CEDEAO, UA, OIF E UFM ƁADIKE GINE FII SUƁO-SUƁO NGON

Konaakiri ñannde 24 bowte 2025 Ardiiɗo yaakitoraabe ɓen tolnii seeniiɓe faadee e CEDEAO, UA, OIF e MRU fii tammbitagol suɓo-suɓo ngon e nder Hawtaandi Gine ndin.

Senaayee ɓe imminaaɓe konaakiri, ko e dow nulanal laamu Gine ngun. Fii nanondiral, laaɓal, ko dagina suɓo-suɓo ngon. Yewtere nden hakkunde maɓɓe kamɓe imminaaɓe ɓen e Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ko ɓannginngol faandaare maɓɓe nden e humpitagol ka njuɓɓudiiji suɓo-suɓo ngon fewndii ɗon fii no ngo laatora no haaniri

Ardiiɗo imminaaɓe ɓen anndintini wonndema, Gine, nde tawnoo no jeyaa e ɗee kawtitte ɗoo fow e tippude e kuugal hawtaandi ndin ka taariika ɗee kawtitte, no haanaa tammbiteede. Nde tawnoo haaju on ko mawɗo kanje kawtitte ɗen ɗe imminay ƴewtotooɓe seeditoo 62 iwrayɓe e leyɗe ɗuuɗuɗe jeyaaɗe e nder Afiriki. Ɓen arooɓe tinay seeditoo tippude e sariyaaji e sar’inorɗe Gine fewndiiɗe ɗen : « si kuugal ngal gasii, ɓe winnday dartol seenayee maɓɓe on wonndude yamirooje ko ɓe hewtina ardiigu ngun ».

 

Nootiiɗo e innde OIF on jarnii ko tawi kon Gine teddinii ñalɗinkoore suɓo ngon. O watti ɗon wonnde kawtital ngal o jeyaa e mun ngal tammbitoto laamu Gine ngun no ngoo suɓo-suɓo laatora no haaniri. O ɓanngini angisannde OIF nden no haaju on laatora.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen weltanike seeniiɓe ɓen e innde ardiiɓe Gine ɓen. o holli wonndema seena maɓɓe on no jeyaa e ko teddini haaju ngun teddini Ginenaaɓe ɓen e ɗun no ɓanngini hoolaare nde ɓe jogani Gine nden e haaju mo Gine timmbi on. : « meɗen weltii, ko tawi kon meɗen hunnude aadi tippude e angisannde amen fii ruttugol hawtaandi Gine ndin e laawol sariyayankewol ɗoo e lannoode hitaande nden 2025 ».

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, jarni fahin kuugal kenndewal ngal OIF waɗi ngal e lewru Collite 2024 fii newinngol ruttagol Gine ngol ka mojobere. Ɗun wonuno ɓural mawngal e banŋe huuwondire Gine ɗen e ɗeya leyɗe e nder winndere nden.

Fii suɓo-suɓo ngon, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintinii wonnde no jeyaa e ngoo suɓo-suɓo dumunne miccagol fii heyɗintinal ngal : « ngal kuugal no wona sommbo yo men lanndito, men tefa, men taskoo ko feƴƴi e hawtaandi ndin ko tabintini ndi e ndee pelɗere laamorɗe. Hari hino haani ka men timmba aalaaji tiiɗuɗi waawayɗi wurtugol, tentinii e nder ndartugol gorol suɓo ngon fii dañugol aalaa kenndeejo, hoolaaɗo yawtuɗo yeddondire fow. »

WONUNNDE ARDIIGU NGUN : LAAMORDE GINE NDEN NO HEYƊITUDE ƁANNGINA TABITAL MUN NGAL KINDIYAA

Kinndiyaa ñannde 23 bowte 2025 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa didii koofol aranol ngol fii wununnde ardiigu ka saare Kinndiyaa. Eɓɓoore nden no ɓanngini faandaare laamu ngun e ñiiɓingol tabintina berlee gollooɓe ɓen ka laamu. Ka nder yewtere makko, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓanngini wonnde ko nga’al e go’o, Gine huuri suɓo-suɓo hara ligootooɓe ɓen ka laamu no tawaa e ñinnugol ɗun e kadi hara ɗun bonnaali hay ñallal gootal golle laamu ngun. O watti ɗon wonndema ɗun ɗoo ko e ley duŋayee Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa.

Ndee wonunnde no jeyaa e yaccaare ngenndi ndin fii heyɗintingol golle ardiigu ngun. Sifa ɗee eɓɓooje no jokkaa Faraana, kankan e Labe ko hikkoyta ɗon ko Boke. Berle e ɗee kuɓeeje, no ɓanngini faandaaje :  newinangol liggotooɓe ɓen ka laamu liggeeji maɓɓe ɗin; huutorgol aalaaji gasayɗi ɓannginnde laaɓal e golle ɗen hakkunde liggotooɓe e ligganteeɓe. Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintinno wonnde liggotooɓe ɓen ka laamu, ko jamaa on woni e ligganaade. O wotti ɗon wonndema ko yo ɗun laato e nder tinnaare e nder laaɓal e nunɗal.

Ka lannoode, Ardiiɗo hawtaandi ndin ɓannindirno ndee eɓɓoore ɗoo e eɓɓoore mawnde Simanndu 2040. Nde tawnoo nden ɗon ko eɓɓoore mawnde fii ɓantal jooporngal huuwondiral e faggudu duumiingu. No e nden eɓɓoore mawnde, salndu timmbugol berle fii ardiigu ngun yaanduɗe e faandaare mawnde laamu ngun tentinii e banŋe heyɗintingol e newinngol nguuree moƴƴo fii ginenaaɓe ɓen fow.

 

TIMMBUGOL ƊATAL NGENNDIYANKEWAL RN11 SEREKORE

Serekore, ñannde 20 bowte 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen koohoo Aamadu Wuri Baa timmbii waɗugol ɗatal ngenndiyankewal RN11 ka ca’el Bunuma kilomeeter 10 ɗon e saare Serekore nden,

Ɗatal ngal ko kilomeeter 75, ngal humindiray Serekore e Yoomu haa ka keerol Labiriyaa. Ngal ɗatal newinay dillere nden, e ɓantal faggudu ndun tippude e faandaare ardiiɗo hawtaandi ndin, Maamadii Dummbuyaa.

Ko ngal (ɗatal) ñinnirtee, ko wintaari ngenndi ndin fii heyɗintigol alhaaliiji yulirɗe ɗen. Ardiiɓe koɗooli ɗin ka ngal yulirta ɗon weltorii kuugal ngal sabu e wi’e maɓɓe hingal yaadi e ɓantal faggudu e huuwondiral Ginenaaɓe ɓen.

HURMBITUGOL ƁUƁƁINIRDE NDEN KA LARAAL SEREKORE

Serekore ñannde 20 bowte 2025- Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa, hurmbitii huɓeere ɓuɓɓinirde nden ka laral Serekore. Ndee huɓeere no tontii annɗe mawɗe humondirɗe e kiwal neemaaji ɗin, tentinii wano liƴƴi, nde tawunoo hiɗi jeyaa e neemaaji kenndeeji ginenaaɓe ɓen.

Marirde nden ko nde yeru toonuuji 400, hinde jogii marirɗe e ɓuɓɓinirɗe ɗe tamperatiiruuji        – 15 e – 25 degeree selci’us. E gassayɗe ɓoynude neemaaji yunngaaɗi ɗin e hinde mari kadi tamirde kaaƴe ndiyan ko yaawi fii ko gollooɓe ɓen e gere yunngugol huutora.

Ko darni ndee huuɓeere, ko ardiigu Gine ngun, fii tammbitagol eɓɓooje yunngo ngon, fii no neemaaji yunngaaɗi ɗin marora hara bonaali ɓaawo ɗi yunngeede, newinana jamaa on no o faggora ɗi fewndo ka ɗi moƴƴi ɗon e kadi tammbitalgol ɓantal faggudu ndun ka dowri.

YEWTIDANNDE E JAYNDEYANKOOƁE ƁEN.

Mawbaare ñannde 9 bowte 2025 – Ɓay ardiiɓe yaakitoraaɓe ɓen Gine e Maali Gaynii yewtidude ka nder, ɓe fewtidi jayndeyankooɓe ɓen fii yewtidugol e maɓɓe. E nder yewtere nden, tiitooɗe heewuɗe yewtaama hen.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe Maalinaabe ɓen Abdullaahi Mayga holii wonnde ardu makko ndun no humondiri e faandaare ardiiɓe Hawtaaɗe ɗen ɗiɗi tippude e ndonndi adiiɓe ardaade Aamadu Seeku Tuuree e Modibbo Keytaa. O weltori manngu yewtere nde ɓe waddi nden ka nder. O dolnori faandaare heyɗintinngol calɗi laamorɗi kafaaɗi Gine e Maali. O jarni Gine fii ko hawtaandi ndin tammbitii kon Maali fewndo ka ɓe hatonjini. Fewndo ka tawata hiɓe waɗaa serindaaɓe CEDEAO. O watti ɗon toraare Alla fii yo Gine yawtu teere suɓo-suɓo mun ngon ñannde 28 bowte 2025 e jam e nder nanondiral, e nder faamondiral ngenndi ndin. O jarni fahin ardiiɓe Gine ɓen faadee e hurmbitugol laana mawka ka eɓɓoore Simanndu nde o jammi piide-misalre e nder Afiriki.

Ɓay o ruttike e ka Maali fewndii ɗon hannde, e banŋe hare ɗen, Abdullaahi Mayga holliti yuɓɓondiral hakkunde leyɗe ɗen ɗiɗi e banŋe kiwal. O holli wonnde haɓugol teroriisiiɓe ɓen Maali no jeyaa e faandaare maɓɓe ɓurunde e mawnude nden e huwondire maɓɓe ɗen fow. O holli wonnde batte no waɗude e foolugol ayɓe ɓen gila duuɓi tati nii sabu anngisannde konu maalinaaɓe ɓen. O holli wonnde hiɓe e sago kumpitti bonɗi. O fellintini wonnde Bamakoo hay ndee wootere wonaali sago gaño. O inni Maali toppitoto e fee Gine fii no ɓe huuwondirira e banŋe kiwal leyɗe ɗen fii nafoore jamaa leyɗe ɗen ɗiɗi.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Gine Aamadu Wuuri Baa, hollii wonnde ardu yeruujo makko Maalinaajo on ko jaabawol Ardiiɗo Maali on. O ɓanngini naɓidal wonungal hakkunde Maali e Gine : « Kala ko heɓi Maali hewtay Gine ». ko e nder ɗun o torii haray naɓidal ngal ko yo toppite tippude e hiwugol ndonndi Adiiɓe ardaade ɓen e faandaare ardiiɓe ɓen niinii,, Maamadii Dummbuyaa e Asimii Go’itaa. Aamadu Wuuri ɓannginii angisannde Gine e tammbitagol Maali fii no ɓe yaltira e caɗeele ɗe ɓe woni ɗen e mun tentinii fii no ɓe nafitorora uddital ngal ka Baharu.

E nder yewtere fii kiwal ngal ka nder Laral, Aamadu Wuuri Baa jarnii wakkilaare Maali nden e haɓugol teeroriisiiɓe ɓen. O anndintini wonnde ngol haɓugol ko moƴƴere wonani jamaa Maali on e jamaaji ɗin e nder laral ngal fow. O fellintini wonnde  Gine no tawtiɓe e ngon fonndo ɗon. E no angisii tammbitagol wakkilaare maɓbe nden fii haɗugol layugol teeroriisiiɓe ɓen e leyɗe kawtalje ɗen.

WERDE E WUNUNNDE NEWIINDE : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN DIDII KA HOƊO LIGGOTOOɓE HUƁINDIIƁE ƁEN KALUM

Konaakiri ñannde 8 bowte 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen koohoo Aamadu Wuuri Baa ardike e ndee aaɓunde (tenen) ɗoo sincugol werde ka wonunnde liggotooɓe huɓindiiɓe wonunde ka kartiyee San-fil e nder Kalum.

Ɓawto Serekore, Gekkedu, Faraana e Kankan, jooni ko kalum hikki ɗon. Eɓɓoore nden ko fii newinanngol gollooɓe huɓindiiɓe ka ardiigu wonuɓe kalum ɓen nokku ka ɓe hoɗa. Ndee werde heyre ko nde kuɓeeje 370 yottiiɗe e yeeyirɗe (bitikaaji) 96 ɗun ɗon fow ko fii newinngol ngurndan e nokkuure ka ɓe weeri ɗon.

Ndee eɓɓoore no jeyaa e eɓɓoore fii ɓantal renndo e fanggudu duumiingu, Tugalal Simanndu 2040 e hinde yaadi e faandaare Ardiiɗo Maamadii Dummbuya waɗuɗo neweende werdeeji e wununndeeji ɓii-leydi en faandaare ngenndi ndin.

EKONOMII BULEE : LAAMU NGUN ANGISIKE ÑINNUGOL EƁƁOOJE YUƁƁINDIRAYƊE

Konaakiri, ñannde 8 bowte 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardike mawningol ñalaande hurmbitugol karallaagal eɓɓooje innaanɗe ekonomii bulee e nder Gine ñoggiraaɗun (PPF) gila ñannde 8 haa ñannde 12 bowte e weerirde ka saare laaamorde.

Faandaare PPF nden ko heyɗintinngol wintaaje haanuɗe fii ñinnugol ngaluuji maaje ɗen e canɗi ɗin  Gine, no ngalu ngenndi ndin ɓantora wonndude e tammbitagol golle e kiwal hunndaari.

Yaakitoraaɗo yunngugol ngol e faggudu maajeɗen hollii wonnde ngal karallaagal ko e hoore pewje mawɗe wonannde Gine. Ballal Banki Afirikinaajo fii ɓantal on no ɓanngini mbawdi hawtaandi ndin fii toppitagol e sifa ɗee golle tiiɗuɗe e karallaaku yaaduɗe e etoodi winndere nden.

« Ngol laawol ko haanungol sabu ekonomii bulee ko salndu faggudu men ndun. E kadi ko tugalal mawngal fii waylugol njuɓɓudi leydi ndin », o holli.

E nder yewtere makko nden, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintinii wonndema si Gine fewtii e maayo ngon, ndaarii aroore wonndude e ñinnugol eɓɓooje njuɓɓudi fii ekonomii bulee haray en heɓi palannde mawnde e nder tammbitagol aroore men immorde e ngalu maaje ɗen e kadi haray en timmbi ko mawni fii ɓantal ngenndi men ndin ».

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginii wonndema maayo ngon ko kafu men ngu jaɓataa juheede ngu jaɓataa jiiɓaare. Hingu lanndii needi, e pehinorde yaadunde e kuulanɗe : « Ko tippude e ɗun si timmbuɗen eɓɓoore adintinnde wonndude e ballal BAD on », O ɓeyditi.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE BEN HEYƊINTINII TAMMBITANNDE LAAMU NGUN FII BOYRAAƁE KORONTII ƁEN

Konaakiri ñannde 8 bowte 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tolnii ardiiɓe kartiyeeji ɗin Korontii 1 e 2 wonndude e ardiiɓe kawtital boyraaɓe ɓen fewndo cumu loonde kuɓɓan nden Kalum

Hiɓe ari lanndagol ardiiɗo yaakitoraaɓe ben ballal fewndo ka anitannde ñalaande boyreede maɓɓe. e nder on albalaa’u, wonkiiji buy yeebino e jawle heewuɗe kadi. « Laamu ngun tammbitike men fota non, gila ɗun waɗi, immorde e AGUCH. E senngo amen meɗen jokki waajagol jamaa amen on », holli Moodi Amara Tuuree Ardiiɗo kawtital boyraaɓe Korontii ɓen.

E nder ɗun mawɓe, fayɓe e yiɓɓe faaleteno mawninnde nden ñalaande annitannde boyreede nden, ɓe mawniniraɗun janngugol Alqur’aana du’anoo fureeji ɗin.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holniiɓe tammbitannde laamu ngun, immorde e makko fii yo kuugal ngal ɓe miijii ngal yo laato no haaniri.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN NO WATTI YILI E ƳANƊE MAWƊE ƊEN KONAAKIRI

Konaakiri ñannde 6 bowte – Ardiiɗo yaakitiraaɓe ɓen yahuno ndartoygol golleeji mawɗi timmbaaɗi ɗin e nder saare laamorde nden. Ɗun non, ko tentinii ka ƴanngal Kaasonyaa, Kaakimbo e Kisooso. Ndee ndartannde no humondiri e nooneeji ƴewtagol golleeji e anndugol nokku ka ɗi fewndii, ɓanngina angisannde laamu e banŋe hiwugol jamaa on, tippude e tallallakkeeji arooji e ndunngu kala.

E ɗii nokkeeli fow, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintinii gollirgol nunɗal, gollana jamaa on fii no ɗii eɓɓaaɗi laatora. O nder yewtere o holli : « Ɗee ƴanɗe Kaasonyaa, Kisooso ekn haanaa wonude hibbirɗe ñoogu. Laaɓal, wattannde hilla, anngal darnugol e binnde mun no haani ka ɗowa on fii haɗitagol tallallakkeeji mun tentinii si ndunngii. Hiwen alhaaliiji men ɗin, hiwen ngurndan men ɗan. »

 

 

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN YEWTIDII E ARDIIƁE KESUN “SIMAN DE GINE” ƁEN

Konaakiri ñannde 5 bowte 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tolnii immorɓe ka suluuru Siman de Gine. Hiɓe ari hollitugol mo ardiiɓe kesun ɓen ka suluuru e yewtidugol e makko fii eɓɓooreeji ɓantal e banŋe siman e nder leydi ndin. Jonnde nden ɓannginii mbaylanduruuji kesi waɗuɗi ɗin e nder suluuru ndun ɓe holli wonndema jooni haray ko mojobere inneteende Hillside Triumph angisii wallitagol faandaareeji laamu ngun.

Nde o ruttinoo e ɓuccannde seeɗa e taariika suluuru ndun e golleeji ko ndu waɗi gila 1977, o ɓanngini haray hannde e ɗoo e yeeso ndu naatii e nder golleeji heyɗintinaaɗi woni ko golle woni ko gollooɓe tentinii e nder ardinngol sukaaɓe ɓen. O holli faale kippu keso on nootagol e lanndal maakiti on e tammbitagol golleeji ɗi laamu ngun timmbi ɗin. O watti ɗon wonndema ɓe tawdete e ɓantooɓe leydi ndin wano ɗun woniri faandaare maɓɓe gilaa duuɓi cappanɗe.