ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN SANNII MAWƁE BOFA ƁEN

Konaakiri ñannde 26 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sannii ko jonnde mun mawɓe saare Bofa ɓen.

Wonndude e Perefee on, seeniiɓe ɓen yottinno e inne jamaa Riyoo Ponngoo on, weltaare maɓe nden fii anngisannde laamu ngun faadee e ɓantal nokkuure maɓɓe nden.

E innde mawɓe saare nden fow, Alahajji Mammadu Jaawaraa jaranii ɓantal nokkure nden tentinii e banŋe ɗate e wonunndeeji. O watti ɗon ɗuuɗal anterpiriisiiji ɗin faadee e wallitagol jamaaji maɓɓe ɗin.

Seeniiɓe ɓen aamaano anndintingol lo’ere moter ilan yiite ngen, nde tawnoo o accii townude faaleeji ɗin sabu ɗuuɗugol jamaa on.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarni seenayee maɓɓe on. O inni o maandinii faale maɓɓe ɗen e banŋe ilan yiite e ndiyan. O watti ɗon wonndema o yewtidanii e ardiiɗo mawɗo EDG on fii yo ɓe dañu kuntal duumii ngal.

GINE E SFI, SALDU BANKI MONDIYAL HEYƊINTINII HUUWONDIRAL MAƁƁE NGAL FII YACCINNGOL HEYƊINTINE E WINTAGOL NJUƁƁUDIIIJI ƊIN.

Konaakiri ñannde 26 mbooyi 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tolnii ka jonnde mun mojobere immornde Société Financière Internationale (SFI) salndu Banki mondiyal, ko ardii mojobere nden ko moodi Maktar Joop.

Ngal tummbondiral mawngal no humondiri e ɓeydugol naɓidal ngal hakkunde Gine e SFI wonndude e faandare, ɓannginngol eɓɓooje hittuɗe, yaccina mbaylanduru njuɓɓudiiji hittuɗi, tammɓitoo ɓantal ngal e banŋe jawle jeytoraaɗe tentinii yaaduɗe e eɓɓoore Simanndu 2040 nden.

Ka fuɗɗagol yewtere nden, Sonnaajo Yaakitoraaɗo faggudu ndun, anndintinno faandaare tintidal ngal wano hollirɗen non dow ɗoo.

Ardiiɗo SFI on Maktar Joop, ɓanngini giggol ngol o jogganii Gine ngol o anndintini huwondire kiɗɗe hakkunde makko e Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, mo o janngidi e saa’iiji feƴƴuɗi.

O watti ɗon wonnde Gine no fewnɗii e saa’i mo tawata mbaylanduru no haanaa timmbeede tentinii e banŋal ndee eɓɓoore Simanndu 2040. Miijo ngon no haanaa wattee kuugal kenndewal.

Ardiiɗo SFI ɓannginno eɓɓooje heewuɗe winteteeɗe e mun wano : ɗate hakkunde koɗooli ɗin fii tammbitagol demal ngal, uddita damal illan yiite fii ñeninooɓe jawle ɓen, tammbitagol nimerik on e tammbitagol ŋanaaɓe wakkiliiɓe fii ɓantal ngenndi ndin.

Ka jaabagol, Ardiiɗo yaatoraaɓe ɓen, sanni moƴƴa seeniiɓe ɓen, o weltori yewtere maɓɓe nden o weltori faale maɓɓe naɓidugol e Gine, e kala golle ɗe ɓe timmbi gila neeɓii tentinii angisannde maɓbe nden e humondire e banŋe ɓantal duunde Afiriki nden fow.

Koohoo Aamadu Wuri Baa anndintini wonnde Gine no yawtude baylanduru mawndu wonannde taariika mun kan. Ɗun no lanndii heyɗintine yuɓɓondirɗe. O ɓanngini angisannde laamu ngun e ñinnugol hunndaari newinanayndi wintotooɓe ɓen tentinii e banŋe ɓantal yowondirgal e ɗate koɗooli ɗin, ilan yiite ngen, e yaccino nimerik on e tammbitagol yeñinooɓe jawle ɓen.

Ardiiɗiiɗo yaakitoraaɓe ɓen catii e ardinngol njuɓɓodiiji eɓɓoojeɗen ardina taskanɗe mofto jawle fii no eɓɓooje ɗen wintoree.

Wonannde eɓɓojje mawɗe fewndiiɗe ɗen, o ardinno eɓɓoore ɗatal mawngal nam-naangewal e taariingal Simannduwal ngal Gasayɗe waylude Gine e hirnaange Afiriki.

 

 

FEÑÑINANNDE ƊOWORDE MAWNDE LAAMU NGUN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ARDINII HEYƊINTINGOL NJUƁƁUDI ƊOWORƊE ƊEN

Konaakiri ñannde 25 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitooraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa hollii ka ganngunal CNT feññinannde ɗoworɗe mawɗe laamu ngun.

Tummbondiral ngal, ko e ley ardiigu ardiiɗo CNT on Doftooru Dansaa Kurumaa. Ɗun ko e tawnde jeyaaɓe ka laamu buy, jaagoraaɓe heewuɓe, e ardiiɓe njuɓɓudiiji ngenndiyankooji e huɓindiiɓe ka laamu.

Ka nder yewtere makko, Doftooru Dansaa Kurumaa annditini wonndema oo jarsiisi ngenndiyankoojo no jeyaa e kuuɗe mawɗe ɓannginay ɗe laaɓal ardiigu ngun.

Ko e nder ɗun Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ɓawo o yettude Alla jom hinnayee sabuu ɓuttu ngu o yeɗi hawtaandi ndin, sabu kiwal ngal o huuri e jamaa hawtaandi ndin, e deeƴere nde o huuri e jamaa on, fii yo o nafu ngenndi ndin, Aamdu Wuuri Baa holli wonndema oo jarsiisi ɗoo no yaadi e huulannde Ardiiɗo hawtaandi ndin.

Wonannde Aamdu Wuuri Baa, oo jarsiisi no ɓanngini faandaare laaɓunde : wurnitugol e nder duumayee pide ardiigu ngun e heyɗintingol hoolaare hakkunde laamu ngun woni ka nder ngendi walla ka jananiri.

E banŋe njuɓɓudiiji e ɗoworɗe, o ɓanngini wonnde Gine yawtii lowre mawnde fii heyɗintinngol rutta ngenndi ndin e laawol sariyayankewol : « leydi men ndin dañii Sariya mawɗo, sar’inorde fii suɓo-suɓo heyɗintinaade, winndito jamma Gine on e nder rewrere yeru yimɓe 8 979 923  fii ɗerol suɓotooɓe yottiiɓe e limoore 6 768 458 ».

Nde o toppitii e yewtere nden, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holli wonndema suɓo lanndugal ngal (referandoomu) ñannde 21 silto 2025 jokkitii ɗon soɓo fii ardiigu leydi ndin, ñannde 28 bowte 2025 newinii ruttugol ngenndi ndin e laawol sariya e nder deeƴere, nde seeniiɓe tinugol ɓen fow dagini. Ɗun newinii ruttannde leydi ndin e darnde mayri nden e nder winndere nden.

Toŋalle ɗe fawaɗen ɗen ñannde 5 silto 2021 no towniteede seeɗa-seeɗa. wano farankofonii townitanii en e silto 2024, CEDEAO townitannii en e siilo 2026 wurin artirii Gine e fewjodeteeɓe ɓen ka nder mojobere.

Wano non UA townitanii en toŋalle ɗen, nde artuno ɗen e ngenndi sariyayankoori faade e suɓo-suɓo 2025 ngon. Ɗun ɗoo newinay taweede Gine e nder mojobe afirikinaaje ɗen fow.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginii fahin wonndema fii kala caɗeele no woodi faandaare jamaa Gine on fii tabintingol pottal e nder ndimu no ɓanngi.

FEÑÑINANNDE ƊOWORDE MAWNDE LAAMU NGUN : FEWTANNDE RENNDO NGON, KARALLAAGAL NGAL E EƁƁOORE SIMANNDU 2040

Konaakiri ñannde 25 mbooyi 2026 – keɓal e banŋe renndo  e karallaagal ngenndi ndin e faandaareeji calɗi e eɓɓoore Simanndu 2040 nden wonuno tayre tammere yewtere Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa ka Mbatu CNT.

Nde o yewti fii renndo ngon, o ɓangini fawtaare laamu ngun e banŋe cellal liggotooɓe ɓen ka laamu haa telen 80%, ɗun no holli faale laamu ngun e hiwugol ɓii-leydi en. E banŋe demal ngal hektaaruuji 14700 hebulinaama e masinji remirɗi (tarakiteeri) 507 sennditanaama remooɓe ɓen fii no Gine tabitirira e darnde mun aranere nden ka demal fonñe e nder winndere nden wonndude e toonuuji 560 000 baagol hitaande.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holliti ɓure dañaaɗe ɗen e banŋe karallaagal sabu ɗun heyɗintini ardiigu gun e ɗuytii wintaaje goo. Ɓuri kilomeeter 12 000 fiibur optik waɗaama e koɗooli ɓuri 300 waɗanaama ilan yiite. Baylanduru e banŋe alhaaliiji ardiigu ngun newinanii Gine yaarirgol yeeso yeru jonndeeji 23 e etirɗe ɓantal Nasiyon unii ɗen yaaduɗun a ardorɗe elektoronik ɗen.

Gine iwii 183ɓo e hiitaande 2000 hewtii 160ɓo. tippude e ɗun, en innay wonndema keɓal dañorgal no haaniri, no yaawi ko waylata genndi, ɓeyda hoolaare hakkunde laamiiɓe e laamaaɓe, uddita dame fii ɓantal goo.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, holli wonndema tabbital ardiigu ngun nafii woo si no yaadi e ɓantal. E ɓantal, ko si tawii ko huuɓungal. « Jawle oogirɗe nafii woo si ɗe nafii ɓii-leydi en ».

Ko e nder ɗun eɓoore Simanndu 2040 holliraa a tugalal kenndewal fii baylanduru faggudu e renndo Leydi Gine.

Eɓɓoore nden no saatini ɓantal yeru 10,3% jawle ɗe waylaaka emmbere miliyaaruuji 152 dala ɗoo e 2040, liddu miliyaaruuji 35 dala fewndo hannde. Nde timmbay miliyonji 5 liggotooɓe. Caggal ngal ko eɓɓooje mawde (megaporosee) 122 njuɓɓudiji 39 yeru winntaaje miliyaaruuji 330 dala e nder duuɓi 15. Tayre aranere nden gila 2026 haa 2030 moftay miliyaaruuji 75 dala e nder ɗin miliyaaruuji 20 no huutoreede fii alhaaliiji yulirɗe humondirɗe e eɓɓoore nden.

Wintaaje ɗen hawtindiray 38% jawle jeytoraaɗe, 11% ballal luujotooɓe, 19% jawle martoraaɗe ngenndi ndin, 32% jawle maral ngenndi ndin.

E banŋe demal ngal, neeminal ngal, ngeegu ngun, ko eɓɓooje mawɗe 32 e njuɓɓudiiji 10  yeru miliyaaruuji 65 dala.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintini, jiñinooɓe fii demal 45000 wallitaama, no e maɓɓe 60% sonnaaɓe yeru miliyaaruuji 298,5 faran Gine mooɓitaama immorde e Fonds de Développement Agricole (FODA) e Programme de Développement de l’Agriculture Commerciale en Guinée (PDACG), fii timminngol wintaari jananiri ndin yeru eɓɓooje 20.

O holli no jeyaa e ɗoworɗe laamu ngun waylugol e nder ko duumii demal ngal e nder leydi ndin fow, tabintina jeyal leyɗe ɗen, newinira demal ngal aalaaji, heɓulina dunkiije ɗen fii no coñal ngal ɓeydora e nder leydi ndin, wallitoo remooɓe ɓen fii no demal ngenndi ndin waawira faggude leydi ndin fow e laral hirnaange ngal fow.

 

 

FEÑÑINANNDE ƊOWORDE MAWNDE LAAMU NGUN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN WEEƁITII BAYLANDURU HEYRU TIMMBAANDU NDUN E BANŊE FAGGUDU

Konaakiri ñannde 25 mbooyi 2026 nde o gaynunoo ɓannginnde baylanduru ndun e banŋe ñinnirɗe ɗen, ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓangini kisan tayre ɗimmere yewtere makko nden faadee e ko yowondiri e faggudu. No jeyaa e ɗun ɓeyditugol keɓal ngenndi ndin, hakkinndina winntaaje ɗen, rewrina kala ko humondiri e mbuuɗi fii no ñinnora needi e nder wintagol ngol e ɓeyda hoolaare e faggudu mawngu ngun e nder leydi ndin.

« keɓal laamu ngun feƴƴii e miliyaaruuji 18 859 faran Gine e hitaande 2020 haa e miliyaaruuji 45 000 e hitaande 2025. Ɗun no holli ɓeydoral ngal 139 %. Heyɗintinal yerirɗe jawle ɗen e rewrino ɗe ngon e hoore huutorol cinkal gootal ɗeri maandinirgal ka laamu newinii ɓeyditorgol yeru miliyaaruuji 246 faran Gine ɓonndaaɗi ».

Ka lannoode, o holli wonnde ɓeydannde PIB on newinii anndinngol jawle ngenndi ndin yeru ko ɓuri miliyaaruuji 35 dala, telen ɓeydannde nde 51,2 % holluɗun wonnde faggudu Gine ndun mawnii layii ɓuri ka wonunoo ɗon.

ߞߎ߲߬ߠߊ߬ߛߌ߮ ߟߊ߫ ߝߘߏ߬ߓߊ߬ ߓߘߍ߬ߓߘߍ߬ߟߌ ߟߊߥߊ߲߬ߞߊ߲: ߞߏߕߌ߯ ߝߟߐ ߓߘߊ߫ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߢߡߊߦߟߍߡߊ߲߫ ߞߍߣߍ߲ ߠߎ߬ ߟߊ߲ߞߣߍߡߦߊ߫ ߘߊߡߌ߬ߣߊ߬

ߞߐߣߊߞߙߌ߫ ߕߙߊߓߊ߫ ߕߟߋ߬ ߂߅/ ߂߀߂߆

ߛߌ߰ߞߊ߲ ߢߡߊߦߟߍߡߊ߲߫ ߞߏ ߟߎ߬ ߓߊ߲ߣߍ߲ ߞߐ ߞߏߕߌ߯ ߝߟߐ ߓߘߊ߫ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߝߙߋߞߋ ߡߊߝߊ߰ߢߊ ߝߊ߲߬ߝߘߊ߬ ߝߊ߲߬ ߜߘߍ߫ ߦߌ߬ߘߊ߬ ߊ߬ ߟߊ߫ ߓߋߟߋ߲ߠߊ ߘߐ߫. ߛߌ߰ߘߊ߫ ߏ߬ ߘߐ߫ ߊ߬ ߞߊ߬ ߝߘߏ߬ߓߊ߬ ߛߐ߬ߘߐ߲߬ߘߊ ߡߞߊ߬ߝߏ߫ ߡߊ߬ߜߟߍ߬ߦߊ߬ߟߌ ߞߍ߸ ߞߊ߬ ߓߍ߲߬ ߖߐ߰ߣߍ߬ߦߊ߬ߟߌ ߟߎ߬ ߕߟߊߢߊ ߡߊ߬ ߞߊ߬ ߝߙߍߕߍߦߊߟߌ ߞߍ߫ ߣߊ߲߬ߝߟߏ߬ߦߊ ߝߙߋ߬ߛߓߍ ߟߎ߬ ߟߊ߫ . ߏ߬ ߡߍ߲ ߢߊ߬ߞߏ߬ߓߊ ߦߋ߫ ߝߛߎߞߎߦߊߟߌ ߡߊ߬ߝߊ ߟߊ߫ ߛߓߊ߬ߕߌ ߘߐ߫ ߊ߬ ߣߌ߫ ߞߊ߬ߝߏ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲߬ߓߊ ߟߤߊߕߍ߬ߦߊ߬ߟߌ ߘߐ߫.(( ߝߘߏ߬ߓߊ߬ ߛߐ߬ߘߐ߲ߘߊ ߟߎ߬ ߕߊ߬ߡߌ߲߬ ߘߊ߫ ߖߌ߬ߣߍ߬ ߕߊߡߊ߲߫ ߥߟߎߡߊ߫ ߁߈ ߈߅߉ ߟߊ߫ ߂߀߂߀ ߠߊ߫ ߞߊ߬ ߕߊ߬ߡߌ߲߬ ߥߟߎߡߊ߫ ߄߅߀߀߀ ߟߊ߫ ߂߀߂߅ ߟߊ߫ ߏ߬ ߦߋ߫ % ߁߃߉ ߡߞߊ߬ߝߏ߬ߟߌ ߟߋ߬ ߦߌ߬ߘߊ߬ ߟߊ߫. ߣߊ߲߬ߝߟߏ߬ߦߊ߬ ߛߙߋߓߍ ߟߎ߬ ߢߡߊߦߟߍߡߊ߲ ߊ߬ ߣߌ߫ ߡߛߍ߬ߞߍ߬ߡߛߍߞߍ ߟߎ߬ ߝߙߍߕߍߦߊߟߌ ߊ߬ ߣߌ߫ ߡߊ߬ߡߙߊ߬ߟߌ߫ ߘߐ߬ߛߙߋ ߞߎ߲߬ߞߋߟߋ߲߫ ߠߎ߬ ߘߊߘߐߓߍ߲ߠߌ߲ ߏ߬ ߞߊ߬ ߖߊ߬ߕߋ ߡߞߊ߬ߝߏ ߞߊ߲߬ ߤߊ߲߯ ߞߊ߬ ߛߋ߫ ߖ. ߕ. ߥߟߎߡߊ߫ ߂߄߆ ߘߐ߫. ߊ߲ ߘߏ߲߬ ߓߍ߯ ߞߵߊ߬ ߟߐ߲߫ ߞߏ߫ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߠߋ߬ ߝߛߎߞߎߦߊߟߌ ߡߊ߬ߝߊ ߝߊ߲߬ߞߊߘߏ߲߬ ߠߊ߫. ߊ߬ ߣߌ߫ ߟߤߊ߬ߕߍ߬ߦߊ߬ߟߌ ߞߊ߬ߝߏ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲߬ߓߊ ߟߎ߬ ߡߊ߬)) ߞߎߡߊ ߞߎ߲߬ߘߏ߲ ߘߐ߫ ߊ߬ ߞߊ߬ ߘߐ߬ߞߣߍ߬ߟߌ ߞߍ߫ ߞߏ߫ ߝߘߏ߬ߓߊ߬ ߝߛߎߞߎߦߊߟߌ ߟߊߕߊ߬ߡߌ߲ ߓߘߊ߫ ߞߍ߫ ߛߊߓߎ߫ ߘߌ߫، ߞߊ߬ ߡߐ߬ߟߐ߲߬ ߞߎߘߊ߫ ߘߌ߫ ߝߊ߬ߛߏ ߓߣߊ߬ߦߊ߬ ߛߌߟߊ ߟߎ߬ ߡߊ߬ ߞߊ߬ ߥߊ߫ ߛߋ߫ ߤߊ߲߯ ߘߟߊ߫ ߥߟߎߡߊ߫ ߃߆ ߘߐ߫ ߥߟߊ߫ % ߅߁، ߂ ߞߊ߬ ߖߌ߬ߣߍ߬ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߠߊ߫ ߦߟߍ߬ ߞߵߊ߬ ߓߊ߲ߓߊ߲߫ ߊ߬ ߣߌ߫ ߞߵߊ߬ ߛߌߓߟߏߡߦߊ߫ ߡߊ߬ߡߊ߬ߟߌ ߘߐ߫ ߡߐ߰ ߕߘߍ߬ ߕߍ߫ ߡߍ߲ ߖߌ߱ ߟߊ߫ ߞߊ߬ߞߘߐ߬.

ߖߌ߬ߣߍ߬ ߣߌ߫ ߝߊ߰ߡߊ߬ߟߊ ߟߊߘߍ߬ߣߍ߲: ߦߋ߫ ߣߊ߲߬ߝߟߏ߬ߘߏ߲߬ߘߊ߬ߟߊ ߝߊ߲߬ߞߊߘߏ߲߭ ߞߊ߲߬

ߞߐߣߊߞߙߌ߫ ߕߙߊߓߊ߫ ߕߋ߬ߟߋ߫ ߂߄/ ߂߀߂߆

ߞߏߕߌ߯ ߝߟߐ ߣߌ߫ ߞߎ߲߬ߠߊ߬ߛߌ߮ ߞߎ߲߬ߕߌ߮ ߊߡߊߘߎ߫ ߎߙߌ߬ ߓߊ ߞߊ߬ ߟߊ߬ߞߢߐ߬ߡߊ߬ߟߌ ߘߏ߫ ߟߊߘߌ߬ߢߍ߬߸ ߊ߬ ߞߊ߬ ߓߙߌߕߊ߲ߓߊ߫ ߣߊ߲߬ߝߟߏ߬ߘߏ߲߬ߘߊ߬ߟߊ ߗߋߦߊߟߌ߫ ߢߊ߬ߕߣߐ߬ߡߊ߬ߓߊ ߘߏ߫ ߟߊߛߣߍ߫ ߡߍ߲ ߢߍߡߌ߬ߘߊ߬ߣߍ߲ ߕߘߍ߬ (ߎ ߞ ߍߛ ߍߝ) ߛߟߊߕߌ߯ ߛߊߡߌߡ ߔߊߙߑߞߊߛ ߓߟߏ߫. ߏ߬ ߡߍ߲ ߠߊߘߏ߲߬ ߘߴߊ߬ ߘߐ߫ ߕߍߓߊ߯ߦߊ ߡߊ߲߬ߕߏ߲߬ߕߍ߬ߟߊ߬ߞߊ ߣߌ߫ ߝߊ߲߬ߝߘߊ߬ߦߊ߬ߟߌ ߣߌ߫ ߥߙߎߞߌ ߞߏߕߌ߮ ߌߛߑߡߊߦߍߟ ߣߊ߰ߓߋ߬ ߓߟߏ߫. ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߟߐ߬ߒ߬ߗߋ߬ߟߊ ߣߌ߲߬ ߟߊ߬ߢߌߣߌ߲ ߠߋ߬ ߞߟߍ߬ߦߊ߫ ߣߝߊ߬ߢߐ߲߰ߦߊ ߘߌ߫ ߖߌ߬ߣߍ߬ ߣߌ߫ ߝߊ߰ߡߊ߬ߟߊ߫ ߟߊߘߍ߬ߣߍ߲ ߕߍ߫. ߊ߬ ߞߎ߲߭ ߠߋ߬ ߣߕߊ߬ߘߐ߬ߛߌ߮ ߖߍ߬ߘߍ ߖߍ߬ߘߍ ߟߎ߬ ߘߌ߫ ߡߍ߲ ߘߌ߫ ߖߌ߬ߣߍ߬ ߡߙߊ߬ߦߊ ߟߎ߬ ߘߍ߲߬ߞߣߍ߬ߦߊ߫ ߛߊ߫ ߊ߬ߟߎ߬ ߘߌ߫ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߛߌߓߟߏߡߦߊߣߍ߲ ߛߐ߬ߘߐ߲߬، ߡߝߊ߬ߣߍ߲ ߣߌ߫ ߜߛߊ߬ߢߐ߲߰ߦߊ߬ߕߊ ߛߐ߬ߘߐ߲߬ ߘߐ߫. ߏ߬ ߡߍ߲ ߣߌ߫ ߛߌߡߊ߲ߘߎ߯ ߂߀߄߀ ߢߍߥߟߊ߫ ߦߋ߫ ߥߊߢߐ߲߯ߡߊ ߘߌ߫. ߘߡߊߝߊߟߋ߲ ߛߋ߲߬ߝߍ߬ ߖߊ߬ߕߋ߬ߘߐ߬ߛߌ߰ ߛߏ߯ߙߏߦߊߣߍ߲߫ ߛߌߦߊߡߊ߲߫ ߛߌ߰ ߘߊ߫ ߛߋ߲߬ߞߊ߲߬. ߞߊߕߙߍ߬ߕߍ߫ ߡߊ߬ߡߙߊ߬ߟߌ߬ߟߌ ߟߎ߬ ߡߊ߬ߞߍߘߊ ߟߐ߬ ߞߏ ߡߊ߬ ߞߟߏߡߊ߬. ߊ߬ ߣߌ߫ ߢߌߣߌ߲ߞߏ ߞߘߎ߬ߜߍߟߍ߲ ߠߎ߬ ߘߐ߫ ߞߊߕߙߍ߬ߕߍ߫ ߛߌߟߊ ߖߎ߬ߓߐ ߟߎ߬ ߡߊ߬ߘߎ߮ ߡߊ߬߸ ߛߊ߫ ߖߌ ߛߐ߬ߘߐ߲߬ ߞߏ ߣߌ߫ ߢߎߡߍ ߟߊ߫ ߖߌ߰ߣߌ߬ߦߟߍ ߘߌ߫ ߣߐ߰ߦߊ߬ ߖߊ߬ߕߋ߬ߘߐ߬ߛߌ߮ ߢߌ߲߬ ߠߎ߬ ߝߊ߲߬ߓߊ ߕߘߍ߬ ߓߘߊ߫ ߓߊ߲߫ ߓߐ߫ ߟߊ߫ ߢߊ߫ ߟߊ߫. ߏ߬ ߡߍ߲ ߦߋ߫ ߞߎ߲߬ߠߊ߬ߛߌ߮ ߥߍ߬ߣߍ ߦߌ߬ߘߊ߬ ߟߊ߫߸ ߞߊ߬ ߢߡߊߦߟߍߡߊ߲߫ ߛߏ߯ߙߏߦߊߣߍ߲ ߓߌ߬ߟߊ߬ ߖߡߊ߬ߣߊ ߞߣߐ߫. ߞߏߕߌ߯ ߝߟߐ ߞߊ߬ ߝߟߐߦߊ ߘߌ߫ ߖߊ߬ߕߋ߬ߘߐ߬ߛߌ߰ ߕߐ߰ߡߊ߬ߛߙߋ߬ߡߊ ߟߎ߬ ߟߋ߬ ߡߊ߬. ߏ߬ ߟߎ߬ ߡߍ߲ ߠߎ߬ ߦߋ߫ ߓߊ߯ߙߊ߫ ߞߎ߲ߓߊ ߟߎ߬ ߘߐ߫ ߖߊ߬ߕߋ߬ߘߐ߬ߛߌ߮ ߓߐߒߢߟߊ ߛߌߟߊ ߝߍ߬. ߞߊߕߙߍ߬ߕߍ߫ ߖߎ߬ߓߐ ߟߎ߬ ߞߊߡߊ߲ ߡߊ߬. ߢߎߡߍߦߊߟߌ ߣߌ߫ ߘߊ߬ߡߊ߲߬ߞߏ ߡߊ߬ߘߎ߮ ߘߐ߫. ߛߐ߬ߘߐ߲߬ߘߊ߫ ߛߎ߲ߞߎ߲ߡߊ ߟߎ߬ ߘߐߛߏ߲ߘߏ߲ߜߊ ߛߌߟߊ ߝߍ߬، ߞߎ߲߬ߠߊ߬ߛߌ߮ ߞߎ߲߬ߕߌ߮ ߞߊ߬ ߖߡߊ߬ߙߌ ߘߌ߫ ߞߏ߫ ߞߊ߬ ߢߡߊߦߟߍߡߊ߲߫ ߘߐߘߎ߲߬ߧߊ߬ߣߍ߲ ߘߊߡߌ߬ߣߊ߬ ߞߵߊ߬ ߟߐ߬ ߖߌ߬ߣߍ߬ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߡߊ߬. ߏ߬ ߛߊߓߎ߫ ߟߊ߫ ߊ߬ ߞߊ߬ ߥߙߎߞߌ ߞߍߕߊ ߖߏߣߊ ߟߎ߬ ߡߊߜߟߍ߬ߦߊ߫ ߞߏߛߓߍ߫. ߊ߬ ߣߌ߫ ߡߊ߬ߘߎ߮ ߡߍ߲ ߠߎ߬ ߝߊ߲߬ߞߊ ߞߊ߫ ߓߏ߲߬ ߓߐ߰ߝߍ߬ߞߊ߲߬ߞߋ߬ߦߊ ߘߐ߫ ߦߏ߫: ߛߣߍ߬ߞߍ، ߡߊ߬ߘߏ߬ߠߌ߲߬ߠߌ߲، ߊ߬ ߣߌ߫ ߢߎߡߍߦߊߟߌ، ߞߵߊ߬ ߓߍ߲߬ ߞߊ߲ߞߋߦߊ ߝߊ߲߬ߝߌ߬ߟߊ߬ߡߊ ߕߎ߬ߡߊ߬ߣߍ߲߬ ߘߌߡߊ߲ ߡߊ߬߸ ߏ߬ ߦߋ߫ ߢߝߍߕߊ߯ ߘߎ߲ߡߊߣߍ߲ ߢߐ߲߰ ߛߐ߬ߘߐ߲߬ ߜߏߡߊ߲ ߠߋ߬ ߘߌ߫. ((ߊ߲ ߧߋ߫ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߛߌߓߟߏߡߦߊߣߍ߲ ߠߋ߬ ߝߍ߬، ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߡߍ߲ ߘߎ߲ߣߍ߲ ߕߍ߫ ߘߊ߬ߡߊ߲ ߡߊ߬ߘߎ߮ ߟߊ߫)) ߊ߬ ߞߵߏ߬ ߟߊ߲ߞߣߍߡߦߊ߫ ߓߊ߬؟ ߕߏ߰ߝߏ߬ ߞߋߟߋ߲߫ ߏ߬ ߛߋ߲߬ߝߍ߬ ߊߡߊߘߎ߫ ߎߙߌ߬ ߓߊ ߞߊ߬ ߖߌ߬ߣߍ߬ ߞߏߢߊ ߡߝߊߣߍ߲ ߠߊ߫ ߡߐ߰ ߡߊߛߊ߲߬ߡߊ߲߬ ߦߌ߬ߘߊ߬. ߏ߬ ߡߍ߲ ߦߋ߫ ߡߐ߰ ߡߊߞߟߌ߫ ߟߊ߫ ߖߊ߬ߕߋ߬ߘߐ߬ߛߌ߮ ߘߊߦߟߍߟߌ ߡߊ߬߸ ߏ߬ ߦߋ߫ ߡߊ߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߞߐ߬ߙߐ߲߬ߠߌ߲ ߓߐ߰ߝߍ߬ ߟߊ߫ ߓߘߍ߬ߦߊ ߟߋ߬ ߦߌ߬ߘߊ߬ ߟߊ߫. ߘߎߢߊ߫ ߞߊߓߋ ߟߊ߫ ߡߝߊ߬ߟߋ߲߬ߠߌ߲ ߛߘߊ߫ ߘߐ߫: ((ߖߌ߬ߣߍ߬ ߓߌߣߍ߲߫، ߖߌ߬ߣߍ߬ ߦߋ߫ ߞߏߢߊߟߊ߲ߘߌ ߟߋ߬ ߘߌ߫، ߡߍ߲ ߘߊߦߟߍ߬ߣߍ߲ ߣߊ߲߬ߝߟߏ߬ߘߏ߲߬ߘߊ߬ߟߊ ߢߍ߫)) ߊ߬ ߞߵߏ߬ ߞߐߡߊߓߌ߲ߓߌ߲ ߓߊ߬؟ ߓߙߌߕߊ߲ߓߊ߫ ߗߋߦߊߟߌ߫ ߘߐߘߏ߲߰ߣߍ߲ ߕߘߍ߬ ߥߊߟߌߘߊ߫ ߄߀ ߣߌ߫ ߞߐ߫ ߟߋ߬ ߟߊ߫߸ ߊ߬ ߣߌ߫ ߣߊ߲߬ߝߟߏ߬ߦߊ߬ߟߌ ߛߌ߲߬ߝߏ߲߬ߘߊ ߡߍ߲ ߠߎ߬ ߞߐߦߌ߬ߘߊ߬ߣߍ߲߫ ߣߊ߲߬ߝߟߏ߬ߦߊ߬ߟߌ ߛߓߍ ߟߎ߬ ߞߣߐ߫. ߊ߬ ߣߴߊ߬ ߘߌ߫ ߛߋ߫ ߥߊ߫ ߟߊ߫ ߝߏ߫ ߥߟߎߡߊ߫ ߁، ߈ ߊ߲ߜ߭ߟߍߘߎ߯ ߝߊ߬ߘߊ߲߬ߞߊ ߛߌߕߊߟߌߟߌ߲ߜ߭ ߘߐ߫. ߏ߬ ߦߋ߫ ߢߝߍߕߊ߮ ߕߐ߬ߣߐ ߟߊߛߘߋߦߊߟߊ߲߫ ߠߋ߬ ߘߌ߫ ߣߝߊ߬ߢߐ߲߰ߦߊ ߡߊ߲߬ߕߏ߲߬ߕߍ߬ߟߊ߬ߞߊ ߞߊߡߊ߲ ߘߐ߫. ߏ߬ ߡߍ߲ ߦߋ߫ ߓߐߒߘߊ߫ ߡߊߟߐ߬ߣߍ߲ ߘߌ߫ ߖߌ߬ߣߍ߬.

INDUSTRIALISATION ET SOUVERAINETÉ SANITAIRE : LA GUINÉE INAUGURE SA PREMIÈRE USINE PHARMACEUTIQUE

Conakry, 27 mars 2026 – Le Premier ministre, Chef du Gouvernement, Amadou Oury Bah, a présidé la cérémonie d’inauguration de l’usine pharmaceutique MEDNEX Africa, implantée à Moribaya, dans la préfecture de Forécariah.

Bâti sur une superficie de 6 000 m² pour un coût estimé à 4 millions de dollars, ce complexe industriel est le fruit d’un partenariat stratégique entre investisseurs guinéens, indiens et libanais. Il est dédié à la production de médicaments génériques, avec pour ambition de couvrir une part importante des besoins nationaux à moindre coût, tout en visant les marchés de la sous-région.

La Ministre de la Santé et de l’Hygiène publique, Khaïté SALL, a insisté sur l’impact direct de cette infrastructure sur les populations en rappelant que le développement de la production locale constitue un levier essentiel pour améliorer durablement l’accès des Guinéens à des médicaments de qualité, disponibles et à moindre coût.

La Ministre de l’Industrie et du Commerce, Fatima Camara a précisé que cette usine illustre la volonté des autorités de promouvoir la transformation locale et de renforcer le tissu industriel national, en positionnant la Guinée comme un hub de production capable de satisfaire la demande intérieure tout en conquérant les marchés sous-régionaux.

Pour le Chef du Gouvernement cette réalisation  qu’il a qualifié de « symbole fort de souveraineté », a indiqué que « la souveraineté commence par être capable de se nourrir, ensuite de se soigner ». Il a ensuite salué l’engagement des investisseurs qui contribuent à bâtir une économie diversifiée, créatrice d’emplois et tournée vers la compétitivité.

Le Premier ministre a également mis en avant les progrès enregistrés dans le secteur de la santé ces dernières années, notamment le renforcement des capacités hospitalières et la baisse du taux de mortalité, tout en soulignant l’importance stratégique de développer une industrie pharmaceutique nationale afin de garantir un accès durable aux médicaments.

Pour rappel, cette initiative s’inscrit pleinement dans la vision des autorités visant à faire de la Guinée un pays producteur et exportateur, conformément aux ambitions du programme Simandou 2040, avec un accent particulier sur le développement des chaînes de valeur locales et la réduction de la dépendance aux importations.

 

DÎNER OFFICIEL OFFERT PAR LE PREMIER MINISTRE À LA DÉLÉGATION DE LA SOCIÉTÉ FINANCIÈRE INTERNATIONALE

Conakry, le 26 mars 2026 – Dans le prolongement des échanges stratégiques engagés plus tôt dans la journée, le Premier ministre, Chef du Gouvernement, Amadou Oury BAH, a offert un dîner officiel en l’honneur de la délégation de la Société Financière Internationale, conduite par son Directeur général, Maktar Diop, en séjour de travail en République de Guinée. Cette rencontre a réuni plusieurs membres du Gouvernement, des partenaires techniques et financiers ainsi que des acteurs majeurs du secteur privé national, dans un cadre propice au renforcement des liens et à la consolidation des partenariats.

Ce moment d’échanges a permis de conforter la dynamique de coopération entre la Guinée et le Groupe de la Banque mondiale, à travers sa filiale, la Société financière internationale. Il a également contribué à approfondir les perspectives d’investissement, à renforcer la synergie entre acteurs publics et privés, et à soutenir la mise en œuvre de projets structurants, en cohérence avec les ambitions de transformation économique durable du pays.

LE PREMIER MINISTRE REÇOIT LES SAGES DE BOFFA

Conakry, le 26 mars 2026 – Le Premier ministre, Chef du Gouvernement, a reçu en audience les sages de Boffa au Palais de la Colombe.

 

Conduite par le Préfet, la délégation est venue transmettre les salutations des populations de Rio Pongo et exprimer leur satisfaction quant aux actions engagées par les autorités.

Au nom des sages, Elhadji Mamadou Diawara a salué les progrès enregistrés, notamment en matière de désenclavement, d’habitat et de développement local. Il a également mis en avant l’implication des entreprises dans l’accompagnement des communautés.

La délégation a toutefois attiré l’attention sur la faiblesse de la capacité du groupe électrogène, devenue insuffisante face à la croissance de la ville, entraînant des délestages.

Le Premier ministre a salué la démarche des sages et indiqué avoir pris bonne note des préoccupations, notamment sur l’électricité et l’eau, précisant avoir déjà engagé des échanges avec la Direction générale de l’EDG en vue de solutions durables.