonnaaɓe ɓen e ɓeyngureeji e yurmondiral, Koolorde banŋe diina, yaakitorde fii kiwal e yaakitorde fii ca’e e werdeeji.

Ɓay ɓe hollitii ɗeri ndatal maɓɓe ngal, waajotooɓe ɓen toppitino, taskii maakuuji maɓɓe ɗin inni yo ɓe ɓanngin ko waɗaa kon gila siilo haa korse 2026, ɓe ɓanngina kadi ŋakkereeji ɗin, e no ɓe miijorii non ƴellitorgol caɗeele ɗen faadee e wintaari fewndiindi ndin.

Toonii hollitannde nden, yewtereeji ɗin newinno faltondiral ngal immorde e faandaaje ɗe ɓe happanaa ɗen, ɓanngini nokku ka ɓe haani wattannde ɗon hilla, holli pehe no ɓe ƴellitora caɗeele ɗen fii no neworanaɓe ndartal mawngal saatiingal ngal.

No nootinoo e innde yaakitorɗe ɗen, koolaaɓe kuugal ɓen, hooreeɓe kabinee ɓen ƴewtotooɓe ɓen e hooreɓe ɓen ka BSD.

Ngal ñallal jowaɓal ndartino joofuno e hoore hiɓe anndi goole waɗaaɗe ɗen wonanayɓe fonndo fii ndartal mawngal ngal.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN, SANNII MOJOBERE KIPPUNDE ÑINNUGOL KOOLOL JANNDE NDEN.

Konaakiri ñannde 13 juko 2026, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu wuuri Baa sannii ka jonnde mun kippuɓe fii koolol jannde nden innaande SALEC. Ko ardii seeniiɓe ɓen ko sonna Kajjatu Kabaa.

Faandaare ngal tintidal ko jarnugol Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sabu tammbitannde e koolol jeegaɓol huuranoongol e setto feƴƴungo ka paleedipeepul Konaakiri.

E nder ɗun, Kajjatu Kabaa hewtinii Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen derol dartol koolol jeegaɓol ngol wonndude e torofee seeditorɗo annditannde faadee e ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen. O watti ɗon yeɗugol defte ɗiɗi-ɗiɗi ɗe kanko tigi o winndi. O humpitori mo ɗon foolitiro nayaɓo mawngo fito waɗayngo e  jolal arooru.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, Aamadu Wuuri Bah jarnii kippuɓe ɓen koolol ngol sabu angisannde maɓɓe nden faadee e jiwɗinngol jannde (taro) o holli wonnde toro ngon no finndina e no bunjina setta hakkil neɗɗo.

Ganndal ko ngoo taro dañotoo wi’i Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen : « Taro, ko hettaare, ko baylanduru, koo manngu wonannde neɗɗo fii dañugol ganndal », o hommbiri yewter nden e hoore himo toroo sukaaɓe ɓen e janngugol.

OLEMPIYADE MECCE ƊEN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN YEƊII FOOLUƁE ƁEN 13 KA WEEƁITANNDE TATAƁERE

Konaakiri ñannde 12 juko 2026 hooreejo Kabinee on sonna Faatumata Binta Jallo e innde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa yeɗii fooluɓe ɓen 13 geɓe faadee e weeɓitannde tataɓere olenpiyade mecce ɗen.

Haaju foolotiro ngon ko gila ñannde 22 haa ñannde 24 waɗi ka yaakitorde jannde e karallaagal Foolotiro ngon ko e banŋe karalle waɗi fii no sukaaɓe ɓen ɓannginira ñeeñal mun ngal immorde e mecce ɗe ɓe woni e janngannde ɗen.

Haaju on ko e tawnde Moodi Yuusuf Bunndu Sillaa koolaaɗo kaydi ka yaakitorde e waajotooɓe buy wonuɓe ka yaakitorde aranere.

Sonna Faatumata Binta Jallo jarniiɓe weltanike ɓe sabu wakkilaare nden. O heyɗintini angisannde laamu ngun tammbitagol jannde nden no haaniri tentinii e banŋe karallaagal wonannde sukaaɓe ɓen sabu ɗun ko sommbo ɓantal faggudu e ɓantal ngenndi duumiingal.

ÑALLAL TATAƁAL NDARTO NGON : YAAKITORƊE ƊEN NO WEEƁITUDE ƊERI ƊI ƁE NDARTITANII ƊIN FII FECCERE HITAANDE NDEN.

Konaakiri ñannde 12 juko 2026, ɓaawo balɗe ɗiɗi ndarto jagge yaakitorɗe buy weeɓitii ɗeri ndartirɗi mun ɗin. Hannde e mawbaare golle ndarto ngon toppitaama e banŋe ɓantal duumingal.

E ley ñinnoodi yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on e cukko makko on ka yaakitorde aranere nde tawnoo ko kamɓe ɗiɗo ardii ndartino ngon e dow ballal hooreejo kabinee on, yewtereeji ɗin ɓannginno angisannde jagge ɗen fii fii ñinnugol eɓɓooje ɗe ɗe halfinaa ɗen e caɗeele ɗe ɗe hawri e mun ɗen.

Immorde e ko winndii kon ka ɗeri hollitannde ndartitanagol nden, waajjotooɓe ɓen ka yaakitorde aranere e banŋe alhaaliiji e bantal duumiingal taskike golle ñinnaanɗe ɗen. Ɓe ɓanngini anngisannde golluɓe ɓen, ɓe ndarti faandaaje ɗen e yaltundi ndin.

jagge yaakitorɗe ɗen teddiniraaɗe e ngal ndartal tataɓal no seenodi e koolaaɓe konngol, wajotooɓe yaakitorɗe ɗen, ndartooɓe golle ɓen, e ɓee ka BSD

Bay ɓe gaynii hollitude, yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on lanndii hooreeɓe seeniiɓe ɓen, yo ɓe banngin huulanɗe maɓɓe ɗen, e caɗeele haɗuɗeɓe ñinngol ko heddii kon fii yo ɓe fewnjindiran pewje nafooje.

Fow-fow mun ko yaakitorɗe jowi holliti ɗerol ndatitannde mun nden. Ɗun ko ndee ka ilan yiite, ndee ka laɓɓino e kuɓɓan, ndee ka demal, ndee ka ngayna e ndee ka yunngo e faggudu nder maayo.

EƁƁOORE SIMANNDU : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN YEWTIDII E ARDORDE RIO TINTOO NDEN FAADEE E TAƳƳE AROOJE ƊEN.

Konaakiri ñannde 12 juko 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tolnii ka jonnde yaakitorde aranere Moodi Matt Holcz Ardiiɗo mawɗo salndu Oogirde jannɗe Rio Tinto seeniiɗo yeru fajuhun Gine wonndude e gollideteeɓe buy.

Ngal tintidal newinii fii faltagol ka eɓɓoore Simanndu nden fewndii ɗon e ɓe yewtidii fii fannuuji arooji. Yewtere nden yollitorii fannuuji ɓantal alhaaliiji e ɓeyditugol faggudu ngenndi ndin e no yimɓe leydi ndin heɓira geɓal e yaltudi ndin.

Ɓay ɓe gaynii tintidude, ka damal Yaakitorde aranere Moodi Matt Holcz jarnii Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen fii hitteendi yewtereeji ɗin e hilla mo o wattani on eɓɓoore Simanndu nden. O jarni fahin hettanaare laamu Gine ngun, o heyɗintini angisannde Rio tinto nden fii toppitagol wonndude e laamu Gine ngun laatal eɓɓoore nden.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa, ɓannginii hitteendi eɓɓoore Simanndu nden. O tentinii e himme e ɓure ko woni kon e ndee eɓɓoore. O holli no haani ka eɓɓoore nden timmba alhaaliiji kelɗuɗi newinayɗi nguuree jamaa on.

ÑALLAL ƊIƊAƁAL NDARTO YAAKITORƊE ƊEN ADI TAYRE SAKKITORDE NDEN E SILTO

Konaakiri ñannde 11 juko 2026 e nder eɓɓoore ndarto golle laamu ngun e hebulanagol ndarto happaango ngon ka yaakitorɗe e lewru silto 2026, jonnde yaakitorde aranere nden no toppitii e ndarto ɗeri golle feccere hitaande nden.

Ngal ñalal ɗimmal ɗoo, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen seenino ƴewtiiɓe ka lowre golle. Ardu makko ndun no seeditii hitteendi kuugal ngal e angisannde laamu ngun fii no ɗun laatora no haaniri.

E nder ɗun, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginno juri fii ɓeyditugol tentina fandaareeji e angisanɗe fii ñinnugol ahodal maɓɓe ngal kanɓe e jamaa on.

Nde tawunoo ɗun ko ndartitanagol taho, jagge yaakitorɗe ɗen ɓanngirirno gooto gooto yaltudi e ɓure dañaaɗe ɗen e caɗeele hawraaɗe e mun ɗen faadee e huurugol faandareeji majje ɗen

Ngal ñallal ɗimmal, moftuno waajotooɓe ɓen fow ka yaakitorde aranere kippuɓe banŋe faggudu e wintaari fii ɓantal e hooreeɓe jaggeeji yaakitorɗe tawaaɗe ɗen.

E nder weeɓito ɗeri maɓɓe ɗin jonnindiro hakkil waɗuno hakkunde maɓɓe e waajotooɓe ɓen e banŋe faggudu ka yaakitorde aranere immorde e laɓɓinngol ɗeri ɗin, ɓanngina seeditorɗi ɗin.

Yaakitorɗe tawanooɗe ɗen, ko ndee ka Ngeegu e ka suluuji, ndee ka huuwondire jananiri, ndee ka oogirɗe,  ndee ka alhaaliiji e ndee ka faggudu e wintaari.

E weeɓitannde kala, hooreejo yaakitorde aranere nden innay ɓe yo ɓe ɓanngin caɗeele ɗe ɓe hawri e mun ɗen fii huurugol faandaare nde ɓe happanaa nden. O torii ɓe fahin ardinngol miijo faadee e ko haanaa waɗeede kadi fii no kuugal ngenndi ndin laatora no haaniri.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN TAWAAMA KA HIWRONDIRAL FAATUNNDE BAABA’EN YAAKITORAAƊO FII ÑAAWOORE NDEN

Konaakiri ñannde 22 morso 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Bah wonndude e huɓindiiɓe gollooɓe ka laamu seenike ka battane baaba’en Yaakitoraaɗo fii ñaawoore nden. Nden faatunnde ko ñannde 19 morso nde waɗi e hawtaandi Tiniisii,. Sommbo on ko nawnaare nde juutaali.

Gila ka furee on yaltinaa ɗon ka labutaani Sinoo-Gine haa ka o wattinnde ɗon ka saare Kooyaa, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen e innde Ardiiɗo Hawtaandi ndin, Seneral Maamadii Dummbuyaa yarlinii faatoraaɓe ɓen e ɓeynguureeji maɓɓe.

E Oo seenayee, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen e huɓindiiɓe ɓe o seenodi ɓen ɓanngini senndodeede sokola mo Yaakitoraaɗo fii ñaawoore nden wonndi e mun.