HUUWONDIRAL LARALYANKEWAL : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN SANNII IMMORƁE SENEGAALI

Konaakiri ñannde 10 korse 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa sannii ka jonnde yaakitorde aranere immorɓe Hawtaandi Senegaali. Seeniiɓe ɓen no wonndi e yaakitoraaɗo Senegaalinaajo fii huuwondire afirikinaaje e ko humondiri e jananiri ndin Moodi Sek Tijjaan Ñang.

Ko hewtini ɓe ka Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ko Morisanndaa Kuyaatee yaakitoraaɗo ginenaajo fii huuwondire ɗen ka jananiri. Seeniiɓe ɓen no yooɓi kongol Ardiiɗo Senegaali Bassiiru Jomaay Jakar Faay faadee e yeruujo makko on Maamadii Dummbuyaa fii ko yowondiri e tammbitagol Seneral Birame Diop ka ardagol CEDEAO. Yewtereeji maɓɓe ɗin ko e ɗun ɗon feŋii.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa jarnii seeniiɓe ɓen sabu teddungal ngal e naɓidal wonungal hakkunde leyɗe ɗen ɗiɗi. O holnii mo wonndema yewtere nden e faale ɓannginaaɗe e mayre ɗen hewtay Ardiiɗo Hawtaandi ndin fii no nde taskoree.

NDARTAL ƊOWORƊE NGENNDI : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN WEEƁITII EƁƁOORE ƳELLITIINDE FII ƁEYDITUGOL PINAL YALTUDI

Konaakiri ñannde 01 korse 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ardike haaju hurmbitugol eɓɓoore jannde innaande e faransiire (ELITE), ko timmbi ɗun ko yaakitorde fii eɓɓooje ɗen e huuwondire winndereyankooje wonndude e UNICEF Gine

Eɓɓaaɗun fii ñannde 10 haa ñannde 14 korse 2026 ndee jannde moftay huɓindiiɓe ɗuuɗuɓe ka ardiigu fii ɓeyduru ganndal e banŋe ndartugol eɓɓooje ngenndi e huurugol ɗate e banŋe yaltundi.

Maddalena Bertolotti, nootiiɗo e innde UNICEF Gine jarnii eɓɓoore nden, nde tawata ko Gine adotoo nafitorde nde.

Yaakitoraaɗo eɓɓoore e huuwondiral windereyankoore Moodi Isma’el Naabee ɓannginii wonndema ndee eɓɓoore arii e saa’i ka nde hatonjinaa e saa’i ka eɓoore Simanndu 2040 wonaa e ñinneede. Ndartino ɗoworɗe e golleeji ɓeyditay ɓantal ngal ka ardiigu.

Ka nder yewtere makko, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tentinike e hitteendi adintingol ñinnugol e ndartugol kuuɗe ngenndi. E wi’e makko, polgal golleeji huulanaaɗi ɗin Gine no joopora dañal huɓindiiɓe ƴellitiiɓe waawayɓe sincude adintina annda yaltudi etotoondi.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen lanndike ɓeyditugol yanña sifa ɗee kuuɗe e huɓindiiɓe buy ka nder ardiigu e banŋe kala yaaduɗe e ñinnugol porosee fii ɓantal

TUMMBONDIRAL URPAO 2026 : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN HURMBITII TUMMBONDIRAL 12ɓal HOOREEƁE DIINA ANNASAARA HIRNAANGE AFIRIKI

 

Konaakiri ñannde 19 korse 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardike ka paleedipeepul haaju hurmbitugol jonɗe tummbondiral 12ɓal ngal mojobere URPAO ñinni.

Ñinnuɓe ɓen, ko kawtital ardiiɓe diina annasaara ɓen gine. Kañun tummbondiral ngal ko saa’i kenndeejo fii miijitagol no caɗeele ɗen woni ko banŋe renndo, maa banŋe neɗɗankaaku ɗe afirikinaaɓe wonndi jittora.

Tiitoonde nden ko yurmondiral afirikinaaɓe rewrude e bolol coociiru : caɗeele e ɓure » Tommbondiral ngal no huuli jiñinngol yewtidal, ɓuttu, naɓidal e yurmondiral hakkunde jamaaji ɗin ɓeydita naɓidal ngal hakkunde coociiji ɗin e nder laral ngal.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii ngal tummbondiral hittungal, tommbondiral diinayankewal e nder Gine, o ɓanngini wonnde himo seeditii hoolaare nde ɓe yowi nden e leydi ndin e faandaare maɓɓe nden immorde e ɓuttu e yurmondiral e huuwondiral newiingal hakkunde bolle diina ɗen

E nder balɗe 8 (gila 8 haa 15 korse 2026), hooreeɓe diina annasaara kan e teddiniraaɓe goo iwruɓe e leyɗe 15 e nder laral ngal tawdete e yewtereeji ɗin ɓe senndoda ñeeñal, ɓeydita naɓidal hakkunde maɓɓe fii timmbugol coociiru yuɓɓondirndu, ñinnooru baɗe e faaleeji afirikinaaɓe ɓen.

HUƁINDAGOL CAƊEELE E MOFTANNDE JAWLE FEWNDO SATTEENDE : GINE WERNII KA 39ɓun YEWTERE HITAANDEYANKOORE CREDAF

Konaakiri ñannde 9 korse 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardike hurmbitugol ka 39ɓun yewtere hitaandeyankoore CREDAF nden. Ɗun ko waɗata ko gila ñannde 9 haa 12 korse 2026.

Ngal tummbondiral no moftii halfinaaɓe banŋe jawle leyɗe 30 faransinaaje immorɗe e duuɗe nayi fii yewtidugol e nooneeji moftugol jawle ngenndi ndin, huuwondiral hakkunde leyɗe jeyaaɗe e kawtital ngal.

Tiitoonde hikkaare nden ko : « huɓindagol caɗeele e moftannde jawle fewndo satteende ». Ngal tummbondiral winndereyankewal ko saa’i suɓaaɗo ka tamaaɓe ɓen senndoda ñeeñal e anndal fii no ɓe heyɗintinira kuuɗe maɓɓe ɗen faadee e caɗeele fewndiiɗe ɗen.

Ka yewtere makko, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa anndintinii wonndema jawle ɗen ko tugalal mawngal fii wintagol ɓantal tontii ngal faandaareeji jamaa on. O ɓanngini nafa dolnorgol e hoolondiral hakkunde ngenndi ndin e jamaaji ɗin fii newinngol mofto jawle ɗen e hoore wallitagol yeñinooɓe jawle jewtoral ɓen.

Ardiiɗo mawɗo sagalle ɗen Sonna Faatumata Fula Jallo ardinii ɓure ɗe Gine dañi ɗen ka heyɗintingol ardiigu mun ngun e banŋe jawle sagale, tentinii e rewringol alhaaliiji ɗin faadee e njuɓɓudi SAFIG2 ndin. O jarni fahin huulaande Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa nde tawnoo on no ardini moftal jawle ngal fii ɓantal gaggudu ndun e nder leydi ndin.

E nder balɗe nayi, tawaaɓe ɓen senndodete anndal e ñeeñal maɓɓe ngal fii no kala heɓira noone gollirɗo nafoowo leydi makko ndin e nder laaɓal hara no yaadi e teddinngol hunndaari ɓantal ngenndi makko ndin.

KIWAL PITAAJI ƊIN E NDER HIRNAANGE AFIRIKI : GINE WERNII JONNDE DAGINO EƁƁOORE FOTTANAANDE FII PITAAJI ƊIN 2025-2035

Konaakiri ñannde 8 korse 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ardike e nder werirde mawnde ka saare laamorde hurmbitugol jonnde laralyankoore fii daginngol eɓɓoore ndartaande fottanaa (2025-2035)

Eɓɓanaaɗun gila ñannde 8 haa ñannde 10 korse 2026, jonnde nden no mofti tawdeteeɓe 70 immorɓe e leyɗe CEDEAO ɗen e wonndude e nootaniiɓe luujooɓe ɓen e banŋal karallaagal e jawle, kawtitte ɗe humondiraa e laamu e yeñinooɓe jawle jeytoral.  Ngal tummbundiral no faandii taskagol dagina eɓɓoore heyre fii kiwal jawle pitaaji ɗin e nder leyɗe jeyaaɗe ɗen e nder CEDEAO.

Doftooru Kaliilu Sillaa jeyaaɗo ka CEDEAO halfinaaɗo fii alhaaliiji faggudu, e nder yewtere hollii ɓure wonuɗe ɗen e daginngol ndee eɓɓoore ndartaande fottanaa (2025-2035) nde o ɓanngini wonnde ko nde aala fii kiwal wuuruɗi ɗin ka nder fitaare e wattanora hilla e mbaylanduru yaasi kin e nder laral ngal.

Yaakitoraaɗo kiwal hunndaari ndin e ɓantal duumiingal Sonna Jami Jallo, anndintinii wonndema ndee jonnde ko hittunde faadee e ñentingol wakkilaare leyɗe jeyaaɗe ɗen e nder CEDEAO fii kiwal hunndaari pitaaji ɗin. Huulannde yaadunde e faandaare Simanndu 2040 nden, nde tawata no waɗi ɓantal duumiingal, mawnino fii neɗɗanke e kiwal hunndaari huunde tentunde e banŋe mbaylanduru faggudu hawtaandi Gine ndin.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa hollii wonndema kiwal pitaaji ɗin ko farluyee kala neɗɗanke, farluyee yawtuɗo keeri leydi ndin.

Batte ko pitaaje ɗen wonaa e yeweede kon, e tawde yaasi kin no waylaade : « leydi hay e wootiri huurataa kañun tun, ko ɗun si yuɓɓondal leyɗe laral ngal no haani, fii no ƴellitoren teere nden».

Ko watttii ɗon, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓeditii kiwal liike e kulle e wonndiije mawɗe ɗen e nder laral ngal tentinii e nder Fuuta Jaloo, sabu ko tubbirde canɗi hirnaange afiriki : « kiwal nokkure nden ko nafoore e banŋal faggudu e banŋe goo wonannde miliyonji yimɓe »

Nde o fewti ƴellitiiɓe ɓen ka CEDEAO, o toriiɓe yewtugol ko nafata si o ɓannginaniɓe hannduyeeji ɗi ɓe haani ɗoworde fii naɓorgol naamuuji men ɗin : « eɓɓoore ndartaande 2025-2035 no haani wonude nokku fiinorɗo wonannde ɗoworɗe men ɗen fii yo en nafitor jawle leyɗe men. Ɗun fow ko fii no kuugal ardora wintaaje ɗen e tentinii humordirɗun e eɓɓoore ɗoworde nden.

O sakkitori anndingol wonndema Maamadii Dummbuyaa hino hittini fii ndee jonnde e ko darnodetee fii mayre. O hommbiri wonndema haray hiɓe habbii waajuuji e yaltudi e banŋal hiwugol finaa-tawaaji men ɗin e nder laral ngal.

YAAKITORAAƊO ARDIIƊO JONNDE YAAKITORDE ARANERE NDEN NOOTIKE E INNDE ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN KA JULDEERE NGENDIYANKEERE ITALINAAƁE

Konaakiri ñannde 6 korse 2026 yaakitoraaɗo ardiiɗo jonnde yaakitorde aranere nden Doftooru Dawda Kamisoko e innde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tawaama ka juldeere anitannde 80ɓo Hawtaandi Italii ndin, ñinnaaɗun ka jaagorde Italii Gine.

No tawanoo e ngal anital liggotooɓe ka laamu, liggotooɓe e jaagorɗe goo e nder Gine  yeñinooɓe jawle e italinaaɓe wuuruɓe e nder leydi Gine.

Koohoo Tarek Saslii jaagoraaɗo Itali e nder leydi Gine anndintinii taariika landital (referandoom) ñannde 2 korse 1946, ñalaande dañeende Hawtaandi Itali. O ardini e nder yewtere makko nden, naɓidal hakkunde leydi Gine ndin e ndi Italii ndin, immorde e naɓidal e banŋal ngeengu. O ɓanngina faale wintotooɓe italinaaɓe arugol wintoo e nder leydi Gine ndin.  Fii ɓantal e banŋe faggudu e renndo tentinii ko yaadi e eɓɓoore Simanndu 2040.

E innde Ardiiɗo Hawtaandi ndin, Maamadii Dummbuyaa, yaakitoraaɗo huuwondire ɗen Gine Doftooru Morisanndaa Kuyaatee jarnii Ardiiɗo Hawtaandi Italii ndin Serji’oo Matarelaa e jamaa italii on e ngoo welo-welo ngendi maɓɓe. O jarni kadi naɓidal ngal hakkunde leyɗe ɗen ɗiɗi yurmeede e hoolaare nde kala joganii oya. O ɓanngini ɓure Gine e banŋe eɓɓoore Simannde 2040 nden, e hoore himo toroo italinaaɓe ɓen tawdeede e ɓantal Gine ngal woni ko banŋal faggudu woni ko banŋal renndo.

 

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN TOLNII JAGORAAƊO DAWLA BELJIK ON FII ƁEYDUGOL HUUWONDIRAL E BANŊE FAGGUDU HAKKUNDE LEYƊE ƊEN ƊIƊI.

Konaakiri, ñannde 3 korse 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu wuuri Baa tolnii ka yaakitorde aranere jaagoraaɗo Dawla Beljik on Gine, Koohoo Oliwiyee Kinoo wonndude e gollideteeɓe makko.

Yewtereeji ɗin ko humondirɗi e naɓidal e banŋal faggudu hakkunde leyɗe ɗen ɗiɗi e noone huuwondiral e banŋeeji yowondirɗi e ɓantal ngenndi ndin.

E ngal tummbondiral, jaagoraaɗo on hollii seenagol dental moolanaagal wintotooɓe e yeñinooɓe jawle Gine ɗoo gila ñannde 1 haa 15 yarkoma arooru. Ngal dental moftay wintotooɓe beljikinaaɓe e ginenaaɓe wonuɓe beljik faaleteeɓe wintagol e banŋeeji faggude Gine.

Koohoo Oliwiyee Kinoo ardinno ka yewtere makko ɓure wonuɗe ɗen e wintagol Gine tentinii immorde e eɓɓoore Simanndu 2040 woni ko demal, woni ko yulirɗe ɗate, woni ki ilan yiite ekn…

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii ndee eɓɓoore yaadunde e huulanɗe Gine fii waylugol faggudu ngenndi immorde e faandaareeji Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa. O heyɗintini angisannde laamu Gine ngun tammbitagol ɓen wintotooɓe e luujooɓe e banŋal faggudu faandiiɓe wallitagol e nder ko duumii ɓantal Gine ngal.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ARDIKE UDDITO WEEƁITANNDE 5ɓere NDEN SADEN

Konaakiri ñannde 3 korse 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ardike e weerirde mawnde haaju uddigol weeɓitannde 5ɓere nden fii tummbondiral ƴeñinooɓe e ligge Gine e ñoggannge faransiire SADEN.

E ley tiitoonde « Simanndu 2040 saa’i PME » ndee weeɓitannde 5ɓere no ardini kuugal PME (anterpiriisi tosooki e hakindiiɗi) faadee e baylanduru faggudu Gine ndun e laatinal huulanɗe Simanndu 2040 ɗen.

E nder balɗe tati (gila 3 haa 5 korse) ngal tummbondiral mottindiray liggotooɓe ka laamu e jeytoral e luujotooɓe e banŋe karallaagal e jawle fii yewtidugol fiyaake e al-alaama ligge e nder leydi ndin.

Ka nder yewtere makko tolnirde, Seekubaa Maaraa ardiiɗo yiilide nden ka Saden no faandii jiñinngol timmbanngol hoore mun ligge e cincugol e hebulinngol PME woodaaɗi ɗin naftorgol eɓɓoore Simanndu 2040 nden.

Sonna Jeenabu Jallo koolaaɗo konngol anterepiriisiiji Gine ɗin, jarnii golleeji waɗaaɗi ɗin e banŋe ɓantugol lollina fii anterepiriisiiji Gine ɗin. O torii fii no ɗun ɓeyditiree e fii no ɓe heɓira ballal e banŋeeji heewuɗi tentinii fii ɓantal ngenndi ndin.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen annditini wonndema Gine no anndiraa naamu ƴeñinngol jawle sukaaɓe fewndiiɓe ɓen no haani ronude ɗun layina heyɗintina noone yeñinal ngal fii yo ɓe waawu ballondirde e sukaaɓe goo e nder Afiriki.

O torii sukaaɓe ɓen, hoolagol hoore maɓɓe faadee e mbawdi maɓɓe ndin e banŋe yeñinngol jawle ɓe fiinoo e eɓɓoore mawnde nden nde tawnoo ko nde huulannde Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa : « hita on aamu, sabu aranun ɗun ko huunde mettunde fii », o inni sukaaɓe ɓen.

Ka hommbugol, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holli wonnde eɓɓoore Simanndu 2040 nden yahataa e ɓaawo sukaaɓe yeñinooɓe jawle ɓen. O heyɗintini anngisannde laamu ngun fii tammbitagol kala eɓɓoore yaadunde e ngal banŋal ɗon fii cincugol liggorɗe.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE HENNDIKE « SUPER PRIX DU GRAND BATISSEUR » YEƊAA ƊUN ARDIIƊO HAWTAANDI NDIN

Konaakiri ñannde 1 korse 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen hendike e juuɗe yaakitoraaɗo fii eɓɓooreeji e huuwondiral winndereyakowal on Moodi Isma’el Naabee ɓural « Super Prix du Grand bâtisseur » yeɗaangal Ardiiɗo Hawtaandi ndin immorde e mojobere jayndeyankooɓe afirikinaaɓe (Consortium des journalistes africains d’Africa Road Builders) ɓaŋorɓe Kongoo. Ɗun non ko annditanngol mo golleeji ɗin faadee e eɓɓoore mawnde nden Simanndu 2040.

Ɓay o hewtinaama ngal ɓural yeɗaagal Ardiiɗo Hawtaandi ndin, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen e innde Ardiiɗo Hawtaandi ndin, jarni ɓe sabu annditeede ɓannginde ɓantal Gine ngal e nder Afiriki e tawɗe eɓɓoore nden no joopori mbaylanduruuji kenndeeji wonannde faggudu leydi ndin. O holliɓe wonnde ngal ɓural mawngal hewtinte Ardiiɗo hawtaandi ndin. O watti ɗon wonnde ɗun no jiñinaɓe faadee e ɓeydugol wakkilaare fii ɓantal leydi ndin.

SUƁO-SUƁOOJI ƊIƊI HAWTINDIRAAƊI ÑANNDE 31 DUUJAL 2026 : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE BEN TINTIDII E ƁAŊORƁE FADEE E CEDEAO, UA E OIF

Konaakiri ñannde 1 korse 2026 Bimmbi ñannde suɓo-suɓooji ɗin, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen  Aamadu Wuuri Baa tolnii ka jonnde yaakitorde aranere ɓaŋiiɓe immorde e CEDEAO, UA, e OIF seeniiɓe ƴewtagol suɓo-suɓooji ɗin.

Ɓe seenino Gine ñannde 26 duujal. Seeniiɓe ɓen ko yeru 70, no e ɓen 47 immorɓe ka CEDEAO, 15 immorɓe ka UA e 8 immorɓe ka OIF. Ɓee ɗoo fow ƴewtino jarni noone no suɓgooji ɗin laatiniraa non. Ɓe jarni angisannde jamaa Gine on ko ɓe suɓii kon e nder deeƴere. Seeniiɓe ɓen heyɗintini hettaare maɓɓe nden faadee e tammbitagol Gine e kuuɗe arooje ɗen fii no ngenndi ndin rutora e nder laatal e leyde sariyayankooje ɗen.

Seeniiɓe ɓen holli wonnde ɓe tintiduno e tawaaɓe ɓen fow ka foolotiro, ɓe watti ɗon wonnde ɓe toppitoto e ƴewtagol ngol haa yalundi ndin feeñinee. Ɓe watti ɗon wonnde ndee teere ɗo ko hittunde wanaande genndi ndin fii no Gine ruttora e njuɓɓudiiji kawtitte winndereyankooje ɗen.

E nder nden jonnde, Ardiiɗo Yaakitoraaɓe ɓen, weltorii suɓngooji hawtindiraaɗi ɗin, sabu ɗun ɗoo ko arannde e nder taariika heyɗo Gine. O holli wonndema ɗun no yaadi e faandaare Ardiiɗo Hawtaandi ndi faadee e ruttugol ngenndi ndin e leydi sariyayankoori. « Polgal mawngal jamaa Gine on  hinaa tawnde ɓe ñinnii suɓo-suɓo kono ko ñinnugol ɗun e nder deeƴere, e nder ɓuttu e nder nanondiral ».

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii, balal kawtitte winndereyankooje tammbitiiɗe ɗen Gine fewndo laamu ƴanngal ɗun ko wano OIF sabu ɓe newinanii Gine ruttagol e nder Kawtital ngal.

Ka lannoode, ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintinii faale laamu ngun toppital e tiiɗingol ɓure humondirɗe e njuɓɓudi suɓo-suɓooji ɗin e nder leydi ndin. Hiwugol ɓure dañaaɗe ɗen e banŋal demokarasii fii suɓngooji arooji ɗin.