YEWTERE TASAKUYEE KA JAABI-HATTIRDE GLC-SC: ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN NO TORIIƁE TINNAARE FII YO JAABI-HATTIRDE NDEN TAWE E BAYLANDURU LEYDI NDIN.

Konaakiri ñannde 14 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tawaama e yewtere tasakuyee nde tiitoonde mun woni «  Afiriki e cattal mbaylanduru ɗoworɗe fewndiiɗe : dimankaaku, kiwal e ɗate ɓantal ». Ɗun ko ka Amfii Jiiril Tamsiir Ñaan ka Jaabi-hattirde Sonfoniyaa waɗi.

Ngal tummbundiral tasakuyee ko immorde e huuwondiral hakkunde suudu doftordu Jaabi-hattirde Sonfoniyaa nden e Jaabi-hattirde duɗal konunkeeɓe ɓen Pari e ñoggannde (IRSEM).

Fii sannugol tolna seeniiɓe ɓen laamiiɗo Jaabi-hattirde Sonfoniyaa nden Doftooru Daniyel Lamaa anndintini wonndema ngal tummbondiral ko fii udditugol laawol miccorgol fii baylanduruuji lare ɗoworɗe ɗen e nafoore mun wonannde duunde Afiriki nden.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓanngini wonndema Gine no anngisii e baylanduru heyru wonannde faggudu mun ndun e laamorɗe mun ɗen ɗe no lanndii yo jaabi-hattirɗe ɗen tawtu fii ñinnugol pehinorɗe e banŋe ɗowoodi.

O tentinii e ɓannginngol hannduyee naɓidal hakkunde ñinnirɗe ɗen e duɗe mawɗe ɗen fii mooɓitugol no haaniri ɓure ngenndi ndin wonannde fewndaare nden.

Nde o ɓanngini eɓɓooje mawɗe ɗen, tentinii Simanndu 2040, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen maaki polgal ɗee eɓɓooje no humondiri e alɗirgol neɗɗanke, e mbawdi Jaabi-hattirde nden waawugol taskaade ñinna pehinorɗe gasayɗe waylugol ngenndi ndin.

Ka joofinngol yewtere makko nden, o jarni fota timmbuɓe ndee yewtere Tasakuyee. E o toriiɓe ɓe duuminngol sifa ɗun ɗoo miijito e alhaaliiji gasayɗi nawrugol Hawtaandi Gine ndin yeeso.

 

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN HUURII HUNTODUGOL E GOLLIDETEEƁE ƁEN KA JONNDE YAAKITORDE.

Konaakiri ñannde 13 mbooyi 2026 – e nder naɓidal e yurmondiral, Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen huntodii e liggotooɓe ɓen fow ka jonnde yaakitorde aranere.

Ngal tummbondiral fii huntaari waɗii fewndo ka tawata julɓe ɓen no hoorude lewru suumayee e annasaaraaɓe ɓen no hoorude korka balɗe cappanɗe nayi mun ɗen. Saa’i dewal, yumondiral e wawtaare  wonannde mo kala.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen kañun tigi jarnii ngal kuugal ngal o inni mawngal nde tawnoo hingal ɓeyda huuwondiral hakkunde liggotooɓe ɓen : «  ko kuugal mawngal moftindirgol liggotooɓe ɓen fow ka yaakitorde hunntoda e maɓɓe. Ɗun ko e nga’al fuɗɗii e miɗo tamƴinii ɗun ɗoo tawnorte e jikkuuji men ɗin ɗoo e yeeso » o maaki.

O tentini wonndema sonnaaɓe e du’iiɓe liggotooɓe ñanndewoo ñannde ko ɓeynguure wootere humondirnde e laawol tottugol hannduyeeji e angisannde wonannde ngenndi ndin.

Ko e on saa’i Aridiiɗo yaakitoraaɓe ɓen torii jamaa on yurmondiral, e nanondiral fii tammbitagol faandaaje laamu ngun e ley ɗowoodi Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen du’anii ɓe fii ɓuttu, kiwal e ngalu hawtaandi Gine ndin wonndude e ɓeynguureeji gooto kala.

JONNDE YAAKITORDE ARANERE : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN SANNII MAWƁE SAARE DINNGIRAAJI NDEN

Konaakiri ñannde 12 mbooyi 2026 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen sannii ka jonnde mun mawɓe saare Dingiraaji nden. Ɓen ko seeniiɓe jarnugol mo sabu annditeede e liggeeji humondirɗi e ɓantal ɗi o yeɗi saare maɓɓe nden.

« Oo seenayee, wonuno sommbo yo ɓe faamu eɓɓooje ɓantal ɗe laamu ngun fewtini e perefektiir maɓɓe on », holi Muhammed Lamiin Tuuree koolaaɗo konngol seeniiɓe ɓen.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ɓannginani ɓe faandaare laamu ngun jokkitagol, ɓeyda kuuɗe huumondirɗe e ɓantal Dinngiraaji. Tippude e ɗun o ɓanngini eɓɓooje wano ɗate humindirayɗe perefektiir on e koɗooli goo e nder leydi ndin.