ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ARDIKE DAGINNGOL EƁƁOORE ƊOWORDE FII JEYAL LEYƊE NGENNDI NDIN E EƁƁOORE ƊOWORDE FII JEYAL LEYƊE DEMAL NGAL.

Konaakiri ñannde 11 duujal 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardike daginngol eɓɓooje ɗoworde jeyal leydi ngenndi ndin e ɗoworde jeyal leyɗe fii demal ngal e werde mawnde ka nder saare Konaakiri.

Faandaare tummbundiral ngal ko ɓanngingol eɓɓooje ɗoworde jeyal leydi ngenndi ndin (PFN) e ɗoworde jeyal leyɗe fii demal ngal (PFA) e maandinngol taskanɗe tawaaɓe ɓen fii heyɗintinngol dagina eɓɓooje ɗen.

E nder fensital no jeyaa e mun :

  • Ɓannginngol noone no golleɗe ɗen ñinniraa non  fii PFN e PFA
  • Ardinngol kumpitti humondirɗi e ɗee ɗoworɗe ɗiɗi ;
  • Maandingol yewtereeji tawaaɓe ɓen fii heyɗintinirgol ɗoworɗe ɗen maakuuji maɓɓe ɗin ;
  • Ndarta dagina eɓɓooje ɗoworɗe PFN e PFA

Yaakitoraaɗo fii werdeeji e ca’e ɗen e nder yewtere mun, anndintinii ko humondiri jeyal leyɗe ɗen no jeyaa e farliiɗi ngenndi ndin. Ɗun non ko fii deeƴere, wonndude e ballondiral e banŋe faggudu e ɓuttu renndo ngon. Ngal tummbondiral ko maande tayre mawnde wonannde ardiigu ngenndi ndin e nder Hawtaandi Gine, sabu ɗun no ɓanngina kiwal, heyɗintinal e nder laaɓal kala ko humondiri e jeyal leydi.

Yaakitoraaɗo Demal ngal Hajja Aminata Kaba kañun holli wonnde jeyal leydi no humondiri e ɓantal faggundu e renndo e hunndaari, ko tugalal fii holnugol e banŋe neemaaji, e deeƴere renndo e maral duumiingal faadee e jawle leydi ndin fii alɗino jeereeji arooji ɗin.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintinii wonndema eɓɓooje adintinaaɗe fii ɗee ɗoworɗe PFN e PFA ko timmoode miijooji e yewtereeji fuɗɗaaaɗi gila hitaande 2022. O ɓeyditi ko tawi kon ko ɗe huunde heñoraande sabu jeyal leyɗe ɗen, ko sarti mawɗo fii haɓugol caɗeele humondirɗe e demal ngal e wintotooɓe e mun ɓen e ɓantal faggudu ngendi ndin. E wi’i makko holno jeyal leydi ko sarti ɓantal demal faggayngal jamaaji ɗin e yeñinayɗun golle e nder leydi ndin fow.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tentinno fahin, fii heyɗintal kenndewal e noone jeyal ledi fii haɗugol hareeji hakkunde jamaa on, fii timmbugol ca’e kese e ɓeyda deeƴere renndo ngon. O holli wonndema jonnugol ɗerol jeyal leydi laaɓungol yeñinooɓe moftugol jawle ko gollira. O heyɗintinaniɓe wonndema ardiigu ngun no tammbitii fii ñinnugol renndo deeƴungo. E innde Ardiiɗo hawtaandi ndin, Maamadii Dummbuyaa, o hollii yo golle ɗen fuɗɗe fii yeɗugol leydi ndin ɗee ɗoworɗe PFN e PFA

ANITANNDE 50ƁERE JEERE JANNDE MA’O TSE-TUNG : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN WELTANIKE JEERE ADIIƁE ƁEN

Konaakiri ñannde 10 duujal 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa ardike ka sapitoo paleedipeepul welo-welo anitannde 50ɓre jeere jannde Ma’o Tse-tung

Ko ñinni ɗun ko geɗalɓe jeyaaɓe e nden jeere e ley tiitoonde : « duuɓi 50 ardiigu e angisannde faadee e Gine ». Ndee anitannde no humondiri e annditangol mawɓe maɓɓe ɓen faadee e ndee mojobere innaande  amical des cadres de la promotion de Mao

Ndee anitannde moftuno jeyaaɓe e kañun jeere nden ɗuuɗuɓe e ɓeynguureeji maɓɓe e yiɓɓe seeniiɓe jarnugol jeere nden. Ɗun non ko huɓindiiɓe liggiiɓe fii ɓantal leydi ndin.

E nder ɗun, ardiiɗo jeere nden Suleymaan Siisee anndintinno, wonnde hari koɓe 672 yeɗaaɓe seedeeji e siilo 1975. Ɓe liggike, tammbitike muraadu moƴƴuru ardiigu Gine ngun e banŋeeji ɗin fow non. O jarni naɓidal e yurmondiral wonungal ngal hakkundeeji maɓɓe gila wonii nii duuɓi 50 o torii yo alla hinno yeru feƴƴinɓe ɓen e maɓɓe.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii angisannde maɓɓe nden immorde e ko ɓe waɗani kon Gine, O watti ɗon haray hino haani ka janna sukaaɓe ɓen faamu maɓɓe ngun fii no ɓen huutorira ngun faamu faadee e heyɗintinannde Gine nden

Aamadu Wuuri Baa torike ɓe fahin miijitagol, tentinii immorde e yewtereeji « tink-tank » gasayɗi nafude heyɗintinannde fewndiinde nden.

E nder ɓanngingol ɗuuɗal banŋeeji kañun jeere Ma’o nden Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tentinike e moolorgol ɓe fii kiwal nanondiral ngenndi ndin ; yawta leƴƴi-leƴƴuure, iwdi faadee e laral fii timmbugol genndi deeƴundi nanondirndi fewtundi aroore mayri.

WERDEEJI RENNDO SONFONIYAA LAK : LAAMU NGUN HEWTINAAMA WERDEEJI 280 E HURMBITII EƁƁOORE HEYRE FII ƊI 925.

Konaakiri ñannde 9 duujal 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa, wonndude e koolaaɗo kayɗi mawɗo on ka ardiigu hawtaandi Seneral  Amara Kamara e hooreɓe buy ka konu e ka ardiigu ardike Sonfoniyaa Lak haaju henndineede  werdeeji renndo 280 e didugol werdeeji renndo kesi yeru 925.

Ndee eɓɓoore no humondiri e ñinnugol ɗoworɗe ngenndi ndin e banŋe ɓantal werdeeji rendo tippude e huulannde Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa.

E nder hen :

  • Newinangol ɓii-leydi en heɓugol werde haanunde ;
  • Ɗuytugol caɗeele ɗaɓɓere suudu ka weera e nder Gine ;
  • Wallitagol ɓantal-saare laamorde nden e banŋal cuuɗi
  • Newinana ɓeynguureeji ɗin heɓugol nokkuure ka weera hara no hiwaa ;
  • Jiñina yeñinooɓe jawle ɓen no ɓe tawtira gere cuuɗi ɗin.

Cuuɗi ɗin ko darnaa ko e hoore ndelo ngo m2 80, eɓɓoore nden ko kooreeji 8 noone F3 yeru werdeeji 160.  E hoore ndelo ngo m2 95 goo mo kooreeji 6 e noone F4 yeru werdeeji 120 wonndude e kooreeji 14 goo ɗi R+4

Yaakitoraaɗo fii ca ‘e ɗen, Moodi Mohammed Lamiin Sii-sawaanee, holli wonndema « werde renndo no wonude tun seeɗa-seeɗa alhaali etirɗo rendo ngon e yerirɗun faggudu. E dow ballal Ardiiɗo hawtaandi ndin Seneral Maamadii Dummbuyaa. O holli wonndema ndee eɓɓoore no humondiri e Simanndu 2040 e no huulani tontagol annde ngendi ndin e banŋe werdeeji. Hewtinngol laamu ngun, werdeeji 280 wonndude e kaydiiji jeyal hiwaaɗi  e didugol ɗi 925 ko huunde mawnde.

Ardiiɗ yaakitoraaɓe ɓen, Moodi Aamadu Wuuri Baa hollii wonndema : « hurmbitugol ɗii werdeeji renndo ɗoo sonfoniyaa ko faandaare e fodaari » o tentini wonndema ko yaamiroore Ardiiɗo hawtaandi ndin faadee e tugaale tati : ɗowoodi, renndo, faggudu.

O anndini hewtineede ɗii werdeeji 280 e didugol ɗi 925 no holli « ko waɗaa kon ko aranal ngal nii ko hikki kon no jokkaa ». Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndini yaakitoraaɗo ca’e ɗen : yo o eto fii yo Konaakiri e Gine wonu tintorgal wonannde leyɗe hirnaange Afiriki ɗen fow.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tentinii, e manngu eɓɓoore nden nde tawnoo ko jeyaande e eɓɓoore mawnde Simanndu 2040. O holli wonnde ɓe newinanay Gine ɓantal e banŋeeji ɗin fow. O watti ɗon faale yi’ugol ɓantal e banŋe werdeeji, ndiyan, ilan yiite laaɓal e hoore waylugol heyɗintina saare laamorde nden « Konaakiri wayloto no haaniri , ndun baylanduru mawndu no yaadi e huulanɗe Ardiiɗo hawtaandi ndin.

CENTRE D’ENRÔLEMENT DES PASSEPORTS EXPRESS DE KIPÉ : LE PREMIER MINISTRE AMADOU OURY BAH PROCÈDE AU LANCEMENT OFFICIEL

Conakry, 13 mai 2026 – Le Premier ministre, Chef du Gouvernement, Amadou Oury Bah, a procédé au lancement officiel du centre d’enrôlement des passeports express, à Kipé.

Portée par le ministère de la Sécurité et de la Protection civile, cette initiative vise à améliorer la qualité du service public à travers la réduction des délais d’obtention des passeports et la modernisation des procédures administratives liées aux documents de voyage.

Le ministre de la Sécurité et de la Protection civile, Ahmed Mohamed Oury Diallo, a, dans son discours, indiqué que ce dispositif apporte une réponse concrète aux difficultés rencontrées par de nombreux citoyens confrontés à des situations d’urgence.

« (…) les usagers pourront désormais obtenir leurs documents en 24 heures, 48 heures ou 72 heures, selon le degré d’urgence », a-t-il rassuré.

Le Premier ministre Amadou Oury Bah a salué une avancée majeure dans le processus de modernisation des services publics guinéens. Il a rappelé les nombreuses préoccupations exprimées depuis plusieurs années par les citoyens, notamment ceux de la diaspora, confrontés à des difficultés d’accès aux titres de voyage.

Pour le Chef du Gouvernement, cette innovation s’inscrit dans la dynamique de modernisation de l’administration publique impulsée par le Président de la République, Mamadi Doumbouya, avec l’ambition de bâtir un État plus efficace, plus numérique et davantage tourné vers les besoins des citoyens.

Par ailleurs, Amadou Oury Bah a également mis en avant les efforts engagés pour rapprocher les services administratifs des populations, à travers l’ouverture progressive de centres d’enrôlement à Conakry, dans les régions administratives ainsi qu’au sein des représentations diplomatiques à l’étranger.

Pour finir, il a insisté sur la nécessité de poursuivre les réformes liées à l’identification numérique, à l’interopérabilité des services publics et à la modernisation des systèmes administratifs, estimant que ces outils constituent un levier essentiel pour renforcer la gouvernance, la sécurité et l’efficacité de l’action publique.

YAAKITORAAƊO ARDIIƊO YAAKITORDE NDEN YEWTIDII E ARDIIƁE DIINA ANNASAARA ƁEN GINE FII KOOLOL 12ɓol LARAL HIRNAANGE AFIRIKI Konaakiri ñannde 8 mai 2026, yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden ka yaakitorde aranere Doftooru Dawuda Kamisoko tolnii mojobe ardiiɓe ka diina anasaara Gine. Ko ardiinde ko Piyeer Baba Mansaree ardiiɗo ngennyankoojo mojobere nden. Ngal tummbondiral no humndiri e hebulanagol koolol 12ɓol laral ardiiɓe diina annasaara kan e nder hirnaange Afiriki, eɓɓaaɗun Konaakiri gila ñannde 8 haa 15 korse 2026. E nder yewtere maɓɓe nden Ardiiɗo ɓe on anndintini wonndema mojobere maɓɓe nden no humondiri e laranyankoore nden e nder hirnaange Afiriki. Hitannde kala hiɓe tummbondira e leydi tawaandi e mojobere nden. Wonannde ngol koolol 12ɓol ko Gine suɓaa fii wernugol koolol ngol ardiiɓe dinaa annasaara ɓuri cappanɗe jowo seenoto ka koolol. Baba Mansaree no torii ballal laamu ngun fii ñinngol ngol koolol e banŋe werdeeji, neemaaji e paasi seenotooɓe ɓen Konaakiri. Seeniiɓe ɓen hollii faale yo laamu ngun tawde e maɓɓe ka udditugol koolol ngol ñannde 9 korse ka suudu “kongeree paleedipeepul”. E innde ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden jarnii eɓɓoore nden ɓannginii ɓural ko woni kon e sifa ngon koolol fii ɓantal Gine e banŋe ɓeydugol naɓidal hakkunde diinaaji ɗin e deeƴere. O holni seeniiɓe ɓen wonnde tama’u no semmbi fii ñinnugol faaleeji maɓɓe ɗin sabu ɗun no yaadi e huulannde laamun ngun fii tabintingol naɓidal, ɓuttu e huuwondiral hakkunde jamaaji ɗin. Konaakiri ñannde 8 mai 2026, yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden ka yaakitorde aranere Doftooru Dawuda Kamisoko tolnii mojobe ardiiɓe ka diina anasaara Gine. Ko ardiinde ko Piyeer Baba Mansaree ardiiɗo ngennyankoojo mojobere nden. Ngal tummbondiral no humndiri e hebulanagol koolol 12ɓol laral ardiiɓe diina annasaara kan e nder hirnaange Afiriki, eɓɓaaɗun Konaakiri gila ñannde 8 haa 15 korse 2026. E nder yewtere maɓɓe nden Ardiiɗo ɓe on anndintini wonndema mojobere maɓɓe nden no humondiri e laranyankoore nden e nder hirnaange Afiriki. Hitannde kala hiɓe tummbondira e leydi tawaandi e mojobere nden. Wonannde ngol koolol 12ɓol ko Gine suɓaa fii wernugol koolol ngol ardiiɓe dinaa annasaara ɓuri cappanɗe jowo seenoto ka koolol. Baba Mansaree no torii ballal laamu ngun fii ñinngol ngol koolol e banŋe werdeeji, neemaaji e paasi seenotooɓe ɓen Konaakiri. Seeniiɓe ɓen hollii faale yo laamu ngun tawde e maɓɓe ka udditugol koolol ngol ñannde 9 korse ka suudu “kongeree paleedipeepul”. E innde ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden jarnii eɓɓoore nden ɓannginii ɓural ko woni kon e sifa ngon koolol fii ɓantal Gine e banŋe ɓeydugol naɓidal hakkunde diinaaji ɗin e deeƴere. O holni seeniiɓe ɓen wonnde tama’u no semmbi fii ñinnugol faaleeji maɓɓe ɗin sabu ɗun no yaadi e huulannde laamun ngun fii tabintingol naɓidal, ɓuttu e huuwondiral hakkunde jamaaji ɗin. Konaakiri ñannde 8 mai 2026, yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden ka yaakitorde aranere Doftooru Dawuda Kamisoko tolnii mojobe ardiiɓe ka diina anasaara Gine. Ko ardiinde ko Piyeer Baba Mansaree ardiiɗo ngennyankoojo mojobere nden. Ngal tummbondiral no humndiri e hebulanagol koolol 12ɓol laral ardiiɓe diina annasaara kan e nder hirnaange Afiriki, eɓɓaaɗun Konaakiri gila ñannde 8 haa 15 korse 2026. E nder yewtere maɓɓe nden Ardiiɗo ɓe on anndintini wonndema mojobere maɓɓe nden no humondiri e laranyankoore nden e nder hirnaange Afiriki. Hitannde kala hiɓe tummbondira e leydi tawaandi e mojobere nden. Wonannde ngol koolol 12ɓol ko Gine suɓaa fii wernugol koolol ngol ardiiɓe dinaa annasaara ɓuri cappanɗe jowo seenoto ka koolol. Baba Mansaree no torii ballal laamu ngun fii ñinngol ngol koolol e banŋe werdeeji, neemaaji e paasi seenotooɓe ɓen Konaakiri. Seeniiɓe ɓen hollii faale yo laamu ngun tawde e maɓɓe ka udditugol koolol ngol ñannde 9 korse ka suudu “kongeree paleedipeepul”. E innde ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden jarnii eɓɓoore nden ɓannginii ɓural ko woni kon e sifa ngon koolol fii ɓantal Gine e banŋe ɓeydugol naɓidal hakkunde diinaaji ɗin e deeƴere. O holni seeniiɓe ɓen wonnde tama’u no semmbi fii ñinnugol faaleeji maɓɓe ɗin sabu ɗun no yaadi e huulannde laamun ngun fii tabintingol naɓidal, ɓuttu e huuwondiral hakkunde jamaaji ɗin.

Konaakiri ñannde 8 mai 2026, yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden ka yaakitorde aranere Doftooru Dawuda Kamisoko tolnii mojobe ardiiɓe ka diina anasaara Gine. Ko ardiinde ko Piyeer Baba Mansaree ardiiɗo ngennyankoojo mojobere nden.

Ngal tummbondiral no humndiri e hebulanagol koolol 12ɓol laral ardiiɓe diina annasaara kan e nder hirnaange Afiriki, eɓɓaaɗun Konaakiri gila ñannde 8 haa 15 korse 2026.

E nder yewtere maɓɓe nden Ardiiɗo ɓe on anndintini wonndema mojobere maɓɓe nden no humondiri e laranyankoore nden e nder hirnaange Afiriki. Hitannde kala hiɓe tummbondira e leydi tawaandi e mojobere nden.

Wonannde ngol koolol 12ɓol ko Gine suɓaa fii wernugol koolol ngol ardiiɓe dinaa annasaara ɓuri cappanɗe jowo seenoto ka koolol.

Baba Mansaree no torii ballal laamu ngun fii ñinngol ngol koolol e banŋe werdeeji, neemaaji e paasi seenotooɓe ɓen Konaakiri.

Seeniiɓe ɓen hollii faale yo laamu ngun tawde e maɓɓe ka udditugol koolol ngol ñannde 9 korse ka suudu “kongeree paleedipeepul”.

E innde ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden jarnii eɓɓoore nden ɓannginii ɓural ko woni kon e sifa ngon koolol fii ɓantal Gine e banŋe ɓeydugol naɓidal hakkunde diinaaji ɗin e deeƴere.

O holni seeniiɓe ɓen wonnde tama’u no semmbi fii ñinnugol faaleeji maɓɓe ɗin sabu ɗun no yaadi e huulannde laamun ngun fii tabintingol naɓidal, ɓuttu e huuwondiral hakkunde jamaaji ɗin.

EƁƁOORE CENTRALE HYBRIDE KAKARA : YAAKITORAAƊO ARDIIƊO YAAKITORDE NDEN YEWTIDII E JOOMA EƁƁOORE NDEN

Konaakiri ñannde 8 duujal 2026 yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden Doftooru Dawda Kamisokoo e innde ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa tolnii seeniiɓe e innde anterepiriisi VITACH Guinée, ñinnooɓe eɓɓoore centrale hybride hydro-solaire mo MW 120 e nokku wi’eteeɗo Kakara e nder perefektiir Bofa. Seeniiɓe ɓen no wonndi e ardiiɗo mawɗo on Moodi Buubakaar Kabaa.

Ko seenodii e maɓɓe ko waajo kippuɗo lannde humondirɗe e ilan ɗan ka yaakitorde aranere. Seeniiɓe ɓen no hewti hollugol no golleɗen fewndori non tentinii ko waɗaa kon haa ka fewndii ɗoo. No jeyaa e ɗun ko humondiri e njuɓɓudiiji ɗin, kiwal eɓɓoore nden, taskanɗe ɗen e newnaneede nden, e moftal jawle ɗen e yaltingol ɗeri taƴe ɗen.

E banŋal goo ardiiɓe eɓɓoore nden no lanndii laamu ngun ballal fii yaltinngol ɗeri holnirɗi fii fuɗɗagol golle ɗen kisan e jollitugol illan ɗan e yulirɗe ilan ngenndi ndin.

« eɓɓoore hybride hydro-solaire mo MW 120 ko e hoore ndelo ngo hektaaru 80 e nder leydi Bofa wonndude e daginannde maadinaande immorde e CWE holluɓe no gayna gila ka eɓɓoore Kaletaa e Suwapetii», sifii Moodi Buubakar Kaba Ardiiɗo mawɗo VITACH Guinée.

Eɓɓoore Kakara nden ko centrale hydroélectrique mo MW 70 e centrale photovoltaïque mo MW 50,  fow fow mun yeru MW 120 e laawol adirgol ngol KV 225/30 e jonnde AIS fii humindirgol yulirɗe ɗen.

Yeru jawle winteteeɗe ɗen ko miliyon 307 dala amerikinaaɓe

Yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden e innde ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii eɓɓoore nden e o anndintinii wonndema ɗun no yaadi e huulannde laamu ngun yeɗugol gooto kala ilan sabu ɗun ko hannduyee. o holli wonnde laamu ngun no hawjiri tammbitagol nduu muraadu

Ko sabu ɗun si Doftooru Dawda Kamisoko holni ɓee seenoduɓe e ndee eɓɓoore angisannde laamu ngun faadee e toppitagol e anndeeji ɗi ɓe ɓanngini ɗin e no ɗun tammbitoree.

NDARTANNDE HITAANDEYANKOORE FII WINTAAJE NGENNDI NDIN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN NO LANNDII ARDIIGU HUMONDIRNGU E YALTUDI.

Konaakiri ñannde 8 duujal Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ardike e werde mawnde ka saare Konaakiri tummbondiral fii hommbugol ndarntannde hitaandeyankoore faadee e ɓure wonuɗe e eɓɓooje winteteeɗe e nder ngenndi ndin.

Ñinnaaɗun ñanɗe 7 e 8 duujal 2026 wonndude e yaakitoraaɗo fii faggudu on immorde e ardiigu mawngu wintorde ngenndi ndin, ngal tummbondiral newinanii tawaaɓe ɓen ndartugol ka golleɗen fewndii ɗon, fadee e eɓɓooje 53, ɓanngingol wakkilaare laamu ngun e caɗeele yantuɗe ɗen, ɓanngina pehinorde fii newinngol ardiigu ngun e kuugal wintagol immorde e ngenndi ndin fadee e jamaajiɗin.

Ka yewtere makko, Yaakitoraaɗo fii faggudu on, ɓannginii wonnde ndee ndartannde hitaandeyankoore no jeyaa hen njuɓɓudi ndartugol ngol, e newingol ñinno eɓɓooje  ngenndi ndin

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarnii golleeji ñinnaaɗi jeyaaɗi e ngenndiyankooji ɗin, o anndintini hitteendi waɗugol soobee e golle mun ɗen e nder laaɓal immorde e dañugol ɓural fii yaccingol ɓantal renndo e faggudu e nder leydi ndin.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardinii toraaje jowi mawɗe fii newinngol wintagol ngol : iwugol e ko newii ko taskaa fewta ko dillinta wintaaje ngenndi ndin ; jogorgol jawle yaasiijeɗen wa jawle ngenndi ; hutorgol huuwondiral yaakitorɗe ɗen faandaare ardagol ; ɓeyditugol ñinno ngon e rewrino eɓɓooje ɗen ; e jiñinngol ruttugol jawle ɗen e nder ñinnugol wintaaje ɗen faadee e ngenndi ndin fii ɓural tiniingal, duumotoongal wonannde jamaa on.

Ɓay tummbondiral ngal gasii, yaakitoraaɗo faggu ndun yeɗii seedeeji weltanagol daƴƴe jeetati dankiiɓe e nder huɓindaare eɓɓooje ngenndiyankooje e duuɓi feƴƴuɗi ɗin e nder eɓɓooje 53 ndartaaɗe. Tummbondiral ngal wonuno kadi nokku ka maandeeji batte junngo buy waɗaa wonannde eɓɓooje e banŋe cosaane e ɓure humondirɗe waawugol dankaade wintaaje ngenndi ndin.

ANNDINTINAL ÑALAANDE EROP E NDER LEYDI GINE : NAƁIDAL HEYƊINTINAAGAL ƁANNGINAAMA

Konaakiri ñannde 8 duujal 2026 yaakitoraaɗo ardiiɗo yaakitorde nden Doftooru Dawuda Kamisoko nootiike e innde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, Aamadu Wuuri Baa, tawegol e ngoo welo-welo mawngo  anndintinngol ñallal Erop. Haaju ngun ko e tawnde liggotooɓe ka laamu ɗuuɗuɓe e loojooɓe e banŋal karallaagal e banŋal njuɓɓuduuji

E nder ɗun, jaagoraaɗo, ardiiɗo UE e nder leydi Gine Sawiyee Stiker ɓannginii anngisannde Erop nden faadee e tammbitagol Gine e eɓɓooje mun humondirɗe e ɓantal. E ɓanŋeeji alhaaliji dilleirɗi, ilan yiite e cellal.  Tentinii ñinnugol ka woɗɗa ɗatal ngal km 42 hakkunde Dabis e Telemile fii humindirgol Gine-bisaawo e Gine. E fahin ñinnugol cuuɗi ñawndirɗi e laral Gine ka ley fitaare.

Ɓay  koolaaɗo kuugal Moodi Abdullaaye Yulaa ƴettii konngol e innde yaakitoraaɗo fii huuwondiral ngal ka jananiri Doftooru Mori Sadaa Kuyaatee, o jarni fow sabu huuwondiral immorde  e teddungal, yewtere, e jiñinngol ɓantal duumiingal tawnorngal fow. O catii e huuwondiral yaadungal e faandaaje sukaaɓe ɓen, timmbugol suluuji e jannugol e timmbugol golle.

Cenɗe ɗen ɗiɗi ɓanngindini faandaare mun nden fii ɓuttu, hettaare e ɓantal duumiingal.