HAJJU 2026 : GUUWAL ARANAL HAJJUYANKEEƁE 342 MBORIKE

Konaakiri ñannde 5 duujal 2026 yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ka yaakitorde aranere Doftooru Dawda Kamisoko tawdaama e ɓorannde aranere alapurenwal ngal fii naɓugol hajjuyankooɓe ɓen ka daral alapuren Ahmed Seeku Tuuree.

Ngal guuwal aranal ko yeru hajjuyankooɓe 342, ko e saa’i tataɓo on ɓe ɓorii e hoore Boeing 350, Ɗun ɗoo ko hollitirɗun wonnde guuwal aranal ngal ɓorike. Guuwal ɗimmal ngal no fokkiti e saa’i jeegaɓo on. On ɗon ko mo hajjuyankooɓe306, haray fow-fow mun wonii, hajjuyankooɓe 650.

Koolaaɗo mawɗo ka alhaaliiji diina Alahajji Karamoo Jaawaraa ɓay ƴettii konngol, o weltori fokkitannde aranere guuwal aranal ngal, o ɓanngini wonnde gila ɗoo, pehe no ƴetaa fii hita huunde ŋakku e nder yaadu ndun.

O ɓanngini fahin ko tawi kon ɓe adintinii balɗe sappo adi yo yaadu ndun fuɗɗo tawde yahoowo kala no anndi alapurenwal ka yahata ɗon e saa’i mo yahata on e nokku ka o weeroyta ɗon e nder Sawdii arabiiya. O holli wonnde julɓe ginenaaɓe ɓen weeroyay binnde juulirɗe hormorteeɗe ɗiɗi fii newinangol ɓe dewal maɓɓe ngal.

O sakkitori hollugol weltaare hajjuyankooɓe ɓen wonannde noone no woni e yaarude non. O weltanii ardiiɗo hawtaandi ndin Koohoo Maamadii Dummbuyaa e Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sabu anngisannde maɓɓe nden fii no hajju ngun neworana julɓe ɓen.

GINE-GABON : NANONDIRAL HUULANƊE HEYƊINTINAAMA LIBEREWIILU

E ley konngol Ardiiɗo Hawtaandi ndin Koohoo Maamadii Dummbuyaa, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa nootiike e dewo ñannde 3 duujal noddaandu Koohoo Biris Oligii Kloteer Ngemaa Ardiiɗo Hawtaandi Gabon ndin.

Ngal tummbondiral mawngal ko e tawnde lamɓe afirikinaaɓe ɗuuɗuɓe fii hurmbitugol huɓeere demokarasii nde ardiiɗo on timmbi. E kadi, annditinen wonnde seenayee Gine on no ɓanngini huuwondiral hakkunde Konaakiri e Liberewil. Hingal yaadi fahin e nanondiral huulanɗe immorde e ɓuttu e deeƴere e ɓantal e nder Afiriki.

Huɓeere nden ko e hoore m² 42 000, ñiɓaa wonndude e alhaaliiji heyɗintinaaɗi, fewndiiɗi fii tummbondire winndereyankooje.

ÑINNOODI LAAMU NGUN : YAAKITORDE ARANERE NDEN ƁANNGINII HUULANDE E FAANDAAJE MUN ARANE ƊEN

Konaakiri ñannde 04 duujal 2026- e ndee bimmbiire aaɓunde, yakitoraaɗo hooreejo kabinee on ka yaakitorde aranere Dftooru Dawda Kamisokoo ardike gollal hittungal moftungal jeyaaɓe e kabinee ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen.

Ngal tummbondiral ñinniraangal wa okkindirgol hakkil no yaadunoo e ndartital luggungal fii ñinnugol pehinorde yaadunde e ñinngol golle ɗe ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen halfiniɓe.

Yewtereeji ɗin fawino e banŋeeji buy hittuɗi humondirɗi e newinngol baɗe ardiigu ngun e nder ngenndi ndin.

Ko e nder nanondiral e nder faamondiral luujooɓe ɓen ka yaakitorde aranere taskii, no newinira pehirnode nden fii no fow ñiinira kuugal mun ngal.

Ñalaande fenñinngol ɗun waɗay e balɗe arooje ɗen adi yo nde hewtine ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen fii no kanko kadi, o wattirande ɓatakure newiindu, huurotoondu, yaadundu e faandaaje laamu ngun.

HURMBITUGOL JONNDE HEYRE BRUSSELS AIRLINES : BATTE MAWƊO FII JIÑINNGOL GINE

Konaakiri ñannde 30 setto 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tawaama ka hurmbitugol jonnde heyre Brussels Airlines ka saare Konaakiri.

Haaju ngun moftuno liggotooɓe ka yaakitorɗe dillere, cosaane, e luujooɓe wano koohoo Oliwiyee Kinoo jaagoraaɗo Dawla Belsik on Gine.

Adi taƴugol ɓoggol hurmbitirngol ngol Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii ngal kuugal ɓanngin ngal hoolaare heyɗintinaande immorde e luujotooɓe winndereyankooɓe Gine ɓen. O holli ndee jonnde heyre ɗoo, no jeyaa e heyɗintingol e tammbitagol ɓantal Gine immorde e jiñinngol arooɓe ɓen Gine tentinii e banŋe dillere e tuuriisin

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ardinii golleeji waɗaaɗi ɗin immorde e ardiigu Gine ngun fiii newinngol no wintoree e ɓantal Guinea Board e heyɗintinngol daral alapurenje ɗen.

Jaagoraaɗo Belsik on kañun ɓay ƴettii konngol o jarni huuwondiral Gine ngal tentinii ko Gine tinnii kon e banŋe yoɓiro rewroore.

Ndee huurmbitannde ko tayre heyre wonannde ɓantal e naɓidal e banŋe faggudu hakkunde Gine e luujooɓe mun eroppunaaɓe.

HUMPITO E FAWTAARE : YEWTERE MAWNDE ARDIIGU NGUN FAADEE E JAYNDEEJI GINENAAƁE ƁEN.

Ñannde anndintino ñalaande winnderyankoore hettaare jayndeeji ɗin Konaakiri ; yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ko yaakitorde aranere Doftooru Dawda Kamisoko nootiiɗo e innde Koohoo Aamadu Wuuri Baa, tawano anndintino ñalaande ka suudu jayndeyankooɓe wonundu ka komiin diksin.

Ko ɗowti mo, ko ardiiɗo kabinee Sonna Faatumata Binta Jallo e tawnde Ardiiɗo HAC on Moodi Buubakaar yaasin Jallo e liggotooɓe ɗuuɗuɓe e banŋe jayndeyaagal. Yewtere nden no humondiri e caɗeele yaaduɗe  e humpito ngon e nder fawtaare ko woni e yewtude kon.

Ka nder yewtere makko, nootiiɗo e innde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, anndintinii wonndema ngal ñallal ko ñalaande miijitagol e angisannde fii kumpitti yooɗuɗi, goongaaji. O banngini baɗe laamu ngun fii no ɗun laatora no newori e dow ballal Ardiiɗo hawtaandi ndin Maamaadii Dummbuyaa  ɗun ko wano alhaaliiji timmbaaɗi ɗin e heyɗintingol woodaaɗi ɗin wano habrirɗe nden e eɓɓoore habrirde rewroreyankeere

Dftooru kamisoko tentinii ko tawi kon hiɗen e saa’i kumpitti-pene no haani ka jiñinen jayndeyankeyaale yottiingal tippude e ndartugol si feƴƴina

O heyɗintini anngisannde laamu ngun e tammbitagol sar’inorde humondirnde e jayndeyaagal nden, o toriiɓe kumpitti nafayɗi taƴayɗi kutu. Noddayɗi e ɓuttu e deeƴere  e ɓantal yaadungal e faandaare Simanndu 2040 nden.

Yaakitoraaɗo on ɓanngini ka lannoode wonndema himo tammbitoo nde gooto kala waajitii e eɓɓoje iwrooje ɗen ka HAC fii no Gine huurira no gooto kala fawtorta yewtereeji mun ɗin e nder jayndeeji ɗin.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN WEEƁITII NOONE NO NDELO DUƊE ƊEN ÑINNORI NON.

Konaakiri ñannde 29 setto 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardike udditugol noone no mbaaloodi duɗe Gine ɗen ñinnori non e nder hawtaandi ndin fow. Ɗun ko waɗi ko e werde ka nder saare Konaakiri.

E dow faandaare Ardiiɗo Hawtaandi ndin, Seneral Maamadii Dummbuyaa, ngal kuugal no faandii yeɗugol Gine mbaaloodi duɗe ngenndi ndin fii no laamu ngun huɓindora jannde nden e nder leydi ndin.

Yaakitoraaɗo eɓɓoore nden e huuwondire ɗen e ɓantal ngal Isma’iila Naabee ɓannginno nafoore wonunde e anndugol mbaaloodi duɗe ɗen e nder ngenndi ndin sabu ɗun wonanayɓe aala kenndeejo fii eɓɓugol ñinna faandaaje laamu ngun.

Wonannde Yaakitoraaɗo fii jannde nden Moodi Alfaa Baakar Bari ɓannginii caɗeelee seɗa humondirɗe e jannde nden, nde tawnoo jawle ɗen alaaka e senndireede no haaniri sabu alanaaɓe alluwal mbaaloodi duɗe.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, anndintinii faandaare soomiinde e ngal kuugal nden. Sabu ɓannginngol mbaaloodi duɗe ɗen ko aalaa kenndeejo fii no jawle ɗen senndiree, fii waawugol adintinngol faaleeji ɗin newinana paykun kala naatugol e duɗal, jannga nokku kala ka o woni e nder ngenndi ndin. O holli fahin ka nettaa ɓe waɗay mbaaloodi ñawndirɗi ɗin e nder ngenndi ndin sabu ɗun kadi, no yaadi e faandaare laamu ngun  fii e nder ko duumi yo tawu hara laamu ngun no anndi ko fewti ɗun e banŋal kala.

Tippude e ngal heyɗintinal, laamu Gine ngun no faandii :

  • Timmbugol duɗal fotindirngal fii fow ;
  • Tawnorgol ardiigu jannde heyɗintinaande hara ko tippunde e taskanɗe
  • Waɗugol jannde nden huunde waylaynde faggudu e renndo ngenndi ndin.

Fii yo ɗun ɗoo laatoo, ko ɗii njuɓɓudiiji ɗoo halfinaa golle ɗen: MENA-ETFP, INS, Cabinet GSP, NETSEN Group et la cité des Sciences et de l’Innovation de Guinée.

HURMBITUGOL ƳANNƊE (PONJI) MAANDE HEYƊINTINAL E HUUWONDERE WINNDEREYANKOORE HAKKUNDE HAWTAANDI GINE E DAWLA NEDALAND.

Konaakiri ñannde 29 setto 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu wuuri Baa wonndude e yaakitoraaɗo koolaaɗo kaydi ka Ardiigu, ardike hurmbitugol ƴanɗe ɗen Kaakimmbo, kaasonyaa, Kisooso, Kirooti e Deemudulaa,  ɗee fow ka nder saare laamorde Konaakiri fii heyɗintinngol alhaaliiji dillirɗi ɗin.

Huutorgol ɗii alhaaliiji no yaadi e faandaare Ardiiɗo Hawtaandi ndin Koohoo Maamadii Dummbuyaa fii yaccinngol waylugol alhaaliiji dillirɗi ɗin e nder saare nden, newina dillere jamaa Gine on e nder saare laamorde Konaakiri nden.

Ardiiɗo banŋal ngeengu enterepiriisi hunnuɗo ƴanɗe ɗen (Ballast-Nedam) weltike towde golle ɗen laatike no haaniri, tippude e huuwondiral hakkunde Gine e Nedaland. O holli wonndema ɗee ƴanɗe jowi wonaali tun ƴanngal, ko huunde sollintinnde naɓidal hakkunde jamaaji ɗin, newinannde huuwondire e hummpondire faadee e timmbugol ɓure kese wonannde jamaa on.

Yaakitoraaɗo dillerɗe ɗen e golleeji ngenndi ndin Faasine Sillaa holli wonndema hurmbitugol ɗee ƴannɗe jowi no yawti kuugal sabu no jeyaa e huulannde ɗoworɗe  faadee e angisannde ngenndi ndin. O anndintini wondema ndee eɓɓoore fuɗɗaande e 2022 e ley konngol Ardiiɗo Hawtaandi ndin Koohoo Maamadii Dummbuyaa no faandi yeɗugol Saare Konaakiri nden fow dillirɗe heyɗintinaaɗe.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ɓannginii e nder yewtre maakuuji heewuɗi faa’ida. O anndintini caɗeele ɗe kanko tigi o wuuri wonndude e jaamaaji Konaakiri ɗin si yaaniino mo dillugol. Nde tawnoo ko Lammbanñi o hoɗunoo, himo annditi satteende nde jamaa on woni e feƴƴinde ñannde woo ñannde. Ɗun no fawi ɓe yaltugol ka peeral hewtita tummbere jemma sabu demmbere nden (ambutiyaas). O olli tallallakke faadee e renndo ngon, e ɓeynguure nden.  E wi’a Ardiiɗo yakitoraaɓe ɓen, ɗee ƴanɗe jowi hinaa tun aala ko batte faandaare ɗoworɗe tippude e faaleeji jamaa on. O holli wonndema ɗun ɗoo waylay no moƴƴiri nguuree jamaaji ɗin tentinii wonannde kartiyeeji humindiraaɗi ɗin. Okkorayɗi neweendi e ndimu, newina dillere nden e nder Saare Laamorde nden : Konaakiri.

Kuugal ƴanɗe ɗen jowi, ko yeru winto ngo  eroo 65 990 339. Ɗun ko ƴanngal ngal  Deemudulaa (m144 e km 1,1 ɗate yulirɗe), ƴanngal ngal Kaakimmbo (m144 e m 494 ɗate yulirɗe), ƴanngal ngal Kirooti (m 96 e m 681 ɗate yulirɗe), ƴanngal ngal Kisooso (m144 e km 1,2 ɗate yulirɗe) e ƴanngal ngal Kaasonyaa (m192 e km 7,4 ɗate yulirɗe). Ɗii alhaaliiji no newini dillere nden e huuwondiral ngal e nder nokkeeli heewuɗi e nder Konaakiri e sereeri mun.

 

 

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ARDIKE EƁƁOORE MAWNDE DIDIGOL HUƁEERE SINIMAN NDEN GINE

Konaakiri ñannde 28 setto 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ardike didugol huɓɓeere Cinéma Center de Guinée. Huɓeere fii siniman e cosaane darneteende e batte suudu siniman libertee ka tummbo saare laamorde Konaakiri.

Huɓeere nden ko e hoore meeter kaaree 45 000 gasaynde e nder duuɓi 2. Ko nde kooreeji towɗi ɗiɗi, saal porjeksiyon 5 e nokkuure ka widiyoo moƴƴintee. Nukkuuree marirde martaba humondirɗi e siniman e nokku ka fijee. ɗun fow fii yo nokkuure nden wonu ɓantirde faggudu mawnde e nder Konaakiri.

Yaakitoraaɗo fii cosaane on holli manngu wonungu e ndee eɓɓoore tentinii nde tawnoo ndee nokkuure ko taariikayankoore wonannde jeereeji feƴƴuɗi ɗin. O anndintini wonnde Gine no jeyaa e adiiɓe ɓantugol siniman Afiriki. Tippude e ngal kuugal ɗoo Gine heyɗintinay darnde mun nden e ngal banŋal ɗon.

Yaakitoraaɗo on tentinii, e ɓanŋal faggudu wonugal ngal e eɓɓoore nden, o holli wonnde siniman no newina ko mawni ligge wonannde sukaaɓe ginenaaɓe ɓen.

Tippude e ɗun, o holli ɗoo e duuɓi ɗiɗi ɗin timmude, eltete sukaaɓe ɗuuɗuɓe e banŋeeji mecce humondirɗe e siniman ɗen fow, woni mbodo, woni hawa ekn… fii no darnugol huɓeere nden gasiri golleɗen fuɗɗee kisan.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, jarnii eɓɓoore nden nde tawnoo nde waylay no haaniri saare laamorde Konaakiri nden. O inni wonndema Cinéma Center de Guinée no huulani maylanduru mawndu wonannde saare nden. Ko nokku ka ƴurata ngurndan e beleeɗe nokku ka miccee ka finaa-tawaaji heyɗintinee ka saare konaakiri ɗoo.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardinii nafoore nde ngal kuugal timmbata immorde e huulaande waylugol ngenndi ndin, nde Ardiiɗo hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa ardini e kuuɗe mun ɗen. O ɓeyditi; ñinnugol sifa ngal kuugal ko ɓantal moolanaangal wonannde siniman Gine on e nder winndere nden. O watti ɗon wonnde ndee eɓɓoore no humondiri e naɓidal Gine ngal e Siin.

FAGGUDU : GINE ƁEYDITII MBAADI MUN NDIN E FEE MOJOBE BANKI AFIRIKINAAJE ƊEN.

Konaakiri ñannde 27 setto 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tolnii ka jonnde yaakitorde aranere mojobere afirikinaaɓe winntotooɓe. Ko ardiinde ko Dfru Donal Kaberuka ardiiɗo kiɗɗo Banki Afirikinaajo fii ɓantal on. On no wonndunoo e yaakitoraaɗo fii eɓɓooje huuwondire winndereyankooje e ɓantal Isma’el Naabee.

Ngal tummbondiral no yaadi e faandaare laamu ngun, moftugol luujotooɓe ko wallitoo wintaade fii ñinnugol eɓɓoore Simammdu 2040 nden, wano faandorii Ardiiɗo hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa. Tippude e ngol laawol, alhaaliiji faggudu heewuɗi wintetee immorde e luujotooɓe ɓen.

E innde mojobere nden Dfru Donal Kaberuka heyɗintinii hettaare luujooɓe afirikinaaɓe ɓen tammbitagol fii heyɗintinngol njuɓɓudi bankiiji Gine ɗin. O jarni faandaare mawnde Gine nden fii ñinnugol hunndaari newiindi fii wintotooɗo.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holli wonnde ɓeydagol bankiiji afirikinaaji ɗin e nder ngenndi Gine ndin no jeyaa e polgal hawniingal wonannde Gine. O heyɗintini angisannde laamu ngun tammbitagol fii timmbugol hunndaari faggudu laatiindi ka tawata ballondiral no haaniri e foolotiro no dagii tippude e faandaare eɓɓoore Simanndu 2040.

Seniiɓe ɓen hari ko hooreeɓe mojobe ɗuuɗuɗe. wano Bank of Kigali e Southbridge Group.

DARTAGOL NAWNA-JONTE : GINE NO TIPPUDE E BAƊE MUN ƁURTA YAARUDE YEESO

Forekariyaa ñannde 25 setto 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ardike anital ñalaande winndereyankoore fii nawna-jonte. Tummbondiral ngal ko waɗi ko ka huɓeere sukaaɓe Forekariyaa tawnde ardiiɓe ka laamu, waajotooɓe Ardiiɗo hawtaandi ndin e koolaaɗo kuugal ka yaakitorde fii cellal Dfru Mori Keytaa, e luujooɓe banŋe karallaagal e jawle e ardiiɓe eɓɓoore ngenndi ndin fii haɓugol nanwna-jonte (PNLP).

Ngal ñallal no anndintinee hitaande kala ñannde 25 setto e nder nokku ñawndirɗo. Ngal ñallal ko ndartirngal baɗe hollita faandaaje hitaannde e moftugol luujotooɓe fii ɓeyditugol kuuɗe humondirɗe e haɓugol nawna-jonte.

Wonannde ardiiɗo PNLP ɓure heewuɗe dañaama e nder ngol haɓugol ndee nawnaare. Nawnuɓe ɓen iwii yeru 44 % e hitaande 2016 ɗuytike haa e 14 % e hitaande 2026, barki alla e naɓidal ngal e waajuuji ɗin e angisannde laamu ngun e luujotooɓe ɓen e banŋe karallaagal e wintaari.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen heyɗintinii finnde mun faade e cellal ngal tentinii immorde e yuɓɓugol « waksen) e kuuɗe adintinayɗe nawno ngon. O jarni kuuɗe liggotooɓe ɓen e banŋe cellal, o wakkiliniɓe e toppitagol e nder ko duumii hawre nde ɓe fuɗɗodii nden e nawna-jonte fee jamaa on. O torii ɓe fahin ardinngol ɓure ngal tummbondiral e hoore hiɓe tinnii e nodditugol waajoo fii no faandaare nden ñinnora.