JANNDE : DUƊAL NGAL LIISEE USTOYAA, FUƊAAMA HEYƊINTINEEDE

Pita, ñannde 12 siilo 2026 – ɓawto didol ngol Geme-banki, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tawaama e timmbugol fuɗɗoode golle heyɗintingol yanña duɗal ngal Ustoyaa. Anndintinen wonndema ko ngal aranal e liiseeji ɗin ka saare Pita.

Ngal kuugal no yeyaa e faandaare laamu ngun e banŋe ɓeyditugol duɗe ɗen newinana janngooɓe ɓen no ɓe janngira.

Nden heyɗintinannde no jeyaa e wintaari fii ɓantal ngenndi ndin (BND) e Banki Alemaañnaaɓe ɓen fii jiñinngol jannde (KFW). Eɓɓoore nden ko kuɓeeje 3  ɗe kooreeji 2 fawondirɗi (R+2), e suudu deftordu, kuɓeeje ɗiɗi ardorɗe, kuuɓeeje ɗiɗi neeminorɗe, kurle nayi, nokkuure fijirde, werdeji, e woyndu (fooraasi) ,  fii newinanngol fayɓe ɓen jannde fewndiinde.

Ardiiɗo jannde nden ka perefektiir Pita, Moodi Haadi Jaabii ƴettaniiɓe engisannde fii toppitagol e golleeji ɗin haa ɗi huuɓa, o fodii aynugol eɓɓoore nden fii no golle ɗen ñinniree no haaniri wonndude e nafoore wonannde jamaa on.

Ardiiɗo yakitoraaɓe ɓen torike jannganaakuuɓe ɓen waɗugol jannde nden ɗoworde maɓɓe. O ɓannginaniɓe hitteendi gollugol, ne’agol. O anndinntini wonndema ko jannde woni ɗoworde kala ɓural neɗɗanke. E wi’e makko, paykun kala no haani nafitorde ɓure ɗe laamu ngun woni yeɗude jamaa on e banŋe jannde.

E nder ko o wakkilinta fayɓe ɓen yo ɓe janngu e hoore soobee, o anndiniɓe angisannde laamu ngun e ardingol ngalu neɗɗanke  fii ɓantugol ngenndi ndin e nder yurmondiral.

Ka timmoonde, seedeeji ɗiɗi yeɗaama Ardiiɗo Hawtaandi ndin e Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen fii annditanngol ɓe golleeji mawɗi ɗi ɓe woni e waɗude ɗin fii ɓantal leydi ndin.

JANNDE : DIDUGOL DUƊAL HAKKUNDEWAL GEME-BANKI (KA SARE PITA)

Aaɓunde ñannde 12 Siilo 2026 – Ardiiɗo Yaakitoraaɓe, wonndude e kenndeeɓe didii gaawol aranol fii fuɗɗagol golle darnugol duɗal hakkundewal ka nder sekteer Geme-banki ka nder perfektiir Pita.

Ko jawle wintaari ngenndi ndin fii ɓantal (BND) duɗal ngal darnirtee. Ko ngal cuuɗi “kilaasiiji” tati e biroo e mankirde e kurle ɗiɗi e woyndu fooraasi, wonnde e hoggo waya ngo meeter 400. Dumunne ñinnugol golle ɗen ko lebbi noogay e nayi (24).

E innde jamaa Ardiiɗo komiin Pita on Doftooru Yuusuf Baa weltanike ardiigu ngun, o jarni ɓe sabu kuugal ngal no tontii faaleeji yimɓe nokkuure nden.

Ardiiɗo perfektiir on e banŋe jannde, Moodi Haadii Jaabii, hollii weltaare liggotooɓe ɓen e banŋe jannde nden e jamaa on tentinii tawdaaɓe ɓen e ngol didol : « ndee eɓɓoore no jeyaa e nguuree wonannde hoɗo ngon ». E wi’e makko ngal duɗal  ko tugalal mawngal fii tottugol haqqeeji e newinngol wonndiigu. Ngal yeɗay fayɓe Geme-banki ɓen fotondiral e ɓiɓɓe leydi ndin ka ca’e.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sifike wonndema darnugol ngal duɗal ko fii accingol yaadu woɗɗundu wonannde fayɓe ɓen ka kawte wano Buruwal-hollaande, Buruwal-Tappe e koɗooli goo jeyaaɗi e nder Dalabaa yahayɗi yeru km 15 maa 17 fii janngugol e duɗal hakkundewal ka saare Pita. Ɗun hinaa huunde welunde fii wonannde fayɓe ɓe duuɓi 10 maa 12. Tentinii si hawrii ko cukaloy deyoy.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen hollii wonnde aroore  Ginenaaɓe ɓen ko e sukaaɓe ɓen fawii, sabu hiɓe ɓadii 52% jamaa on. Tippude e ngal duɗal ɓadiingal ɗoo, laamu ngun no faandii newinanngol paykun kala jannde, jiñina jannugol fayɓe jiwɓe ɓen e wintagol e neɗɗanke on fii ɓantal duumiingal wonannde ngennde ndin.

KAAKANNDE : YEWTERE ANNDITANNDE E ANGISANNDE ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN FAADEE E MAWƁE ƁEN E JAMAA ON.

Boke ñannde 09 Siilo 2026 ɓawto didugol berle liggotooɓe ka laamu ɓen, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa wonndude e yaakitoraaɗo fii Ca’e ɗen e berle ɗen moodi Mori Konnde e yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ka jonnde yaakitorde aranere, hewtuno ka mawɓe musidal saare nden, e innde Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa, ardiinaaɗo e ngoo suɓo feƴƴungo, jarnii jamaa Boke on fow ko ɓe tammbitii suɓo ngon e ko ɓe nootii kon fii ardinngol lanɗo on. O jarniɓe sabu faamu maɓɓe ngun e o heyɗintinani ɓe wonnde hoolaare nden ko kuugal e golle yi’otooɗe yuɓitirtee, golle humondirɗe e ɓantal saare nden.

Mawɓe saare nden ɓanngini kañun kadi weltaare e ɓe heyɗintini angisannde maɓɓe fii tammbitagol golle lanɗo on e laamu ngun fow : « Gila 1962 haa hannde Boke ko sera wattiraa, ko ɗun men faaliraa yo mbaadi Boke ndin waylu, tama’u amen no e Maamadii Dummbuyaa », ɓe ɓeyditi.

Tummbondiral ngal hommbiraa du’aaji fii deeƴeere, e ɓuttu e ɓanntal Gine e polgal e kala kuugal laamu ngun wonannde jamaa on.

BOKE : DIDUGOL BERLE LIGGOTOOƁE ƁEN KA LAAMU.

Boke ñannde 09 Siilo 2026, e nder ñinnugol eɓɓoore simmanndu 2040 e banŋe newinngol ngurndan, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Ammadu wuuri Baa didii ka saare Boke, berle liggotooɓe ɓen ka laamu.

Werde nden ko ka kartiyee Goreye ka saare Boke e ko nde kuɓeeje 24 fii ka liggotooɓe ɓen ka laamu weera.

Ɓawto Serekore, Kankan, Labe, Kinndiyaa, Gekkedu, Faraana e Konaakiri, ko Kaakannde fewnditanii fii didugol berle immorde e faandaare Ardiiɗo Hawtaandi ndin.

Ardiiɓe saare Boke nden, weltorii kuugal ngal, tentinii ko tawata kon hingal jeyaa e ko waylata saare boke nden.

Kuugal ngal no jeyaa e haɓugol berle yakkiiɗe, eɓɓoore nden no huulani heyɗintingol noone berle ɗen. faandaare nden ko ca’e no aldaa e berle yakkiiɗe e nder leydi ndin fow. Yaakitoraaɗo Ca’e e berle ɗen Moodi Mori Konnde hollii wonnde perefectiirji 10 toppito si feƴƴii e Boke ɗun ko wano: Firiyaa, Gaawal, Kooyaa, Farekariyaa Koronti e nder Konaakiri…

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen inni jamaa Boke on wonndema heyɗinntigol ca’e ɗen ko faandaare ngenndi ndin e ɓural Ardiiɗo Hawtaandi ndin,. O holli wonndema laral Boke ngal ko aranal e kafuuji faggudu leydi ndin, hingal foddi e alhaaliiji yulirɗe e berle kenndeeje emmbere kafu maggal on.

Tummbundiral fii didugol ngol ko tawnde mawɓe saare nden, ardiiɓe saare nden, konu ngun, e nootaniiɓe mojobe renndo ngon, sonnaaɓe ɓen e sukaaɓe ɓen.

BOKE : SAARE NDEN NO HABBII FUƊƊAGOL GOLLE BERLE LIGGOTOOƁE ƁEN KA LAAMU.

Boke ñannde 9 siilo 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Ammadu Wuuri Baa, hewtii ka saare Boke fii ardagol didugol berle liggotooɓe ɓen ka laamu. Himo wonndi e yaakitoraaɗo fii ca’e e berle ngenndi ndin Moodi Mori Konnde e yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ka jonnde yaakitorde aranere Moodi Mohammed Sii Sawaanee.

Ngal kuugal no jeyaa e eɓɓoore ngenndi ndin fii darnugol berle fii liggotooɓe ɓen ka laamu wano faandori non Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa yeɗugol perefektiiruuji ɗin 33 e nder leydi ndin fow berle newiiɗe wonannde liggotooɓe ɓen ka laamu.

Nokkuure Boke nden ko 8ɓre e nder leydi ndin gila hitaande 2025. ɗun fow ko fii newinngol ngurndan liggotooɓe ɓen e nder leydi ndin.

E wi’a Moodi Mori Konnde, berle 10 cincete e nder ndee hitaande 2026. Hikkayɗi ɗoo ɗin ka neeɓa ko ca’e : Kooyaa, Forekariyaa, Maamun e Korontii e nder Konaakiri.

JONNDE NGENNDIYANKOORE : ARDIIƊO YAAKITORAƁEN HEYƊINTINII JOKKITANNDE KUUGAL LAAMU NGUN

Naasannde (alkamissa) ñannde 08 siilo 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tolnii ka jonnde yaakitorde aranere mojobere karalɓe halfinaaɓe reenugol e ñinnugol toɓɓe 45 timmbanooɗe ɗen ka jonnde ngenndiyankoori. No ardii seeniiɓe ɓen yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ka yaakitorde aranere Moodi Mohammed Lamiin Sii Sawaane. Mojobere nden hewtuno salminngol Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen heyɗintinana mo weltaare mayre e naɓidal ngal e nder ɗii duuɓi tati feƴƴuɗi. yewtere maɓɓe nden newinii faamugol nokku ka golle ɗen fewndi tippude e ko ɓe halfinaa kon e nder toɓɓe 45 ɗen, yaltii e mun wonndema ɓuruɗe ɗen laatinaama e luttoɗe ɗen wattete ka eɓɓooje golle saatiiɗe njuɓɓudiiji golle hertorɗi ɗin.

Moodi Sawaane ɓanngini wonndema jonnde ngenndiyankoore woɗunde nden e hitaande 2022 no faandiino ardinngol ɓuttu e humondiral ngenndi ndin e ñinnugol suɓo-suɓo deeƴungo. Buy e ɗen faandaaje hannde hommbanooma. O ɓeyditi faale makko yi’ugol jeyaaɓe e mojobere nden ɓurtugol tammbitagol laamu ngun e banŋeeji ɓantal rendo e faggudu.

E nder jaabawol, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen e innde Ardiiɗo Hawtaandin ndin Maamadii Dummbuyaa, jarnii jeyaaɓe e mojobere nden fii ɓure ɗe ɓe dañani ɗen ngenndi ndin. O hoolini ɓe wonndema nulal ngal yottoto no haaniri si o heyɗintinani ɓe angisannde ardiigu ngun fii ñinnugol kuuɗe ɗen no haaniri.

PALEE MOHAMMED V : LAAMUN GUN HIWROYIKE ARDIIƊO HAWTAANDI NDIN FII HIITANNDE HEYRE NDEN.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa ardike jeyaaɓe e laamu ngun fii hiwroyagol Ardiiɗo Hawtaandi ndin Koohoo Maamadii Dummbuyaa battane naatugol hitaande heyre nden, hannde ñannde 06 siilo 2026. Hiɓe wonnduno e jeyaaɓe ka kabinee ardiigu hawtaandi ndin, ka tentinngol koolaaɗo kaydi Seneral Amara Kamaraa e ardiiɗo kabinee lanɗo hawtaandi ndin Moodi Jiba Jakitee.

Ngal tummbondiral, wonuno yonta newinɗo heyɗintinngol engisanɗe gollooɓe ɓen ka laamu e fii ɓantal ngenndi ndin. Wano Ardiiɗo hawtaandi ndin gollooɓe ka laamu ɓen fow hari no ɓornii cuɗaari daneeri maande nanondiral e ɓuttu, e fotindirgol kuulanɗe fii Hawtaandi ndin.

E kongol Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, yaakitoraaɓe ɓen hiwrike Ardiiɗo hawtaandi ndin wonndude e yelaaji ɗuuɗuɗi: cellal, ngalu e polgal… Ɓe joopori ngal tummbondiral ɓe jarni Ardiiɗo on sabu polgal ngalo dañi ka suɓo-suɓo ñannde 28 bowte 2025. Ɓe heyɗintini angisande maɓɓe nden ilmmorde e teddinngol fiyaakuuji e kuulannde ngenndi ndin e eɓɓooje ardiigu ngun.

Ka jaabawol makko, koohoo Maamadii Dummbuyaa jarni angisannde maɓɓe nden e nanondiral maɓɓe ngal. O toriiɓe yumondirgol e jentagol anndeeji jamaa on, wona dilloobe immorde e faandaareeji ɓantal leydi ndin tonntoo faaleeeji jamaa dimo Gine on.

Ardiiɗo Hawtaandi ndin yelaniiɓe jam wonannde hitaande heyre nden. O anndintini ko kayre woni fuɗɗaade laamu ngun ka yonta mo duuɓi jeɗɗi mo tiitoonde mun woni : golle,, nunɗal, humondiral, e tama’u fii winndugol ɗerol kesol taariika hawtaandi ndin

Ka joofino tummbondiral ngal, Ardiiɗo Hawtaandi ndin maandinirii yiitigal ngal mbodo ɓeynguure wonndude  e yaakitoraaɓe ɓen fow si o ɗowtiɓe seeɗa ka nder kowle palee Muhamed V.

Seppindugol e makko hara hino yewtorde, no ɓanngini faawndiral e nanondiral gay mawnintinaare Ardiiɗo on wonndude e huuwondirteeɓe makko ɓen.

Winndannde DCI-PRG

TAMMBITAGOL DEMAL FONÑE E DIMƊE : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ARDIKE YEƊO WINTAARI HANNDUƁE ƁEN

Konaakiri ñannde 6 siilo 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardike yeɗo wintaari hannduɓe ɓen tippude e eɓɓooje golle maɓɓe ɗen e nder weerirde mawnde ka saare laamu Konaakiri.

Ngal kuugal yaakitorde demal ngal tippude e eɓɓooje ɓantal demal e ngeengu Gine ñoggaaɗun e (PDACG) immorde e wintaari Banki winndere nden no huuli ɓantugol yeñinanɗe jeytoraaɗe ɗen fii ɓeyditugol mawnina demal ngal e nokkeeli toɗɗaaɗi ɗin. Fii hunnugol ɗun ko ɓadii dala amerikinaaɓe miliyon 150 mooɓitaa fii demal ngal e ngeengu mun ngun..

Nootiiɓe ɓen e innde Banki winndere nden, Moodi Iisaa Jaawa ɓay jarnii luujodeteeɓe maɓɓe ɓen e banŋe ngal kuugal, o aanndini wonndema, tugalal eɓɓoore mawnde Simannde 2040 nden e banŋe demal, suluuji neema e ngeengu no yaadi e faandaaje hittuɗe Banki winndere nden.

E wi’e makko, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, Sonna Mariyama Siree Sillaa ɓannginii wonndema gila ñannde ɓe hurmbiti Matching Grant, ɓuri yimɓe e mojobe 602 jiñinooɓe eɓɓoore demal wonndude e 34 % sonnaaɓe heɓii ballal e jawdi telen dala amerikinaaɓe miliyon 30  e miliyaaruuji 258 mbuudi faran Ginenaaɓe fii demal fonñe, dimɗe, maaro, yalage e ko nanndita e mun.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ka nder yewtere makko holii wonnde ngal kuugal ɗoo newinay timmbugol e waylugol neemaaji ɗin e tabintinngol woodede majji e saa’i fow.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ɓanngini nafoore mun nden e banŋe faggudu, e renndo wonnannde wintaari ndin. O holli nafoore wano ko tawata kon remooɓe ɓen heɓay ganndal e faamu marirɗo neema, newinana ɓe keɓal jawdi e saa’i fow. E ngol laawol, laamu ngun ɗoo e yeeso ardinay eɓɓooje humondirɗe e demal ngal tentinii fonñe e dimɗe.

HIWRONDIRAL FII HITAANDE HEYRE : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN BANNGINII FAANDAARE HITAANDE 2026

Konaakiri ñannde 05 siilo (sanwiyee)2026, liggotooɓe ɓen ka yaakitorde aranere hiwrike wonndude e yelaaji moƴƴi Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ka werde jammaande auditorium du Palais de la Colombe, ka jonnde Yaakitorde aranere.

Hiwrondiral ngal mooɓitino yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on e cukko makko on e hooreejo kabinee on, e waajooɓe ɓen, e liggotooɓe nder-nderɓe e calɗi humiiɗi ɗin e yaakitorde nden.

Ko Moodi Ibrahim Sidime lonto koolaaɗo kuuɓal ka salndu sendikaa woni ko ɓanngini e nder teddungal e innde liggotooɓe ɓen ɓen fow, hiwraango e anniyeeji moƴƴi : cellal, moƴyere, ɓantal fii hitaande 2026. O jarni mo fii golle kenndeeje waɗaaɗe ɗen e nder hitaande feƴƴunde nden e hilla mo watti on e gollideteeɓe ɓen ka yaakitorde aranere.

Yaakitoraaɗo  ardiiɗo kabinee on, Mohammed Lamine Sii Sawaane anndintinii ka nder yewtere mun, wonnde hitaande lannunde nden heɓii caɗeele buy  ɗe Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ñinniri e hoore wakkilaare e haqqille. O jarni mo kadi fii ɓure ɗe yaakitorde nden dañi e oo saa’i sattuɗo : « Ardu mon ndun e hoore ndee Yaakitorde tawuno piiji buy no jilɓi wano toppitannde sumu kuɓɓan ɗan, faamu mon ngun ñippuno tallalakkeeji buy », o ɓanngini e piide misal

Ka nder yewtere makko fii tontagol yewtereeji ɗin, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, annditinno taho yonta wonaaɗe e mun on, e mo hitaande nden woni e fuɗɗorde on, wano hommbuggol ngol suɓo-suɓo ngon, tabintingol ɓure dañaaɗe ɗen, e nder hitaande fii no ñiiɓira deeƴere, ndimaaku, e toppitannde njuɓɓudiiji ɗoworɗe laamu ngun.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, annditini kuugal mawngal Yaakitorde aranere nden e banŋe yuɓɓindirgol, kuuɗe laamu ngun. O tiiɗinii e tabintingol rewrere, giiyaa e doftaare e laawol ɗowoodi laamu ngun.

« En timmbataa aduna on fow, e nder ñallal gootal, ko jurol-jurol yaare ten  »,  o ɓanngini,  e hoore himo ɓannginori wonndema Yaakitorde aranere nden no e nanondiral yottiingal wonndude huulannde laamu ngun fii no faandaaje ɗen huurora no haaniri.

SULUUJI FII LEKKEELE : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE BEN JARNII WINTAAJE ƊEN MANEYAA E MORIBAAYAA

Mawnde (juma) ñannde 26 bowte 2025, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ƴewtoyike suluuji moƴƴinirɗi lekkeele ka koɗooli Maaneyaa e nder Konaakiri e Moribaayaa e nder Forekariyaa. Ndee ƴewtannde no humondiri e faandare ngenndi ndin fii sollintinangol fawtitaare huuɓunde e banŋe cellal e timmbugol suluuji wano laamu ngun eɓɓiri non.

Maaneyaa, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ƴewtike suluuru DB Pharmaceutical Company, suluuru yaadundu e fewndaare immorde e luujodal ardiigu e yeñinooɓe jawle ginenaaɓe. Suluuru ndun no waɗori aalaaji kesi fewndiiɗi waawayɗi moƴƴinnde miliyonji 57 lekkeele e nder lewru. No jeyaa e ɗen lekkeele ɗe ɓe moƴƴinta wano ɓannginiraa e faransiire sérums, perfusables, sirops et consommables médicaux, gasayɗe huɓindaade  60 %  hattonjinal ngenndi ndin wonndude e anniyee yeeyitugol ka leyɗe kawte.

Moribaayaa, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ƴewtike suluuru Mednext Africa SARL, immorde e luujooɓe ginaenaaɓe, libannaaɓe, indiyanaaɓe. Nduu suluuru ɗon no faandii moƴƴinnde nooneeji lekkeele 120 e nder hitaande fii huɓindagol hatonjinal ngenndi ndin e yeeyitugol ka jananire e innde Gine.

Ka joofinal ƴewtanɗe ɗen, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, jarnuno moƴƴa battane golleeji waɗaaɗi ɗin. Tentinii ko tawi kon ɗuytay coggeeli lekkeele ɗen, e newinanay sukaaɓe ɗuuɗuɓe fii golle e tawde kadi naaday jawdi tentinii mbuuɗi leyɗe janane ɗen. O anndintini wonndema ɗun ɗoo no yaadi e huulannde Ardiiɗo Hawtaandi ndin Seneral Maamadii Dummbuyaa e no yaadi e faandaare Simanndu 20240.