LE PREMIER MINISTRE INSTAURE UNE NOUVELLE CHARTE DE PERFORMANCE ET STRUCTURE LES CONSEILLERS EN PÔLES

Conakry, le 30 mars 2026 – Le Premier ministre, Chef du Gouvernement, a présidé au Palais de la Colombe la cérémonie de signature d’une charte de performance par ses conseillers désormais organisés en pôles. Cette réorganisation marque une évolution du système de fonctionnement de l’institution vers une gouvernance structurée, orientée vers l’efficacité et la production de résultats.

Cette démarche s’inscrit dans le cadre des priorités nationales, comme le programme Simandou 2040, qui exige une adaptation des méthodes de travail ainsi qu’une meilleure coordination de l’action publique. Elle consacre un modèle reposant sur la collaboration entre pôles, la transversalité des interventions et la responsabilité partagée.

Dans son intervention, le Chef du Gouvernement a insisté sur la nécessité d’une discipline accrue dans le traitement des dossiers et sur l’importance d’une mobilisation collective entre les pôles. Il a rappelé que les logiques de travail en silo ne sont plus adaptées aux exigences actuelles, appelant à une dynamique coordonnée autour d’objectifs communs.

« Nul n’est compétent pour avoir une vision globale sur tout ce qui se fait. Il faut à cet effet un travail de complémentarité ».

La charte instaure un dispositif d’évaluation continue des performances au sein des différents pôles, fondé sur des critères précis, notamment la qualité des analyses, le respect des délais et la pertinence des propositions. Elle vise également à garantir une production de livrables structurés, cohérents et directement exploitables par les autorités décisionnelles.

« la charte vous rend responsable de ce que vous faites. Le pôle n’est pas un lieu de parler du bon temps mais de travailler et d’évaluer ce qui est en train d’être fait », a-t-il souligné.

Le Premier ministre a précisé que la crédibilité de l’action gouvernementale dépend de la capacité des pôles à produire des résultats concrets et à respecter les engagements. Il a insisté sur une exigence de réactivité et de rigueur, traduite par des délais de production resserrés et un suivi régulier des performances.

Cette initiative traduit aussi la volonté des autorités de renforcer la performance administrative et d’accélérer la mise en œuvre des politiques publiques, dans un contexte marqué par des priorités stratégiques dans les secteurs de l’énergie, de l’assainissement et des infrastructures.

« Si nous échouons c’est le pays qui va échouer. Et collectivement nous le permettrons pas. Les nations qui progressent ont accepté d’évaluer et de se poser de bonne questions avec des outils ».

SUULUUJI MAWƊI E NDIMU E BANŊE CELLAL : GINE HURMBITII SULUURU MUN FII LEKKEELE.

Konaakiri ñannde 27 mbooyi 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa ardike hurmbitugol suluuru lekkeele MEDNEX Africa, wonundu Moribaayaa e nder suuperefektiir Forekariyaa.

Huɓeere nden darnaama e ndelo ngo m² 6 000 yeru jawle miliyon 4 dala. Ndee huɓere ko luujondiral ginenaaɓe e indiyanaaɓe e labannaaɓe. Ko moƴƴinngol lekkeele fii huɓindagol faale Gine ɗen wonndude e cogenel jaasungel e hoore huulannde maakiti laral ngal.

Yaakitoraaɗo fii cellal ngal, Sonna Kaytee Saal ɓannginii naafoore nduu suluuru wonannde jamaa on. O anndintini wonndema ɓantal kuugal ngenndi ndin no tawaa e tugaale ɓantal duumiingal newinanayngal ginenaaɓe ɓen keɓal lekkeele  haara jaraa ko satti.

Yaakitoraaɗo suluuji ɗin e ngeegu ngun Sonna Fatima Kamaraa ɓanngini wonnde nduu suluuru no yaadi e faandaare laamu ngun fii ɓantugol ngenndi ndin immorde e suluuji fii no Gine hunnirana hoore mun e no yawtira keeri fii huɓindagol maakitiiji laral ngal.

Wonannde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ngal kuugal ko mawngal wonannde dimu « sabu ndimu no fuɗɗori waawugol faggitagol, e ñawnditagol » o jarni angisannde wintiiɓe ɓen fow fii yanñugol nooneeji faggudu leydi ndin timmba ballondiral.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardini ɓantal dañaangal ngal e banŋe cellal ɗii duuɓi sakkitori ɗoo tintinii e timmbugol labutaaniiji, ɗuytugol maayeele ɗen ka labutaaniijie, ɓantal suluuji fii lekkeeli ɗin fii newinanngol jamaa on lekkeele.

Ka anndintingol o holli ndee faandaare ɗoo no humondiri e huulannde Gine nden fii ñinnugol moƴƴino e yeeyo ka jananiri wano faandorii non eɓɓoore Simanndu 2040 nden fii ɗuytugol humagol e jananiri ndin e banŋeeji goo.

MBOTTAARI IMMORDE E ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN WONNDUDE E SEENIIƁE ƁEN E INNDE SFI

Konaakiri ñannde 26 mbooyi 2026 ka timmoode yewtere hakkude Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen e seeniiɓe ɓen immorde e SFI, koohoo Aamadu wuuri Baa teddirii ɓe mbottaari fii mawningol seenayee maɓɓe on e nder Hawtaandi Gine ndin.

No tawanoo ka mbottaari, liggotooɓe buy ka laamu, luujotooɓe e banŋe karallaagal e wintaari, e yeñinooɓe jawle e nder ngenndi ndin. Ɗun wonuno mbottaari fii ɓeydugol huuwondiral ngal hakkundeeji maɓɓe.

E nder on saa’i mbottagol, yewterrji kenndeeji fii huuwondiral hakkunde Gine e nduu salndu banki mondiyal  SFI e heewuɓe yeñinooɓe jawle e nder ngenndi ndin. Yewtereeji yaaduɗi e tammbitagol eɓɓooje leydi ndin.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN SANNII MAWƁE BOFA ƁEN

Konaakiri ñannde 26 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sannii ko jonnde mun mawɓe saare Bofa ɓen.

Wonndude e Perefee on, seeniiɓe ɓen yottinno e inne jamaa Riyoo Ponngoo on, weltaare maɓe nden fii anngisannde laamu ngun faadee e ɓantal nokkuure maɓɓe nden.

E innde mawɓe saare nden fow, Alahajji Mammadu Jaawaraa jaranii ɓantal nokkure nden tentinii e banŋe ɗate e wonunndeeji. O watti ɗon ɗuuɗal anterpiriisiiji ɗin faadee e wallitagol jamaaji maɓɓe ɗin.

Seeniiɓe ɓen aamaano anndintingol lo’ere moter ilan yiite ngen, nde tawnoo o accii townude faaleeji ɗin sabu ɗuuɗugol jamaa on.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jarni seenayee maɓɓe on. O inni o maandinii faale maɓɓe ɗen e banŋe ilan yiite e ndiyan. O watti ɗon wonndema o yewtidanii e ardiiɗo mawɗo EDG on fii yo ɓe dañu kuntal duumii ngal.

GINE E SFI, SALDU BANKI MONDIYAL HEYƊINTINII HUUWONDIRAL MAƁƁE NGAL FII YACCINNGOL HEYƊINTINE E WINTAGOL NJUƁƁUDIIIJI ƊIN.

Konaakiri ñannde 26 mbooyi 2026 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tolnii ka jonnde mun mojobere immornde Société Financière Internationale (SFI) salndu Banki mondiyal, ko ardii mojobere nden ko moodi Maktar Joop.

Ngal tummbondiral mawngal no humondiri e ɓeydugol naɓidal ngal hakkunde Gine e SFI wonndude e faandare, ɓannginngol eɓɓooje hittuɗe, yaccina mbaylanduru njuɓɓudiiji hittuɗi, tammɓitoo ɓantal ngal e banŋe jawle jeytoraaɗe tentinii yaaduɗe e eɓɓoore Simanndu 2040 nden.

Ka fuɗɗagol yewtere nden, Sonnaajo Yaakitoraaɗo faggudu ndun, anndintinno faandaare tintidal ngal wano hollirɗen non dow ɗoo.

Ardiiɗo SFI on Maktar Joop, ɓanngini giggol ngol o jogganii Gine ngol o anndintini huwondire kiɗɗe hakkunde makko e Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, mo o janngidi e saa’iiji feƴƴuɗi.

O watti ɗon wonnde Gine no fewnɗii e saa’i mo tawata mbaylanduru no haanaa timmbeede tentinii e banŋal ndee eɓɓoore Simanndu 2040. Miijo ngon no haanaa wattee kuugal kenndewal.

Ardiiɗo SFI ɓannginno eɓɓooje heewuɗe winteteeɗe e mun wano : ɗate hakkunde koɗooli ɗin fii tammbitagol demal ngal, uddita damal illan yiite fii ñeninooɓe jawle ɓen, tammbitagol nimerik on e tammbitagol ŋanaaɓe wakkiliiɓe fii ɓantal ngenndi ndin.

Ka jaabagol, Ardiiɗo yaatoraaɓe ɓen, sanni moƴƴa seeniiɓe ɓen, o weltori yewtere maɓɓe nden o weltori faale maɓɓe naɓidugol e Gine, e kala golle ɗe ɓe timmbi gila neeɓii tentinii angisannde maɓbe nden e humondire e banŋe ɓantal duunde Afiriki nden fow.

Koohoo Aamadu Wuri Baa anndintini wonnde Gine no yawtude baylanduru mawndu wonannde taariika mun kan. Ɗun no lanndii heyɗintine yuɓɓondirɗe. O ɓanngini angisannde laamu ngun e ñinnugol hunndaari newinanayndi wintotooɓe ɓen tentinii e banŋe ɓantal yowondirgal e ɗate koɗooli ɗin, ilan yiite ngen, e yaccino nimerik on e tammbitagol yeñinooɓe jawle ɓen.

Ardiiɗiiɗo yaakitoraaɓe ɓen catii e ardinngol njuɓɓodiiji eɓɓoojeɗen ardina taskanɗe mofto jawle fii no eɓɓooje ɗen wintoree.

Wonannde eɓɓojje mawɗe fewndiiɗe ɗen, o ardinno eɓɓoore ɗatal mawngal nam-naangewal e taariingal Simannduwal ngal Gasayɗe waylude Gine e hirnaange Afiriki.

 

 

FEÑÑINANNDE ƊOWORDE MAWNDE LAAMU NGUN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ARDINII HEYƊINTINGOL NJUƁƁUDI ƊOWORƊE ƊEN

Konaakiri ñannde 25 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitooraaɓe ɓen Aamadu Wuuri Baa hollii ka ganngunal CNT feññinannde ɗoworɗe mawɗe laamu ngun.

Tummbondiral ngal, ko e ley ardiigu ardiiɗo CNT on Doftooru Dansaa Kurumaa. Ɗun ko e tawnde jeyaaɓe ka laamu buy, jaagoraaɓe heewuɓe, e ardiiɓe njuɓɓudiiji ngenndiyankooji e huɓindiiɓe ka laamu.

Ka nder yewtere makko, Doftooru Dansaa Kurumaa annditini wonndema oo jarsiisi ngenndiyankoojo no jeyaa e kuuɗe mawɗe ɓannginay ɗe laaɓal ardiigu ngun.

Ko e nder ɗun Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, ɓawo o yettude Alla jom hinnayee sabuu ɓuttu ngu o yeɗi hawtaandi ndin, sabu kiwal ngal o huuri e jamaa hawtaandi ndin, e deeƴere nde o huuri e jamaa on, fii yo o nafu ngenndi ndin, Aamdu Wuuri Baa holli wonndema oo jarsiisi ɗoo no yaadi e huulannde Ardiiɗo hawtaandi ndin.

Wonannde Aamdu Wuuri Baa, oo jarsiisi no ɓanngini faandaare laaɓunde : wurnitugol e nder duumayee pide ardiigu ngun e heyɗintingol hoolaare hakkunde laamu ngun woni ka nder ngendi walla ka jananiri.

E banŋe njuɓɓudiiji e ɗoworɗe, o ɓanngini wonnde Gine yawtii lowre mawnde fii heyɗintinngol rutta ngenndi ndin e laawol sariyayankewol : « leydi men ndin dañii Sariya mawɗo, sar’inorde fii suɓo-suɓo heyɗintinaade, winndito jamma Gine on e nder rewrere yeru yimɓe 8 979 923  fii ɗerol suɓotooɓe yottiiɓe e limoore 6 768 458 ».

Nde o toppitii e yewtere nden, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holli wonndema suɓo lanndugal ngal (referandoomu) ñannde 21 silto 2025 jokkitii ɗon soɓo fii ardiigu leydi ndin, ñannde 28 bowte 2025 newinii ruttugol ngenndi ndin e laawol sariya e nder deeƴere, nde seeniiɓe tinugol ɓen fow dagini. Ɗun newinii ruttannde leydi ndin e darnde mayri nden e nder winndere nden.

Toŋalle ɗe fawaɗen ɗen ñannde 5 silto 2021 no towniteede seeɗa-seeɗa. wano farankofonii townitanii en e silto 2024, CEDEAO townitannii en e siilo 2026 wurin artirii Gine e fewjodeteeɓe ɓen ka nder mojobere.

Wano non UA townitanii en toŋalle ɗen, nde artuno ɗen e ngenndi sariyayankoori faade e suɓo-suɓo 2025 ngon. Ɗun ɗoo newinay taweede Gine e nder mojobe afirikinaaje ɗen fow.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginii fahin wonndema fii kala caɗeele no woodi faandaare jamaa Gine on fii tabintingol pottal e nder ndimu no ɓanngi.

FEÑÑINANNDE ƊOWORDE MAWNDE LAAMU NGUN : FEWTANNDE RENNDO NGON, KARALLAAGAL NGAL E EƁƁOORE SIMANNDU 2040

Konaakiri ñannde 25 mbooyi 2026 – keɓal e banŋe renndo  e karallaagal ngenndi ndin e faandaareeji calɗi e eɓɓoore Simanndu 2040 nden wonuno tayre tammere yewtere Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa ka Mbatu CNT.

Nde o yewti fii renndo ngon, o ɓangini fawtaare laamu ngun e banŋe cellal liggotooɓe ɓen ka laamu haa telen 80%, ɗun no holli faale laamu ngun e hiwugol ɓii-leydi en. E banŋe demal ngal hektaaruuji 14700 hebulinaama e masinji remirɗi (tarakiteeri) 507 sennditanaama remooɓe ɓen fii no Gine tabitirira e darnde mun aranere nden ka demal fonñe e nder winndere nden wonndude e toonuuji 560 000 baagol hitaande.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holliti ɓure dañaaɗe ɗen e banŋe karallaagal sabu ɗun heyɗintini ardiigu gun e ɗuytii wintaaje goo. Ɓuri kilomeeter 12 000 fiibur optik waɗaama e koɗooli ɓuri 300 waɗanaama ilan yiite. Baylanduru e banŋe alhaaliiji ardiigu ngun newinanii Gine yaarirgol yeeso yeru jonndeeji 23 e etirɗe ɓantal Nasiyon unii ɗen yaaduɗun a ardorɗe elektoronik ɗen.

Gine iwii 183ɓo e hiitaande 2000 hewtii 160ɓo. tippude e ɗun, en innay wonndema keɓal dañorgal no haaniri, no yaawi ko waylata genndi, ɓeyda hoolaare hakkunde laamiiɓe e laamaaɓe, uddita dame fii ɓantal goo.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, holli wonndema tabbital ardiigu ngun nafii woo si no yaadi e ɓantal. E ɓantal, ko si tawii ko huuɓungal. « Jawle oogirɗe nafii woo si ɗe nafii ɓii-leydi en ».

Ko e nder ɗun eɓoore Simanndu 2040 holliraa a tugalal kenndewal fii baylanduru faggudu e renndo Leydi Gine.

Eɓɓoore nden no saatini ɓantal yeru 10,3% jawle ɗe waylaaka emmbere miliyaaruuji 152 dala ɗoo e 2040, liddu miliyaaruuji 35 dala fewndo hannde. Nde timmbay miliyonji 5 liggotooɓe. Caggal ngal ko eɓɓooje mawde (megaporosee) 122 njuɓɓudiji 39 yeru winntaaje miliyaaruuji 330 dala e nder duuɓi 15. Tayre aranere nden gila 2026 haa 2030 moftay miliyaaruuji 75 dala e nder ɗin miliyaaruuji 20 no huutoreede fii alhaaliiji yulirɗe humondirɗe e eɓɓoore nden.

Wintaaje ɗen hawtindiray 38% jawle jeytoraaɗe, 11% ballal luujotooɓe, 19% jawle martoraaɗe ngenndi ndin, 32% jawle maral ngenndi ndin.

E banŋe demal ngal, neeminal ngal, ngeegu ngun, ko eɓɓooje mawɗe 32 e njuɓɓudiiji 10  yeru miliyaaruuji 65 dala.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintini, jiñinooɓe fii demal 45000 wallitaama, no e maɓɓe 60% sonnaaɓe yeru miliyaaruuji 298,5 faran Gine mooɓitaama immorde e Fonds de Développement Agricole (FODA) e Programme de Développement de l’Agriculture Commerciale en Guinée (PDACG), fii timminngol wintaari jananiri ndin yeru eɓɓooje 20.

O holli no jeyaa e ɗoworɗe laamu ngun waylugol e nder ko duumii demal ngal e nder leydi ndin fow, tabintina jeyal leyɗe ɗen, newinira demal ngal aalaaji, heɓulina dunkiije ɗen fii no coñal ngal ɓeydora e nder leydi ndin, wallitoo remooɓe ɓen fii no demal ngenndi ndin waawira faggude leydi ndin fow e laral hirnaange ngal fow.

 

 

FEÑÑINANNDE ƊOWORDE MAWNDE LAAMU NGUN : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN WEEƁITII BAYLANDURU HEYRU TIMMBAANDU NDUN E BANŊE FAGGUDU

Konaakiri ñannde 25 mbooyi 2026 nde o gaynunoo ɓannginnde baylanduru ndun e banŋe ñinnirɗe ɗen, ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓangini kisan tayre ɗimmere yewtere makko nden faadee e ko yowondiri e faggudu. No jeyaa e ɗun ɓeyditugol keɓal ngenndi ndin, hakkinndina winntaaje ɗen, rewrina kala ko humondiri e mbuuɗi fii no ñinnora needi e nder wintagol ngol e ɓeyda hoolaare e faggudu mawngu ngun e nder leydi ndin.

« keɓal laamu ngun feƴƴii e miliyaaruuji 18 859 faran Gine e hitaande 2020 haa e miliyaaruuji 45 000 e hitaande 2025. Ɗun no holli ɓeydoral ngal 139 %. Heyɗintinal yerirɗe jawle ɗen e rewrino ɗe ngon e hoore huutorol cinkal gootal ɗeri maandinirgal ka laamu newinii ɓeyditorgol yeru miliyaaruuji 246 faran Gine ɓonndaaɗi ».

Ka lannoode, o holli wonnde ɓeydannde PIB on newinii anndinngol jawle ngenndi ndin yeru ko ɓuri miliyaaruuji 35 dala, telen ɓeydannde nde 51,2 % holluɗun wonnde faggudu Gine ndun mawnii layii ɓuri ka wonunoo ɗon.