ARDIIƊO YAAKITORAAƁE BEN KODDIWAARU HEWTII KONAAKIRI FII TAWDEGOL E HURMBITUGOL EƁƁOORE MAWNDE SIMANNDU NDEN

Konaakiri ñannde 10 jolal 2025 Ardiiɗo yaakitoraabe ɓen Kohoo Aamadu Wuuri Baa jaɓɓike ka daral alapuren Ahmed Seeku Tuuree, yeruujo makko on koohoo Rober Beegree MAMBE wonndude e yaakitoraaɗo fii oogirɗe on Koddiwaaru, Moodi Mamadou Sangafowa-Koulibali.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe Hawtaandi Koddiwwaru on, ko yottinngol nelal Koohoo Alhasane Dramani WATARAA Ardiiɗo Hawtaandi Koddiwaaru ndin, ka hurmbitugol eɓɓoore mawnde Simanndu nden, ñannde 11 jolal 2025 Maribayaa e nder Fodekariyaa.

Ɗun no jeyaa e ko ɓanngini naɓidal e huuwondiral hakkunde Koddiwaaru e Gine. Leyɗe ɗiɗi kafuɗe faandaare ɓantal e nder laral hirnaange Afiriki.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN CA’INA HEWTII GINE FII HURMBITUGOL EƁƁOORE MAWNDE SIMANNDU NDEN

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa jaɓɓino ka jemma aaɓunde (tenen) ñannde 10 jolal 2025 ka daral alapuren Ahmed Seeku Tuuree Ardiiɗo Yaakitoraaɓe ɓen Ca’ina. LI’U, GU’OSHONG aruɗo fii hurmbitugol eɓɓoore mawnde Simanndu nden

Oo koohoojo ca’inaajo tawdete e maɓɓe ñannde 11 jolal 2025 e ngoo hurmbito ndee eɓɓoore mawnde Simanndu ka saare Fodekariyaa e nokku inneteeɗo Moribaayaa. Ɗun no ɓanngini huuwondiral e naɓidal hakkunde Gine e Ca’ina, huuwondiral farnorngal ɓantal duumingal.

SIMANNDU: GINE TIMMBII LAAWOL FII ALƊERE E ƁANTAL

Konaakiri ñannde 11 jolal 2025- Ardiiɗo yaakitoraaɓe en Koohoo Aamadu Wuuri Baa taawaama e ndee ñalaajaande hurmbitugol ndee eɓɓoore mawnde Simanndu ka saare Fodekariyaa wonndude e jeyaaɓe ka laamu ɓen e liujooɓe ɓe e banŋe karallaagal e jawle, e lamɓe nokkuure nden.

E ley arrdiigu Ardiiɗo Hawtaandi ndin, Seneral Maamadii Dummbuyaa, ngal tummbondiral moftuno koohooɓe duuɗuɓe iwruɓe e nder loowoondi Afiriki maa e nokkeeli goo. No e ɓen:

  • Ardiiɗo Hawtaandi Gabon ndin;
  • Ardiiɗo Hawtaandi Ruwanndaa ndin
  • Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Ca’ina
  • Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Saralon
  • Ardiiɗo Yaakitoraaɓe ɓen Koddiwaaru e wonndude e nootaniiɓe kawtitte winndereyankooje buy e luujooɓe ɓen e banŋe karallaagal e jawle.

Ndee eɓɓoore no yuɓɓori non, no holli wonndema hinde jeyaa e ɓurunde mawnude e nder Afiriki, ɗun no ɓanngini faandaare Ardiiɗo Hawtaandi ndin Seneral Maamadii Dummbuyaa fii no leydi ndin hettira ndimu mun, alɗere e gine huɓindiiɗo oogirɗe mun ɗen..

Ndee eɓɓoore mawnde Simmanndu, ko laawol mawngol wonnannde Bantal ngenndi men ndin nde wonay sommbo timmbugol guluuje liggeeji e nder leydi ndin timmba alhaaliiji e yulirɗe ɓantal ko jamaa on nafitora.

CELLAL : MAANDINANNDE BATTE JUNNGO FII DARNIDUGOL HUƁEERE ÑAWNDORDE CA’INA – AFIRIKI

Konaakiri ñannde 12 jolal 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ardike tummbondiral maandinngol batte junngo  fii mahidugol suudu ñawndirdu hakkunde Ca’ina e Afiriki ka nder hoggo ñawndirdu Sino-gineyen.

Nden nokkuure ɓurtay tun mawninnde semmbina njuɓɓudi celaal ngal Gine ɓeyda ñeeñal e karallaagal no ñawndirtee e newinana jamaa on no ɓe ñawndora no haaniri.

Ka yewtere makko, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ben ɓannginno wonnde ma, ka aduna on fewndii ɗoo fii cellal ngal ko annde mawnde fii no deeƴere e ɓuttu tabitira e nder aduna on. “ Laral men ngal lu’irno sabu ndee nawnaare Ebolaa, hayraɗen wonkiiji ɗuuɗuɗi, e wano anndirɗon no Covid kadi toppitii e ɗun ɗon darni aduna on fow”.

O beyditi ɗon wonndema, mahugol nduu ñandirdu Ca’ina – afiriki, konaakiri ɗoo ɓurtay semmbinde huuwondiral ngal hakkunde leyɗe ɗen ɗiɗi. O inni ɓe wonndema ɓe suɓike banŋal wonndungal e himme e kittol. Ɗun ɗoo non ko fii bannginngol kittol mon e naɓidal hakkunde Ca’ina e Afiriki

YAAKITORDE ARANERE : LARAL BOKE NGAL HEYƊINTINII TABITAL MUN NGAL E HOOLAARE MUN NDEN E ARDIIƊO HAWTAANDI NDIN

Konaakiri ñannde 5 jolal 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa tolnii e ndee njeslaare ka yaakitorde aranere dental mawngal mokobaaɓe iwruɓe Boké.

Ngal tummbondiral huuraangal e nder teddungal, no jeyaa e tammbitagol tawdeede ardiiɗo hawtaandi ndin Seneral Maamadii Dummbuyaa ka suɓo saatiingo fii ardagol hawtaandi ndin.

E innde perfektiirji laral ngal fow Boke, Bofa, Firiyaa, Kunndaara, Gaawal. Koolaaɗo konngol dental ngal  Mawɗo Mohammed Kamus Kamaraa heyɗintinii finnde jamaa on fii ɓuttu e ɓantal e nder leydi ndin. Mawɓe ɓen hewtini Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, miliyon 900 faran Gine fii yoɓugol coggu tawdeede Seneral Maamadii Dummbuyaa  ka suɓo-suɓo.

Ɓe ɓeyditi, wonndema “ɗun ɗoo ko farilla wonani ɓe, e hoore ɗun, ɓe foɗɗoto kisan mooɓugol jamaa on”.

Ka jaabagol, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, jarni kuugal maɓɓe ngal : “Ɗun ɗoo ko maande mawnde”. O anndintini wonndema “Gine no hatonjini e  toppitannde, e deeƴere fii tabintingol baɗe ɗen, e fii no fewtira caɗeele fewndiiɗe” O watti fahin wonndema Ardiiɗo hawtaandi ndin, Seneral Maamadii Dummbuyaa, weltoray baɗal ngal, o ɓeyditani ɓe, “yo  dental ngal ɓurtu rerɗinde jamaa on e naɓidal, e jingondiral e nder laral ngal fow”.

Ngal tummbondiral, hollii naɓidal hakkunde ardiigu ngun e jamaa Gine on.

TUMMBONDIRAL TATAƁAL NJUƁƁUDI NDIN FII TAWDEEDE SUKAAƁE ƁEN E TABINTINGOL ƁUTTU: FEERE HESERE KA BALLAŊAL HAMDALLAAYI-KAABELEN

Konaakiri ñannde 5 jolal 25 – E innde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen koohoo Aamadu Wuuri Baa, yaakitoraaɗo ardo kabinee yaakitorde aranere Moodi Mohammed Lamin Sii-sawaanee ardike e ndee njeslaare (alarba) yewtere karallaagal eɓɓoore rerɗingol sukaaɓe ɓen fii tabintingol ɓuttu ka nder kartiyeeji gila Hamdallaayi haa Kaabelen. No tawanoo e ngal tummbondiral, ñinnoowo jawle on, ka tabintino ɓuttu ( PBF e faransiire), e cukko nootaniiɗo UNICEF on Gine, waajotooɓe Ardiiɗo yaakitoraɓe ɓen, nootaniiɓe komiinji ɗin.

Ka yewtere makko yaakitoraaɗo Sawaanee, ɓanngino wonnde ɗun ɗoo no yaadi e faandaare Ardiiɗo Hawtaandi ndin Seneral Maamadii Dummbuyaa e ley ñinnannde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa. O beydi wonndema yo sukaaɓe ɓen tawde e ɓantal ngenndi ndin : “ ndee eɓɓoore  no faandii faaminngol sukaaɓe ɓen wonnde ɓuttu ko tugalal aranal fii ɓantal. E ɗoo e yeeso, bonnere waɗataake, ka hoore balllaŋal” o ɓeyditi wonndema njuɓɓudi Nasiyon Inii ndin tammbitoto Gine fii hiwugol rendo ngon.

NIMERIISUGOL NJUƁƁUDI JANNDE NDEN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN HOLLITII FEŊUGOL (KONEKTUGOL) DUƊE ENTE NGENNDIYANKOOJE 2200

Konaakiri ñannde 5 jolal 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardiike ka palee jamaa on yewtere hollitugol eɓɓoore feŋugol (konektugol) duɗe ente ngenndiyankooje 2200 immorde e eɓɓoore jammaande JIGA

Nden eɓɓoore ko jeyaande e ɓɓoore mawnde Simanndu 2040 e salndu Simanndu Akademii. Nden eɓɓoore no faandii haɓugol ɓurdindine lare hawtaandi ndin. Fii no niwinirira jannde sukaaɓe ɓen nokku kala ka ɓe woni.

Wonannde yaakitoraaɗo on fii jannde ente ɗen, ndee eɓɓoore newinanay jannoowo kala, janngoowo kala e golloowo e banŋe jannde, no dañira oogirɗe jannde wonndude  e kala ko nimerisaa, fonna fow e nder keɓal anndal ngal. Woni ka palle maa e tummbe goo. « nde hitaande 2025 no joofoya, haray duɗe 1000 feŋaama. E ɗun battinay e fayɓe milion gooto ».

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, hollitii wonnde no e ndee eɓɓoore uddital mawngal e banŋe jannde, e banŋe mecce : « jannoowo hanki no wona, ka o woopa wonude jannoowo on janngo : himo gasa ɓeydaade, jannga o ɓeydoo ». O ɓeyditi  kadi, duɗe ngenndi ndin, gila neeɓi no yeggitaa, hino haani ka leydi ndin wona haɓayndi annganl fottondiral ndi wona fonnayndi arsiikeeji fayɓe ɓen e nder ngenndi ndin fow.

Ka fewndii ɗoo, eɓɓoore timmbii liggotooɓe 1700 e ko tawata ko ɓuri kon e majje ɓeyditanay sukaaɓe ɓen ganndal e banŋe mecce yaaduɗe e nimeriisugol. E kadi duɗe 585 feŋaama e nder leydi ndin.

YEWTERE RENNDO : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ƳIWNINII LAAWOL TONTONDIRAL E SENNDIKAAJI JANNOOƁE ƁEN.

Konaakiri ñannde 4 jolal 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tolnuno Senndikaaɓe jannooɓe ɓen fii ñippugol murtaldu ndu ɓe ƴiwnini ndun. Ngal tummbondiral ko damal aranal fii ɗaɓɓitugol pehe no ɓuttu ñiiɓira.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ben ɓanngintinii, faale makko liggagol fii no renndo ngon deeƴira. O anndintini faandaare  mojobere ngendiyankoore fii yewtere renndo. O holliɓe haray yewtere nden no waawi waɗude e ley konngol ndee mojobere wonndude e calɗi yaakitorde nden fii newingol pehe yaawuɗe fii dañugol laawol ɓuttu.

No jeyaa e ko ɓe lanndii (sendikaaɓe ɓen) ñinnugol yamiroore 0027 nde ñannde 24 Siilo (Sanwiyee) 2024. Sinndikaaɓe ɓen no tamƴinii ko nde ñinnaaka kon e banŋe jannde nden no ɓanngini ɓurdindinal hakkunde calɗi laamu ngun sabu woɓɓe goo tottaama haqqeeji mun immorde e yamiroore nden.

Nde tawnoo senndikaaɓe ɓen no fiɓii e finnde mun nden ɓe hollii wonndema ko no newori, ɓe tortorii haqqeeji maɓɓe ɗin. Sabu ɓe bortintaa ligge jamaa hay e goote.

HOMMBUGOL EƁƁOORE ELTERE SIWILƁE KA KONU : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN HOLLII YO ƁE WONU MISAL E KUUƊE NGENNDI

Konaakiri ñannde 2 jolal 2025

E innde, Ardiiɗo hawtaandi ndin Seneral Maamadii Dumbuyaa, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, Aamadu Wuuri Baa ardiino e ndee ñalaande dewo (alat) ka saare Konaakiri ɗoo hurmbitugol eɓɓoore eltere siwilɓe ka konu. Kañun eɓɓoore nden ko mojobe jowi ɗe liggotooɓe guluuje sappo e jannooɓe guluuje sappo. Kuugal ngal ko e innde yiɗugol ngenndi mun e ligganagol ndi waɗaa. Sabu no e ɗun faandaaje CNRD ɗin e nder heyɗintinal leydi ndin.

Ardiiɗo yaakitoraaɗo on e nder yewtere makko, o jarnuno liggotooɓe heyɓe ɓen nde tawnoo e nder jonte ɓe senndodii ngurdan maɓɓe ɗan e konunkeeɓe ɓen.  O anndintini wonndema “heyɗintinal ko ka haqqille fuɗɗorta, fii no ndimu ngun huuɓira e nder ngenndi ndin.” O lanndii gooto kala, ligganagol Gine e hoore iimaanu e needi. Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndini kadi wonndema ndee jeere aranere ɗoo ko jeere Maamadii Dummbuyaa nde innetee.

Yaakitoraaɗo fii golleeji Moodi Fayyaa, Burunoo hollii wonndema ndee eɓɓoore ko fii pottal ngenndi ndin e teddingol ɓure laamu ngun, nde tawnoo ko ɗe dimɗe naɓidal hakkunde yaakitorɗe ɗen e yaakitorde nden ka kiwal leydi ndin.

Yaakitoraaɗo kiwal ngal koohoo  Abuubakar Sidiki Kamaraa jarnii sukaaɓe ɓen, tentinii jeyaaɓe e ngal heyɗintinal, ngal o tuumata ɗoo e yeeso ko martoraaɓe e banŋe kiwal ngenndi ndin.

E innde eltaaɓe ɓen koolaaɗo konngol jeere innitiraande Seneral Maamadii Dummbuyaa nden, Moodi Mohammed Magasubaa, ƴettaniiɓe aadi, wonnde ɓe nafay ngenndi ndin e nder needi e yankinaare, ɓe wonay misal wonnande aroyayɓe ɓen O torii Ardiiɗo Hawtaandi ndin yo o tawe ka suɓo fii ardagol hawtaandi ndin ñannde 38 bowte 2025 fii no o toppitora e liggeeji ɗi o fuɗɗii.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN HURMBITII JONNDE ƊIMMERE MOJOBERE GINENAAƁE FII BISNEESI JAMMAANDE (GBF)

Konaakiri ñannde 31 yarkoma  2025- Ardiiɗo yaakitooraaɓe ɓen ardike hurmbitugol jonnde mojobere ginenaaɓe fii bisineesi jammaande (GBF) e nder weerirde (hotel) ka saare konakiri.

GBF ko mojobere tinniinde e luujondiral ka pinal e faamu fotti fii ɓantal ngenndi ndin. “Himo yaadi e faandaanre timmbugol hunndaari yeñinal jiñinayngal, e laaɓungal sartiiji ɗi tawata no newina duuɗoral faggudu men ndun, yeñina jawle”, ɓanngini yaakitoraaɗo on e ɓanŋe suluuji mawɗi e njuɓɓudi yeñinooji cewɗi Dorfootu Jaakaa Sidibee

O ɓeytiti wonndema “GBF on no yaadi e faandaareeje Simandu 2040 ɗen. E nder miliyaaruuji 75 habbaaɗi yo yeñine, telen miliyaaruuji 45 moftete barki alla e sekter piriwee on fii eɓɓooje arane ɗen”.

Cukko ardiiɗo mojobere nden e ardiiɗo CGE-GUI Moodi Ansumaan Kaba ɓannginno wonnde GBF on no wonani ɓe kamɓe sekter piriwee njuɓɓudi yeñinayndi ɓantal wonannde kala ginenaajo.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holii wonndema GBF on no wonndi e faandaare nde laamu ngun ardini, lowe ɗen ko senndaaɗe, men tammbitoto no haaniri fii ɓantal yeñinooɓe jawle ginenaaɓe ɓen : « Miɗo weltanoo gooto kala e mon, fii angisanɗe mon ɗen no sekter piriwee on wonira tugalal waylayngal faggudu ngenndi ndin.»

Ardiiɗo njuɓɓudi ndin Moodi Aamadu Wuuri Baa anndintinno wonnde no jeyaa e faandaare laamu ngun newingol no faggundu ndun ɓantora. Tippude e ɗun, « sekter piriwee on hinaa ɗowtugol tun haani waɗude e nder nduu waylanduru, ko himo haani wonude tugalal tigi e banŋeeji ɗin fow. »

O joofiniri innugol Gine no haani woɗaade wi’ugol ko fodoore si no alɗiri oogirɗe hayri waasi ɓantal : « Ɗe heewaa ɗen leyɗe ɓantorɗe sabu oogirɗe majje ɗen tun, ɓantal ko e banŋe ɗen fow ».