JOURNÉE INTERNATIONALE DU HANDICAP : UN APPEL À UNE SOCIÉTÉ PLUS INCLUSIVE

Conakry, le 3 décembre 2025 – Le Premier ministre, Chef du Gouvernement, a présidé la célébration de la Journée internationale des personnes en situation de handicap, au chapiteau.

Cette journée vise à rappeler l’importance d’une société véritablement inclusive, à mettre en lumière les défis auxquels font face les personnes en situation de handicap et à renforcer les engagements publics pour leur participation pleine et entière au développement national.

« Au lendemain de la célébration du 3 décembre 2024, l’installation d’une rampe d’accès à la Primature, suivie de l’instruction donnée à l’ensemble des départements ministériels d’en faire autant, illustre la volonté du Gouvernement envers notre entité », a indiqué dans son discours M. Moustapha M. Kaba, personne en situation de handicap.

M. Ousmane Diané, porte-parole de la FEGUIPAH, a souligné que les réformes conduites sous l’impulsion du Président de la République doivent être accompagnées d’une accélération de l’éducation inclusive, de l’insertion professionnelle, de l’accessibilité des infrastructures et de l’application d’un quota dans la fonction publique, afin de permettre aux personnes handicapées de participer pleinement au développement national.

La ministre de la Promotion féminine, de l’Enfance et des Personnes vulnérables a rappelé qu’en dédiant 72 heures à cette cause, le Gouvernement réaffirme que l’inclusion sociale n’est pas un slogan mais une exigence nationale. Poursuivant, elle a précisé que des réformes majeures ont été engagées, allant de l’amélioration de l’accès à l’éducation et à la mobilité adaptée, jusqu’à l’appareillage orthopédique, la distribution d’aides techniques et la prise en compte du handicap dans la vision nationale Simandou 2040.

Le Premier ministre a réitéré que la célébration de cette journée est un appel renouvelé à l’inclusion, à la dignité et à l’espoir. Parlant de l’installation de la rampe d’accès à la Primature et de l’instruction donnée aux ministères d’en faire autant, le Chef du Gouvernement a précisé que cela « témoigne de la volonté du Gouvernement de traduire l’inclusion en actions concrètes ».

Amadou Oury Bah a rappelé la responsabilité constitutionnelle de l’État d’assurer l’accès à l’éducation, à la santé et à un accompagnement spécialisé pour les personnes handicapées, tout en reconnaissant que les infrastructures actuelles restent insuffisantes. Il a appelé à une action concertée pour développer des écoles spécialisées, former des encadreurs et renforcer l’appui social, notamment à travers le registre social unifié.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE BEN JARNII KIPPU JANNGOOƁE ƁEN U15 KO ƁE TAWDAA KON KA FOOLOTIRO AFIRIKINAAJO (KUPPU DAFIRIKI)

Konaakiri ñannde 1 bowte 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen tolnii ka jonnde mun kippu ngendiyankoojo jannganaakuuɓe ɓen ley duuɓi sappo e jowi (U15). Sukaabe ɓen no iwi tun Gammbiya ka ɓe fooloyi fii tawdegol ka foolotiro afirikinaajo lato balon fii jannganaakuuɓe ɓen.

Ɓay o tolnii jannganaakuuɓe latooɓe balon ɓen wonndude e yaakitoraaɗo on e banŋe eltere ɓanndu, Koohoo Aamadu wuuri Baa, jarnii wakkilaare maɓɓe nden, ko ɓe mawnini kon ngenndi ndin e tawde sifa nguu ngalu ɗoo fow no e sukaae men ɓen.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen weltanii kippuuji sukaaɓe worɓe e jiwɓe nde tawno hari ɓe heɓiino mbuuñaari kanŋe ka jiwɓe ɓen e mbuuñaari kaalise ka worɓe ɓe. O jarni kadi Ardiiɗo Hawtaandi ndin fi angisannde makko nden faadee e eltere ɓanndu jannganaakuuɓe ɓen. O rerɗini wintagol e banŋe elter ɓanndu immorde e jannugol eltooɓe ɓanndu ka duɗe fii ɓantal eltere ɓanndu e yanñere hakkille jaangooɓe ɓen.

Ko adii yo Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen jonne mbuuñaari kanñe ndi jiwɓe ɓen yeɗaa ndin, o yeɗi gooto kala ɓural waawude lato balon. O jarni fahin sukaaɓe ɓen o rerɗini ɓe yo ɓe wonu ne’iiɓe, ɗoftiiɓe fii no eltere maɓɓe nden jalbinoy hawtaandi Gine ndin.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ARDIKE MAWNINNGOL ÑALAANDE WINNDEREYANKOORE FII HAƁUGOL NAWNAARE SIDA

Konaakiri ñannde 1 bowte 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen ardike mawninngol ñalaande 37ɓere winndereyankoore fii haɓugol nawnaare SIDA e nder weerirde mawnde ka saare ɗoo. Tiitoonde hikkaare nden ko : ƴellitagol ŋakkereeji ɗin, wayla noone haɓirde nawnaare SIDA nden».

Mawningol ñaalaande winndereyakoore fii haɓugol nawnaare SIDA nden hikka no nodditi leyɗe ɗen fow e luujooɓe huuwondiraaɓe ɓeyditugol angisannde mun nden, fewtinoo e pehinorɗe tafaaɗe, yollita calɗi laamu humondirɗi e VIH ka nder eɓɓoore ngenndi fii cellal. Watta ɗon haɓugol kala inñinere humondirnde e wonnduɓe e mun ɓen. Yawta caɗeele ɗen dolnoo e ñawndugol VIH e nder Laral ngal.

 

 

RN5 (MAAMUN–LABE) : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN UDDITII LAAWOL ƁANTAL NGAL

Labe ñannde 29 jolal 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa seenike e innde Ardiiɗo Hawtaandi ndin Maamadii Dummbuyaa fii hurmbitugol fuɗɗagol golle ɗatal ngendiwal RN5Maamun-Labe yeru Km 153.

Ngal kuugal mawngal no yaadi e faandaare ngenndi ndin, faandaare nde Ardiiɗo on ardini. Faadee e eɓɓoore Simanndu 2040 nden. No e nden eɓɓoore yeyɗintingol alhaaliiji ɗin yulirɗe ɗen, deeƴere ngenndi ndin e ɓantal Gine konektiiɗo e ballondirteeɗo.

Binnde Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, mokobaaɓe ɗuuɗuɓe ƴettuno konngol yewti fii ɓantal. Gooto kala e maɓɓe no ɓanngini tama’u e angisannde.

Ko udditi yewtere nden ko Guwerner Labe on Kolonel Rober Sumaa, o anndintini nafa ngal ɗatal ngenndiwal wonannde jamaa on : « udditugol golle ɗen wonii maande udditugol yonta keso ɓantal e nder laral ngal. Ngal  ɗatal ko nguure wonani jamaa men on e moter ɓantal. »

E nder laawol gootol ngol, cukko ardiiɗo délégasiyon hoɗo Garammbe ngon Moodi Abdurahaman Sow yewtuno e innde hoɗo ngon fow, o ɓanngini weltaare maɓɓe nden : « ngal ɗatal, ko martaba kafaaɗo, heyɗintingol ngal ko tama’u mawɗo wanannde yimɓe huutorayɓe ngal ɓen.e ɓantal wonannde faggudu koɗooli ɗin. »

Nootaaniiɗo Henan Chine on, Moodi Wang ɓanngini kañun angisannde maɓɓe nden e golle karallaagal ngal : « mɗen anndi ittiri hoolaare nde laamu ngun fawi e amen ngun. Meɗen angisii ñinnugol ɗate yottiiɗe e hoore meɗen teddini etoodi fewndii ndin. »

Yaakitoraaɗo golleeji kafaaɗi ɗin Moodi Laayi Seku Kamara  holli hoɗuɓe ka binnde ɗatal ɓen no golleeji ɗin waɗirteenon. : « yimɓe ɓen wallitete e banŋeeji ɗin fow, ɓe ruttete kala ko ɓe bonnanaa e sukaaɓe ɓen tawete e gollayɓe ɓen. »

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen e nder ko o ɓannginta faandaare Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, o anndintini faandaare laamu ngun: « laawol ngol ko maande nunɗal e nanondiral e ɓantal. Kala ka laawol rewi, tampere diray ɗon. E inde Ardiiɗo hawtaandi ndin, men heyɗintinay ɗate ɗen fii yo ginenaaɓe ɓen fonne e ballal e nder leydi ndin fow. »

Fuɗɗagol golle ɗen ko maande fokkitannde mawnde wonannde balanduru ballaŋe ngenndi ndin. Hiɗe ɓanngini faandaare Ardiiɗo on Maamadii Dummbuyaa fii fonnugol ardiigu leydi ndin, newina dillere nden, e tammbitoo ɓantal ngal e banŋe faggudu.

La RN5 wonay maande golle mawɗe timmbaaɗe e innde Simanndu 2040 : Gine heyɗintinaaɗo konektiiɗo e fewtuɗo aroore.

NUNƊAL RENNDO: ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN JONNITII BAGANOOƁE ƁEN KAAPORO RAAYI, KIPE 2 E DIMEES KAYDIIJI LEYƊE ƊE ƁE RUTTAA ƊEN

Konaakiri ñannde 27 jolal 2025 – Ardiiɗo Yaakitoraaɓe ɓen ardike e weerirde jonnitugol kaydiiji leyɗe ɓee liɓananooɓe Kaaporo raayi e Kipe 2 e dimees.

Ngal kuugal no faandori tottugol ndimu, daginira leyɗe ɗe ɓe jonnitiraa ɗen ɗeri saryayankooji. ɗun no ɓanngini angisannde Ardiigu ngun e hunnugol aadi ƴettodanoondi fewndo yewtere ngendiyankoore nden e hitaande 2022.

Wattodaade e henndagol ɗeri ɗin, ko maande mawnde e kuugal annditanngal jamaa on sonnjaaji ɗi ɓe naɓi e nder duuɓi sappo e pawdi. Faandaare nden ko yaafinorɗun e moƴƴintinirɗun hakkunde jamaaji ɗin, uddita laawol kesol yaadungol e nunɗal e wonndiigu, e hoolaare hakkunde yimɓe ɓen e laamu ngun.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintinii neɗɗankaaku wonungu e ngal jonnital : “ ko fii moƴƴintinngol e muñinngol on toore nde fawaɗon nden gila ɓuri duuɓi sappo. Mi innuno on ontuma yo on maru kaydiiji mon fii ñannde goo yo on waawu seedintinnde wonnde on liɓanano. .Buy e mon naɓii sonjaa mawɗo gila duuɓi. Ɓeynguureeji buy boni sabu sonjaa on. ɗuuɗuɓe en wonii gay werde, men waawataa on yoɓitude ɗen lette ɗon fow wonnannde woodaaɓe e ɓe woodaaka “.

Tippude e ɗun, ardiigu ngun no heyɗintini faandaare mun e ñinnugol ngenndi naɓidal, nunɗal, fotondiral, e ngenndi fewtundi aroore mayri.

ARDIIƊO YAAKITORAAƁE ƁEN ARDIKE UDDITANNDE ƊEROL BAJJOL LIMTOL HUƁINDIIƁE E GOLLIDOOƁE KA LAAMU (FUGAS)

Konaakiri ñannde 27 jolal 2025 Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa ardike udditannde ɗerol bajjol limtol huɓindiiɓe e gollidooɓe e laamu (FUGAS), wonndude e hurmbitugol ñallal lollinirngal weedo gollideteeɓe ɓen.

Ko woni e ñinnude ɗun ko yaakitoraaɗo on ka banŋe golle. FUGAS on ko fii huɓindagol, ngootinɗina, laɓɓina gollanooɓe laamu ngun e nder ɗerol gootol, wonndude e ñinnugol kiwal eɓɓoore njoddi ndin.

Ka nder yewtere makko, yaakitoraaɗo e banŋe golle on anndintinii wonndema oo aala ɗoo wallitoto laamu Gine ngun yawtugol tayre hittunde: “ Hannde kadi jiiɓugol ɗeri ɗin gasataa, winnditannde kala no aynitaa, adadu gollooɓe ɓen no anndaa, njoddiiji ɗin men, e naatugol ngol ko foolotiro ardetee e nder laaɓal, en yaltii e duulere fii ñinnugol heyɗintinal mawngal wonannde ardiigu men ngun”.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen kañun dolnori heyɗintinal ngal, o holli wonndema ŋakkereeji ko e daƴƴere renndo ngon iwrata adi yo woni e daƴƴe ɗowoodi : “ huunde waylataa fannii en huɓindaaki renndo ngon, wonndude e FUGAS en tutii ko mawnata Gine e ɗee niɓe majjere”.

O hommbiri innugol : “Gine no yaadude e mbaylanduru, alhaaliiji kesi timmbaaɗi ɗin no newinnde nguure men on tentinii e banŋe ardiigu ngun : laamu ngun no deeƴi ñinnirɗe ɗen no rewri, laamu ngun no e nder heyɗital, lamɓe ɓen no huuwondiraa. Ko jurol fii hewtugol Gine 20240”

LAAWOL SUƁO-SUƁO : ARDIIƊO YAAKITORAAƁE BEN TOLNII JAAGORAAƁE MOJOBERE OROPNAAƁE (UE)

Konaakiri ñannde 25 jolal 2025 – Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen  tolnii mojobere jaagoraaɓe oropnaaɓe ɓen. Ko ardii mojobere nden ko Moodi Sawiyer Stikker jaagoraaɗo EU e nder leydi Gine.

Faandaare nden ko humpitagol ka eɓɓooje suɓo-suɓo ngon fewndii, balɗe, adii yo kampaañ on fuɗɗe ñannde 28 jolal.

E nder yewtere nden, jaagoraaɗo UE heyɗintini anngisannde UE faadee e wallitagol Gine : “ ko addi men ko yewtidugol e mon faadee e kampaañ on. Kampaañ udditoowo ko ɓooyaa. UE no faandi wallitagol Gine […] Meɗen toroo on suɓo deeƴungo newiingo ngo fow iwtiroyta ɓaawo suɓaaɗo on. Men yiiday e foolotirayɓe ɓen fow, men jentoo faandaare gooto kala wonannde Gine[…]. Suɓo ngon ko ginenaaɓe ɓen woodani, e no haani ka ɓe laatina ɗun gay jaggeede e hoore newaare e deeƴere fewndo kampaañ on fow”

Ka anndintingol, ngal tummbondiral ko fii newinngol naɓidal hakkunde ardiigu ngun e luujooɓe maɓɓe ɓen fii no suɓo ngon laatora no haaniri.