LAAMU NGUN ƁEYDITII NAAMUUJI ƁANNGINIRƊI POLGAL MAANDINIRGOL HALDIGAL HITAANDEYANKEWAL ƁURE

Konaakiri ñannde 05 duujal 2025 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ñinnii eɓɓoore manndiraande batte jonngo fii haldigal ɓure wonannde yaakitorɗe ɗen fow.

Ndee eɓɓoore no ɓanngini faale ɓannginngol golle laamu ngun faaadee e ɓii-leydi’en. ɗun ɗoo ko toppitannde ɓataake huulanɗe ɗe yaakitoraaɓe ɓen jonnanoo ɗen e ɗee jonte feƴƴuɗe fii ɓanngingol haqqeeji ɗi laamu ngun haani tottude e jamaa leydi ndin.

Ndee eɓɓoore ko aala hittuɗo, ɗerol haldigal e banŋe baɗe wonnduɗe e faandaare laaɓunde fii newinngol ndarto saabu kuuɗe ɗen no haani ɓannginnde polgal.

Wonannde ndee anngisannde jeyaaɗo kala ka laamu no haani ɓannginnde polgal e banŋal mun ngal hara ko nafay ngal ngenndi ndin. Ɗii ɗeri wonanay en aala etirɗo polgal ngal ka lannoode hitaande 2026.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN TOLNII KA JONNDE MUN MOJOBERE WINNDEREYANKOORE FII HANNDUYEEJI NEƊƊANKE (FIDH)

Konaakiri ñannde 5 duujal 2026  Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tolnii ka jonnde mun ɓaŋiiɓe e  innde mojobere winndereyankoore fii hannduyeeji neɗɗanke (FIDH). Ko ardiinde ka makko, ko cukko ardo mayre on Moodi Jan-kulaad Katende.

Mojobere nden no seeninoo golle e nder Hawtaandi Gine ndin, nde tintidii e mojobe ɗuuɗuɗe woni ko laamu ngun woni ko kawtitte ɗe humondiraa e laamu fii huumpitagol fewndaari e banŋe ñinnugol hannduyeeji neɗɗanke

E nder yewtereeji maɓbe ɗin, nootiiɓe e innde FIDH weltorii ɓure ɗe Gine dañi e banŋe teddinngol hannduyeeji neɗɗeke tentinii e banŋal ruttugol ngenndi ndin e laawol sariyayankewol e haɓugol tooñe wano ñaawoore waɗaande nden fii warnguuji ñannde 28 siilo 2009, kuugal tuumaangal hittungal wonannde nunɗal e nder Afiriki.

Mojobere nden senndodii e maɓɓe annde mun nden faadee e lannde goo wano ruttugol tooñanɓe ɓen ñannde 28 siilo 2009 haqqeeji maɓɓe ndin, nde tawnoo ko ɓe 750. E ɗin anndeeji wattii haqqee neɗɗanke on e ɓanngirirgol ɗun seppuru haqqeeji maɓbe ɗin si ɗi njaggaama.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginani ɓe anngisannde maɓɓe nden faade e teddinngol haqqeeji neɗɗanke on e timmbugol ngenndi sariyayankoori immorde e yewtidugol wonndude e luujotooɓe ɓen fow ka nder ngenndi maa e nder winndere nden.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN NO SEENI ƳEWTAGOL GOLLE KA YAAKITORDE FII LAAƁAL, ILAN, E KUƁƁAN.

Konaakiri ñannde 5 duujal 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ƴewtike golle ɗen ka yaakitorde fii laaɓal, ilan e kuɓɓan. Ngal tintidal no humondiri e huulanɗe laamu ngun fii huɓindagol tuuɗe ɗen Gine.

Ko jaɓɓii mo tolni, ko yaakitoraaɗo laaɓal e ilan e kuɓɓan on Moodi Abuubakaar Kamara tigi, on holliti mo kuuɗe eɓɓaaɗe ɗen e ngal banŋal o fensitani mo eɓɓooje saatinaaɗe ɗen e banŋal kala e ɗoworɗe ñinnaaɗe ɗen e banŋe laaɓal

E nder nden ƴewtannde golle, yewtere maɓɓe nden ɓaarorno golle timmbaaɗe ɗen fii sokugol jiddere nden Daresalaami e newinngol huutorde nde Maaneyaa nden. Yewtere nden ɓaarorno fahin e njuɓɓundi ngenndiyankoori ndin fii haɓugol tuuɗe ɗen e nder leydi ndin. Wano hoositagol jooli ɗin adi fuɗɗaade ndunngu ngun.

Yaakitoraaɗo fii laaɓal ngal, ilan ɗan e kuɓɓan ɗan ruttii bannginani mo no fewndori gila e imminngol karalɓe ko ƴewtoo haa e yuɓɓondiral golle ɗen wonndude e yeñinooɓe yawle jeytoral.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginii faale laamu ngun tammbitagol ngal banŋal e tefugol fii laawi goo wano huɓindagol addo poore e nder leydi ndin, mofto ngaluuji ko tammbitoo ɗoworɗe ngenndi ndin e banŋe laaɓal.

HAJJU 2026 : GUUWAL ARANAL HAJJUYANKEEƁE 342 MBORIKE

Konaakiri ñannde 5 duujal 2026 yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ka yaakitorde aranere Doftooru Dawda Kamisoko tawdaama e ɓorannde aranere alapurenwal ngal fii naɓugol hajjuyankooɓe ɓen ka daral alapuren Ahmed Seeku Tuuree.

Ngal guuwal aranal ko yeru hajjuyankooɓe 342, ko e saa’i tataɓo on ɓe ɓorii e hoore Boeing 350, Ɗun ɗoo ko hollitirɗun wonnde guuwal aranal ngal ɓorike. Guuwal ɗimmal ngal no fokkiti e saa’i jeegaɓo on. On ɗon ko mo hajjuyankooɓe306, haray fow-fow mun wonii, hajjuyankooɓe 650.

Koolaaɗo mawɗo ka alhaaliiji diina Alahajji Karamoo Jaawaraa ɓay ƴettii konngol, o weltori fokkitannde aranere guuwal aranal ngal, o ɓanngini wonnde gila ɗoo, pehe no ƴetaa fii hita huunde ŋakku e nder yaadu ndun.

O ɓanngini fahin ko tawi kon ɓe adintinii balɗe sappo adi yo yaadu ndun fuɗɗo tawde yahoowo kala no anndi alapurenwal ka yahata ɗon e saa’i mo yahata on e nokku ka o weeroyta ɗon e nder Sawdii arabiiya. O holli wonnde julɓe ginenaaɓe ɓen weeroyay binnde juulirɗe hormorteeɗe ɗiɗi fii newinangol ɓe dewal maɓɓe ngal.

O sakkitori hollugol weltaare hajjuyankooɓe ɓen wonannde noone no woni e yaarude non. O weltanii ardiiɗo hawtaandi ndin Koohoo Maamadii Dummbuyaa e Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sabu anngisannde maɓɓe nden fii no hajju ngun neworana julɓe ɓen.

GINE-GABON : NANONDIRAL HUULANƊE HEYƊINTINAAMA LIBEREWIILU

E ley konngol Ardiiɗo Hawtaandi ndin Koohoo Maamadii Dummbuyaa, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa nootiike e dewo ñannde 3 duujal noddaandu Koohoo Biris Oligii Kloteer Ngemaa Ardiiɗo Hawtaandi Gabon ndin.

Ngal tummbondiral mawngal ko e tawnde lamɓe afirikinaaɓe ɗuuɗuɓe fii hurmbitugol huɓeere demokarasii nde ardiiɗo on timmbi. E kadi, annditinen wonnde seenayee Gine on no ɓanngini huuwondiral hakkunde Konaakiri e Liberewil. Hingal yaadi fahin e nanondiral huulanɗe immorde e ɓuttu e deeƴere e ɓantal e nder Afiriki.

Huɓeere nden ko e hoore m² 42 000, ñiɓaa wonndude e alhaaliiji heyɗintinaaɗi, fewndiiɗi fii tummbondire winndereyankooje.

ÑINNOODI LAAMU NGUN : YAAKITORDE ARANERE NDEN ƁANNGINII HUULANDE E FAANDAAJE MUN ARANE ƊEN

Konaakiri ñannde 04 duujal 2026- e ndee bimmbiire aaɓunde, yakitoraaɗo hooreejo kabinee on ka yaakitorde aranere Dftooru Dawda Kamisokoo ardike gollal hittungal moftungal jeyaaɓe e kabinee ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen.

Ngal tummbondiral ñinniraangal wa okkindirgol hakkil no yaadunoo e ndartital luggungal fii ñinnugol pehinorde yaadunde e ñinngol golle ɗe ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen halfiniɓe.

Yewtereeji ɗin fawino e banŋeeji buy hittuɗi humondirɗi e newinngol baɗe ardiigu ngun e nder ngenndi ndin.

Ko e nder nanondiral e nder faamondiral luujooɓe ɓen ka yaakitorde aranere taskii, no newinira pehirnode nden fii no fow ñiinira kuugal mun ngal.

Ñalaande fenñinngol ɗun waɗay e balɗe arooje ɗen adi yo nde hewtine ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen fii no kanko kadi, o wattirande ɓatakure newiindu, huurotoondu, yaadundu e faandaaje laamu ngun.

HURMBITUGOL JONNDE HEYRE BRUSSELS AIRLINES : BATTE MAWƊO FII JIÑINNGOL GINE

Konaakiri ñannde 30 setto 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tawaama ka hurmbitugol jonnde heyre Brussels Airlines ka saare Konaakiri.

Haaju ngun moftuno liggotooɓe ka yaakitorɗe dillere, cosaane, e luujooɓe wano koohoo Oliwiyee Kinoo jaagoraaɗo Dawla Belsik on Gine.

Adi taƴugol ɓoggol hurmbitirngol ngol Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii ngal kuugal ɓanngin ngal hoolaare heyɗintinaande immorde e luujotooɓe winndereyankooɓe Gine ɓen. O holli ndee jonnde heyre ɗoo, no jeyaa e heyɗintingol e tammbitagol ɓantal Gine immorde e jiñinngol arooɓe ɓen Gine tentinii e banŋe dillere e tuuriisin

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ardinii golleeji waɗaaɗi ɗin immorde e ardiigu Gine ngun fiii newinngol no wintoree e ɓantal Guinea Board e heyɗintinngol daral alapurenje ɗen.

Jaagoraaɗo Belsik on kañun ɓay ƴettii konngol o jarni huuwondiral Gine ngal tentinii ko Gine tinnii kon e banŋe yoɓiro rewroore.

Ndee huurmbitannde ko tayre heyre wonannde ɓantal e naɓidal e banŋe faggudu hakkunde Gine e luujooɓe mun eroppunaaɓe.

HUMPITO E FAWTAARE : YEWTERE MAWNDE ARDIIGU NGUN FAADEE E JAYNDEEJI GINENAAƁE ƁEN.

Ñannde anndintino ñalaande winnderyankoore hettaare jayndeeji ɗin Konaakiri ; yaakitoraaɗo ardiiɗo kabinee on ko yaakitorde aranere Doftooru Dawda Kamisoko nootiiɗo e innde Koohoo Aamadu Wuuri Baa, tawano anndintino ñalaande ka suudu jayndeyankooɓe wonundu ka komiin diksin.

Ko ɗowti mo, ko ardiiɗo kabinee Sonna Faatumata Binta Jallo e tawnde Ardiiɗo HAC on Moodi Buubakaar yaasin Jallo e liggotooɓe ɗuuɗuɓe e banŋe jayndeyaagal. Yewtere nden no humondiri e caɗeele yaaduɗe  e humpito ngon e nder fawtaare ko woni e yewtude kon.

Ka nder yewtere makko, nootiiɗo e innde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, anndintinii wonndema ngal ñallal ko ñalaande miijitagol e angisannde fii kumpitti yooɗuɗi, goongaaji. O banngini baɗe laamu ngun fii no ɗun laatora no newori e dow ballal Ardiiɗo hawtaandi ndin Maamaadii Dummbuyaa  ɗun ko wano alhaaliiji timmbaaɗi ɗin e heyɗintingol woodaaɗi ɗin wano habrirɗe nden e eɓɓoore habrirde rewroreyankeere

Dftooru kamisoko tentinii ko tawi kon hiɗen e saa’i kumpitti-pene no haani ka jiñinen jayndeyankeyaale yottiingal tippude e ndartugol si feƴƴina

O heyɗintini anngisannde laamu ngun e tammbitagol sar’inorde humondirnde e jayndeyaagal nden, o toriiɓe kumpitti nafayɗi taƴayɗi kutu. Noddayɗi e ɓuttu e deeƴere  e ɓantal yaadungal e faandaare Simanndu 2040 nden.

Yaakitoraaɗo on ɓanngini ka lannoode wonndema himo tammbitoo nde gooto kala waajitii e eɓɓoje iwrooje ɗen ka HAC fii no Gine huurira no gooto kala fawtorta yewtereeji mun ɗin e nder jayndeeji ɗin.

GOUVERNEMENT: UN PROGRAMME DE CONSTRUCTION ET DE MODERNISATION DES MARCHES EN GUINEE

Conakry, le 6 mai 2026 – Le Premier ministre, Chef du Gouvernement, a présidé au palais de la Colombe, une réunion stratégique sur le Programme de construction et de modernisation des marchés à travers le pays. Plusieurs membres du gouvernement ont participé aux travaux.

Le programme vise à doter le pays de marchés modernes, fonctionnels et sécurisés, capables de répondre aux exigences du flux actuel des echanges commerciaux dans les grandes agglomérations, tout en améliorant les conditions de travail des acteurs, notamment les femmes.

Financé à hauteur de 550 millions d’euros, le programme prévoit la construction de 21 marchés modernes, dont 13 marchés communaux et 8 marchés régionaux.

Le projet intègre un ensemble d’aménagements d’infrastructures incluant des espaces de venting, des zones de déchargement, des parkings, des blocs sanitaires, des systèmes d’adduction d’eau, des dispositifs de gestion des déchets et des chambres froides.