UNE GUINEE NOUVELLE EST POSSIBLE

FEÑÑINANNDE ƊOWORDE MAWNDE LAAMU NGUN : FEWTANNDE RENNDO NGON, KARALLAAGAL NGAL E EƁƁOORE SIMANNDU 2040

Konaakiri ñannde 25 mbooyi 2026 – keɓal e banŋe renndo  e karallaagal ngenndi ndin e faandaareeji calɗi e eɓɓoore Simanndu 2040 nden wonuno tayre tammere yewtere Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen Koohoo Aamadu Wuuri Baa ka Mbatu CNT.

Nde o yewti fii renndo ngon, o ɓangini fawtaare laamu ngun e banŋe cellal liggotooɓe ɓen ka laamu haa telen 80%, ɗun no holli faale laamu ngun e hiwugol ɓii-leydi en. E banŋe demal ngal hektaaruuji 14700 hebulinaama e masinji remirɗi (tarakiteeri) 507 sennditanaama remooɓe ɓen fii no Gine tabitirira e darnde mun aranere nden ka demal fonñe e nder winndere nden wonndude e toonuuji 560 000 baagol hitaande.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen holliti ɓure dañaaɗe ɗen e banŋe karallaagal sabu ɗun heyɗintini ardiigu gun e ɗuytii wintaaje goo. Ɓuri kilomeeter 12 000 fiibur optik waɗaama e koɗooli ɓuri 300 waɗanaama ilan yiite. Baylanduru e banŋe alhaaliiji ardiigu ngun newinanii Gine yaarirgol yeeso yeru jonndeeji 23 e etirɗe ɓantal Nasiyon unii ɗen yaaduɗun a ardorɗe elektoronik ɗen.

Gine iwii 183ɓo e hiitaande 2000 hewtii 160ɓo. tippude e ɗun, en innay wonndema keɓal dañorgal no haaniri, no yaawi ko waylata genndi, ɓeyda hoolaare hakkunde laamiiɓe e laamaaɓe, uddita dame fii ɓantal goo.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen, holli wonndema tabbital ardiigu ngun nafii woo si no yaadi e ɓantal. E ɓantal, ko si tawii ko huuɓungal. « Jawle oogirɗe nafii woo si ɗe nafii ɓii-leydi en ».

Ko e nder ɗun eɓoore Simanndu 2040 holliraa a tugalal kenndewal fii baylanduru faggudu e renndo Leydi Gine.

Eɓɓoore nden no saatini ɓantal yeru 10,3% jawle ɗe waylaaka emmbere miliyaaruuji 152 dala ɗoo e 2040, liddu miliyaaruuji 35 dala fewndo hannde. Nde timmbay miliyonji 5 liggotooɓe. Caggal ngal ko eɓɓooje mawde (megaporosee) 122 njuɓɓudiji 39 yeru winntaaje miliyaaruuji 330 dala e nder duuɓi 15. Tayre aranere nden gila 2026 haa 2030 moftay miliyaaruuji 75 dala e nder ɗin miliyaaruuji 20 no huutoreede fii alhaaliiji yulirɗe humondirɗe e eɓɓoore nden.

Wintaaje ɗen hawtindiray 38% jawle jeytoraaɗe, 11% ballal luujotooɓe, 19% jawle martoraaɗe ngenndi ndin, 32% jawle maral ngenndi ndin.

E banŋe demal ngal, neeminal ngal, ngeegu ngun, ko eɓɓooje mawɗe 32 e njuɓɓudiiji 10  yeru miliyaaruuji 65 dala.

Ardiiɗo yaakitoraaɓe ɓen anndintini, jiñinooɓe fii demal 45000 wallitaama, no e maɓɓe 60% sonnaaɓe yeru miliyaaruuji 298,5 faran Gine mooɓitaama immorde e Fonds de Développement Agricole (FODA) e Programme de Développement de l’Agriculture Commerciale en Guinée (PDACG), fii timminngol wintaari jananiri ndin yeru eɓɓooje 20.

O holli no jeyaa e ɗoworɗe laamu ngun waylugol e nder ko duumii demal ngal e nder leydi ndin fow, tabintina jeyal leyɗe ɗen, newinira demal ngal aalaaji, heɓulina dunkiije ɗen fii no coñal ngal ɓeydora e nder leydi ndin, wallitoo remooɓe ɓen fii no demal ngenndi ndin waawira faggude leydi ndin fow e laral hirnaange ngal fow.

 

 

Partager:

Facebook
Twitter
LinkedIn